Sociologi Flashcards
ffff
Kapitel 1. Fråga 3. Hur bidrog Auguste Comte, Karl Marx, Durkheim och Weber till sociologins uppkomst? Vilka antaganden om den sociala världen delas av alla fyra och på vilket sätt skiljer sig deras analyser åt
Comte: Naturlagar. Positivism. Konsensusteoretiker.
Marx: Konflikt. Samhällets utveckling? Exploatering och alienation. Revolution.
Durkheim: Funktionalist. Samhällets naturliga tillstånd. I.revolutionen -> anomi. Mekanisk vs. organisk. Sociala fakta.
Weber: Idealist. Interaktionist. Social handling. Rationaliseras. Klass, status och parti.
Gemensamt: i.revolutionen, m+d+c stora drag, alienation och anomi. Skillnader: D = balans. M = konflikt.
Kapitel 1. Fråga 5. Beskriv sociologins tre viktigaste teoretiska traditioner. Behövs alla tre för att sociologin ska uppnå goda resultat, eller finns det en tradition som erbjuder en bättre förståelse av den sociala verkligen än de övriga? Nämn några samhällsfrågor som har fått allt större betydelse från slutet av 1900-t och framåt, som de här tre perspektiven inte har intresserat sig för eller angripit i tillräcklig hög grad.
Funktionalism (Durkheim): Samhället -> organism med massa delar -> stabilititet. Sociologins uppgift? Moralisk konsensus. Manifesta och latenta funktioner. Skiljer på funktioner och dysfunktioner. Kritik: inget fokus på skillnader och ojämlikheter, många anser att de ger samhället sociala egenskaper endast människor kan ha.
Konfliktteori (Marx): Stor vikt på sociala strukturer och skillnader. Samhället utgörs av? Friktionen och konflikter. Makt och konkurrens. Feminism.
Symbolisk interaktionism (Weber): Intresse för språk och mening. Språk -> självmedvetenhet. Symbol. Detaljer i interaktion. Ex. flygvärdinnor. Alienation. Kritik: bortser från stora frågor om makt.
Vad missar dem? Pussel, symbolisk och konflikt kompletterar varandra bättre. Miljöproblem, globalisering, sociala medier.
Kapitel 2. Fråga 3. Gör en kort redogörelse för Max Webers tes om den protestantiska etiken. Hur pass tillfredsställande finner du denna tes och kan den sägas överstämma med Marx argument om den moderna kapitalismens ursprung?
Protestanten -> Människan Guds redskap. Utvalda. Framgång i yrkeslivet -> ett tecken. Lyx var ont. Första kapitalisernas mål.
Marx -> naturligt steg i en långsam process. Feodalismen – produktiva gräns.
Överensstämmer inte – kapitalismen enligt M var ett svar mot religion och monarker, inte förlita sig på högre kraft. Såg att man själv hade kraft – teknik och industrialisering. Feodlismen räckte inte till, överlevde inte -> revolutioner -> industriella. Kapitaliser var onda – utnyttjade arbetarklassen – kan inte varit utvalda av gud.
Kapitel 2. Fråga 5. Emile Durkheim propagerade för ett renodlat sociologiskt perspektiv. Hur skulle du förklara detta perspektiv för den ”intelligenta lekmannen”?
Sociala fakta – styr all handling – fasta och solida. Mänskliga skapelser, existerar måste ta hänsyn. Sociala institutioner längre livslängd, inte förstås genom individuell psykologi eller filosofi. Sociala livet är egen verklighet, mänsklig handling som är mer än bara delarna – samhället har företräde de individer som bor där. Fokus inte enskilda utan kollektiva fenomen.
Kapitel 2. Fråga 7. Vad är figurationssociologi och på vilket sätt utgör detta perspektiv ett försök att lösa problemet med struktur och aktör? Hur pass bra tycker du att det lyckas?
Elias – existerar inte. Figurationer – nätverk av öppna människor som formas i möten med andra, formar världen. Samhället -> föränderlig process av olika figurationer. Biljardboll – sociala jag. Långsiktigt viktigt – förflutna – exempel bordsskick. Kritik: samhället framställs som ett resultat av oavsiktliga handlingar. Stämmer inte. Finns aktörer som formar samhället efter eget huvud.
