Sociologi 2.0 Flashcards
Karl Marx
Mest känd för sina analyser av maktrelationer mellan samhällsklasser. Han ser arbete och produktion som samhällslivets centrala aspekter. Enligt hans synsätt är det hur människor arbetar - med vad och under vilka förhållanden - som formar såväl samhället som helhet som dess olika kulturella uttryck. Det finns två grundförutsättningar för det historiematerialistiska tänkandet. 1. människor skapar sin tillvaro inom redan för handen varande ramar och 2. kulturen, tänkandet och medvetandet är en produkt av samhällets materiella aspekter. Kärnan i det historiematerialistiska synsättet är att det sätt på vilket saker och ting produceras i ett samhälle i sista hand är bestämmande för dess politiska, sociala och kulturella former.
Bas och överbyggnad
bas (produktionsförhållanden i samhället) och överbyggnad (juridik och politik).
Historiematerialistiska perspektivet
En person uttrycker sig som den gör, både estetiskt och personligt samt enligt en eventuell grupptillhörighet på grund av att samhället ser ut som det gör. Det är präglat av produktion och konsumtion. Personen skapar således sin tillvaro inom redan för handen varande ramar. Det vill säga att personens sätt att uttrycka sig på är begränsad och beroende av vad samhället producerar.
Produktionssätt
Ungefär som den ekonomiska basen. Ett produktionssätt är det sätt på vilket ett samhälle organiserar sin materiella produktion och dess vetenskapliga, tekniska och organisatoriska aspekter (ex. självhushållning och kapitalism).
Produktionskrafter
De sociala och ekonomiska faktorer som används i produktionen.
Produktionsförhållande
Olika typer av relationer mellan människor i produktionen (makt).
Alienation
Marx ser arbete som någonting positivt och som en del av människans natur. Genom arbete skapar vi oss själva och vår tillvaro. När vi arbetar för någon annan känner vi alienation, främlingskap. Lönearbetet kan leda till frustration då människor blir främlingar för varandra. Alienation ses som en kraft som gör samhället mindre sammanhållet.
Max Weber
Weber strävade efter att förstå varför västvärlden hade utvecklats mot det moderna kapitalistiska samhällssystemet. Webers nyckelteman är makt, organisationer, trosföreställningar och människors handlande. Han ansåg att sociologin borde vara en vetenskap som försöker förstå meningen i ett socialt handlande.
Verstehen metoden
Går ut på att man ska leva sig in i människors situation för att på så sätt begripa bakgrunden till deras agerande (förstå).
Idealtyper
Begreppsdefinitioner som är medvetet renodlade och överdrivet stereotypa.
Affektuellt handlande
Förekommer i situationer då individen vägleds av sina känslor.
Värdetraditionellt handlande
Resultatet av att individen på ett självuppoffrande sätt följer sin övertygelse och sina värderingar, utan tanke på konsekvenser.
Målrationellt handlande
Saker vi gör för att uppnå mål. Vi kalkylerar vilket agerande som är mest effektiv i att uppnå dessa.
Auktoritetstyper
Olika saker som auktoritet, alltså en person med makt (Sannolikheten att en order blir åtlydd), kan vara grundat på. Ex. tradition, känslomässigt eller rationalitet.
Byråkrati
En byråkrati innefattar sex grundläggande byggstenar. 1, specialisering: tydlig uppdelning mellan olika arbetsuppgifter. 2, Hierarki. 3, Regler. 4, avpersonifiering: alla människor inom organisationen hanteras på ett likartat sätt. 5, positioner och 6, uppdelning i privat och offentligt.
èmile durkheim
Han gav med sina sociologiska metodregler prototypen för sociologins förklaringssätt. Han menade på att social fakta enbart kan förklaras kausalt (med orsakssamband) av andra sociala fakta, eller funktionellt. Eftersom ojämlikheter förekommer i alla kända samhällen måste den ha en positiv funktion för samhällets överlevnad. Samhället måste ge högre belöning till de som klarar av det svårare arbetet. Därför har en direktör högre lön och status än en städare. “Samhället är mer än summan av sina delar”.
Metodologisk kollektivism
Samhället har en självständig existens som står över individerna, och som en egen yttre kraft, påverkar deras livsvillkor, handlingar och tänkande.
Kollektivt medvetande
Summan av de övertygelser som delas av genomsnittsmedborgarna i ett givet samhälle. Detta utgör ett bestämmande system som har sitt eget liv. Ex. en handling chockerar inte det kollektiva medvetandet för att den är kriminell, utan de definieras som kriminellt för att det chockerar det kollektiva medvetandet.
Sociala fakta
Kollektiva mönster i samhället. Det vill säga att agera, tänka och känna som existerar utanför individen och som utgör ett tvång gentemot denne. Ex. plikter, överenskommelser, normer och regler som styr individen.
Arbetsdelning
Innebär att man delar upp arbetsuppgifter utefter kompetens. En omfattande arbetsdelning leder till ett svagare kollektivt medvetande. Många människor på liten yta ska samsas om resurserna. En kamp för att säkra vår egen existens har lett till en ökad arbetsdelning.
Alturistiska självmord
kommer i tre delar, alla kan kopplas till att där inte finns något utrymme för individen.
Egoistiskt självmord
Svag sammanhållning, ingen tillfredsställelse att delta i sociala sammanhang kan väcka känslor av meningslöshet.
Fatalistiskt självmord
Hög social kontroll där alla pressas till att vara likadana gör att människors passion och ambition kvävs.
Anomiska självmord
En total avsaknad av riktlinjer och normer kan leda till självdestruktivitet.