Kapitel 2. Fråga 8. Struktureringsteorin syftar till att överbrygga klyftan mellan struktur och aktör. Ge ett specifikt exempel, och förklara hur en struktureringsteoretiker skulle hantera det.
Giddens – överbryggar klyftan – de föder och formar varandra. Ingen handling utan struktur, ingen struktur utan handling. Ex. språket. Struktur finns bara så länge man utgår från att indivder so mbefolkar den beter sig förutsägbart och konsekvent.
Kapitel 3. Fråga 3. Beskriva Wallersteins världssystemteori och i vilken uträckning du anser att den kan förklara människors erfarenheter i de nyligen industrialiserade länderna.
Avvisar idéen om 1a, 2a, 3e. Koloniala strukturer. Samhällen förenas av kapitalistiska ekonomiska relationer. Kärna- periferi – semiperiferi. Kärna -> utvecklade länder. Periferi-> maktlösa. De nyligen industrialiserade länderna är fast i beroendestruktur.
Kapitel 3. Fråga 5. Ange två kortfattade definitioner av globalisering från det här kapitlet. Är de med nödvändighet oförenliga? På vilket sätt skiljer sig glokaliseringsbegreppet från dessa?
Definition 1 -> globalisering en samling processer som innebär att saker, människor och information rör sig hela världen.
Definition 2 -> Människor lever mer och mer i en och samma värld. Ömsesidigt beroende av varandra. Globaliseringen skett länge.
Glokalisering -> avvägning mellan att globalisering tränger undan men också stärker traditionella värden. Globilization + localization. Lokala samhäller – aktiva att forma globala processer enligt egna kulturen. Skräddarsyr produkterna etc.
Kapitel 3. Fråga 6. Ange några faktorer som bidrar till dagens globalisering. Är de ekonomiska, sociokulturella eller politiska till sin natur?
Ekonomi -> transnationella företag, globala varukedjor.
Sociokulturella -> turism. också ekonomi. Viktlös ekonomi.
Politiska -> FN och EU. Igo och ingo
Massmedier
Kapitel 3. Fråga 7. Beskriv de huvudargument som framförs av hyperglobalister, skeptiker respektive omvandlare. Är det möjligt att vederlägga någon eller några av dessa teoretiska positioner? Vilken typ av bevis krävs för att man ska kunna acceptera eller avvisa var och en av dem?
Omvandlaren – pågår men omvandla? Nej. Kanske mer kraftfull, beror på inblandade agerande.
Skeptiker – underskattar. Mindre beroende av varandra. Internationalisering kräver statligt stöd och samtycke. Nationella regeringar ökat.
Hyperglobalisterna – fokus ekonomisk globalisering. Global ekonomi. Nationalstat dör.
Långt tidsperpektiv = rör oss mot mer globala mönster. Skeptiker avissas med ekonomiska kriser i EU, grekland hade gått under annars.
Kapitel 4. Fråga 8. Vilken roll kan vår konsumtion spela i ett miljöperspektiv?
Masskonsumtion föder massproduktion. Miljöproblem. Avfallshantering. Stärker makt skillnader. Social statusjakt -> köpa mer och det senaste. Bilägare -> blivit del av daglig rutin. Njutning -> vilja ha något, längta.
Kapitel 4. Fråga 10. Vilka anser du vara de viktigaste skillnaderna mellan Ulrich Becks tes om risksamhället och de idéer som kommer från tesen om ekologisk modernisering? Står de i totalmotsättning till varandra eller kan de förenas?
Becks tes -> Riskmedvetna och undvikande. Nya former av risker uppkommer, reagera och anpassa till förändringarna. Marx konfliktteori minskar i takt med att miljörisker ökar. Inser att ingen vill ha giftig kaka. Miljöförstöring stoppar ej vid nationsgränser. Gröna politiska parti växer. Vi kommer att förändra våra beteenden och det vi gör.
Ekologisk modernisering -> Samarbeta för att kräva miljövänliga industriella processer. Alla måste hjälpas åt. Ska inte påverka vår vardag. Använda marknadens mekanismer och tekniskt innovation -> övervinna. Katalysatorer och utsläppskontroller.
Kapitel 5. Fråga 1. Försäkra dig om att du förstår varför Chicagoskolans synsätt kallas för urbanekologi. Vilka begrepp från den traditionella ekologin använder man inom detta synsätt?
20-40-talet. Ekologi = studier om hur växter/djur anpassar sig till miljö -> systematiskt och balanserat. Stora, tätbebyggda områden och fördelning av bostäder kan förstås på samma vis. Städer växer inte bara fram -> miljöer erbjuder vissa fördelar. Urbanekologi (urbanisering, urbanism och biologisk ekologi). Begrepp: konkurrens, invasion och arv. Konkurrens ex. bostadsområden växer fram genom anpassningar som invånarna gör själv i deras kamp för sitt uppehälle. Invasion ex. city-folks flyttar till förort då city inte är lika säkert längre. Kritik; bortser från medveten planering.
Kapitel 5. Fråga 2. På vilket sätt påverkar staden sina invånares beteende? Vilka av Georg Simmels centrala begrepp är fortfarande relevanta för förståelsen av moderna städer?
Skyddar mot övergrepp som stad begår på deras sinnen -> blasé. Överöser med bilder och intryck. Skapar ny personlighetstyp – inte direkt känslokall, men man tvingas lägga till med sådant beteende som skydd. Attityd jag-har-redan-sett-allt. Distanserar sig känslomässigt och fysiskt. Fokus på penningekonomin -> hårda och sakliga kontakter -> beräknande karaktär.
Relevans idag: Ökad mental ohälsa. Visar hur sociala interaktioner kan formas av omgivande samhälle – viktigt för framtida studier.
Kapitel 5. Fråga 3. Gör en sammanfattning av Louis Wirths tes om ”urbaniseringen som livsstil”. Vad menas med ”sekundära kontakter”?*
Urbanism -> form av social existens och livsstil. Städernas inflytande på individ är politiskt, ekonomiskt och kulturellt. Leva nära utan att känna varandra -> sekundära kontakter. Svaga band. Försvagar band till släktskap och familj. Flyktiga och ofullständiga, medel för att uppnå andra mål.
Kritik: inte så opersonliga som Wirth påstår.
Kapitel 5. Fråga 4. På vilket sätt är stadsomvandlingsprocesser kopplade till socioekonomisk förändring? Förklara hur David Harvey kopplar samman dem. På vilket sätt skiljer sig Harveys synsätt forn Chicagoskolans?**
Urbananalysen: urbanismen är en aspekt av den skapade miljön. Miljön ger möjlighet för industrialisering sen är det människans kamp om uppehälle som frammanar förändring.
- Kommer till staden, gör sig bekväma, livstandard ökar, de som inte lyckas tvingas till förorterna.
Harvey: Kommer från industrialiseringens spridning. Process styrs av stora företag, de bedömer fördelar med nya platser och om de ska flytta på sig. Med förändringar inom staden, ex. rusta upp, kan markpriser höjas -> företag tänker då ska vi lämna? Ex. andra världskriget. När staten väljer att göra förändringar måste människor omvärdera sitt liv och kanske flytta. Handlar om politik och ekonomi.
- Kommer till staden, ekonomiska och politiska beslut, rustar upp, höjer mark- och bostadspriser, tvingas ut till förorterna.
Kapitel 6. Fråga 5. Beskriv huvuddragen i och de största skillnaderna mellan Taylorism (eller vetenskapliga arbetsdelning), fordism och postfordism. Innebär det postfordistiska produktionssättet en brytning med eller en vidareutveckling av de fordistiska principerna?
Taylorism: Nedbruten process -> högre produktivitet. Knappnålar. Tids- och rörelsesystem. Kontrollen över kunskap om produktionen tog från arbetarna till ledningen.
Fordism: massproduktion som ger upphov till massmarknader. Löpande bandet. Höjde löner. Konsumera produkterna. Långvariga relationer och lönerna var kopplade till produktiviteten. Kollektivavtal -> anställdas acceptans. Låg tillit, ledningen styrde allt, övervakningssystem.
Postfordiska: radikalt avsteg från fordiska metoder. Central idé -> öka de anställdas motivation genom kollektiva processer -> ökad kunskap och engagemang. Grupproduktion, kvalitetscirklar och flexibel produktion.
Kanske bara en vidareutveckling av fordism, med bättre anställningsformer. Nyfordism bättre?
Kapitel 7. Fråga 1. ”Studiet av interaktionen på mikronivå hör till psykologins område, inte till sociologins.” Förklara varför en symbolisk interaktionist skulle tillbakavisa detta påstående och varför studier av mikronivån är nödvändiga för att förstå samhället i stort.
Vardagsrutiner kan verka obetydliga – hjälper skapa skarpare och tydlig bild av samhället. Mikronivå – volymknapp – gör bilden tydligare eller mer ofokuserad. Tre anledningar: rutiner och interaktion ger struktur och form åt det vi gör. Visar hur människor använder kreativitet för att skapa sociala verkligheten, den uppstår genom mänsklig interaktion. Ljus över större sociala institutioner, tar man tusen av dessa interaktioner får man en tydlig bild.
Kapitel 7. Fråga 6. Erving Goffman använder sig av en dramaturgisk interaktionsmodell. Förklara vad som menas med detta med hjälp av Goffmans centrala begrepp, exempelvis scenen, rekvisita, främre och bakre regioner och ”framträdande”. Vilka är problemen med detta perspektiv?
Scen -> främre. Kuliss -> bakre. Rekvisita Roller Maktstrukturer
Kapitel 8. Fråga 1. Vad menar sociologer med socialisation? Hur överförs sociala färdigheter och kulturella normer mellan generationerna?
Socialisation: process genom spädbarnet gradvis blir en kompetent person medveten som sig själv. Kunskaper och färdigheter som anses viktiga i kulturen.
Social reproduktion: samhälle uppnår strukturell kontinuitet – överlever trots medlemmar som dör. Socialisation binder samman generationer, man fortsätter tala samma språk.
Sker i två steg, primära och sedan sekundära socialisationsagenter. Primära främst den intensiva kulturella inlärningen.
Kapitel 8. Fråga 2. Förklara, med hjälp av de begrepp som utvecklades av George Herbert Mead, hur barn får ett ”socialt jag” och börjar se sig själva som andra ser dem. Vad är det som gör Meads teori om jagets utveckling till en genuint sociologisk teori?
Symbolisk interaktionism. Självmedvetande får man när man lärt sig skilja på ME och I.
I = det icke socialiserade spädbarnet, spontana behov och önskningar.
ME = sociala jaget, en medvetenhet om sig själva genom att se sig själv som andra ser hen. Möjliggör samtal mellan I och ME.
Skapas genom härma omgivning i lek, lekar med rolltagande och slutligen organiserade -> förmåga att se oss själva utifrån. Slutligen organiserad lek -> Nu börjar man kunna urskilja ”den generaliserade andre” -> de värderingar som utgör vår kultur.
Teorin är genuint sociologisk just på grund av detta totala fokus på interaktion, individen är inte en individ utan samexistens med andra.
Kritik: bortser från biologi.
Kapitel 8. Fråga 5. Vad är socialt åldrande och hur skiljer sig detta från biologiskt och psykologiskt åldrande? Hur kan man visa att det sociala åldrandet skiljer sig åt mellan olika tidsperioder och mellan olika kulturer?
Sociologiskt åldrande: biologiska: den fysiska kroppen. Psykologiskt: medvetande och de mentala funktionerna. Social: kulturella normer, värderingar, förväntningar som associeras med en viss ålder. Skiljer sig från samhälle till samhälle. Japan och Kina -> traditionell vördnad för äldre, källa till kunskap och visdom. Väst -> improduktiva, börda, saknar högteknologisk kompetens. Kan vara för att vi strävar efter ungdomlighet! Pensionen. Förlora partner.
Kapitel 9. Fråga 1. Gör en kortfattad beskrivning av den västerländska biomedicinska hälsomodellen, som innehåller minst tre av dess viktigaste element.
Vetenskaplig. Tre antaganden: kropp och själv separata. Sjukdom en avvikelse som ej bör vara där och vars orsak ska botas. Medicinska experter gör undersökning och diagnostiserar. Passitivitet Undergöras Nationalitet
Kapitel 9. Fråga 5. Begreppet sjukroll antyder att en person lägger till med vissa beteenden när han eller hon är sjuk. Vilka är sjukrollens tre ”viktigaste beståndsdelar”
Människor lär sig sjukroll genom socialisation och träder in i den i samverkan med andra när de blir sjuka. Tre delar
- en sjuk individ saknar eget ansvar för sin sjukdom.
- sjukdomen medför vissa privilegier och rättigheter.
- den sjuke har ett ansvar i form av förväntad ansträngning för att bli frisk.
