Socialt arbete

Question 1

Genusaspekter i äldreomsorgen och handikappomsorgen

Answer 1

Mest anhörigomsorg för döttrar, vanligast för äldre med låg utbildning och äldre födda utom norden.
Informalisering-föskjutning av gränsen mellan den offentliga omsorgen och anhörigas omsorgsinsatser
Formalisering bland yngre fuktionshindrades assistans.

Question 2

Mötets olika nivåer

Answer 2

Strukturella/ institutionella nivåer: lagar, regler, normer som skapar förutsättningar för mötet.
Positionella nivåer: maktrelationer som skapar förutsättningar för mötet= kön, etnicitet, sexualitet.
Relationella: interaktioner och det konkreta mötet, tidigare erfarenheter påverkar
Upplevelsenivåer: känslor kopplade till mötet, hur deltagarna upplever mötet

Question 3

Senmoderna samhället

Answer 3

Problemformulering: globaliseringsproblem, social utestägning
Uttrycksformer: flyktingströmmar, arbetsmarknadsimmigration, segregation, etablerings- och försörjningsproblem för vissa grupper.
Statens hållning: omprövning av den starka staten och ökad tilltro till marknaden, det civila samhället och överstatlig reglering.

Hög förändringstakt. Större betoning på individens ansvar. Globalisering leder till svårare att föra nationell politik.

Question 4

Sociala problem

Answer 4

Från omsorgsperspektiv i forskning. Analysera hur människan kan bibehålla/ återupprätta sin funktionsförmåga. Sociala problem ska förebyggas eller förhindras. Strulturella, individuella, relationella förklaringsmodeller.

Question 5

Förindustriella samhället

Answer 5

Problemformulering: nöden
Uttrycksformer: svält, fattigdom, hög barnadödlighet, omsorgsproblem under barn och ålderdom.
Statens hållning: staten har en passiv hållning till de flesta sociala frågor.

Ödesbestämda/ individuella bekymmer.
Fattigdom ett tecken på lättja och omoral.
Fattigdom en ordningsfråga.

Question 6

Samhällsmodeller

Answer 6

Idividualism:
\+ integritet, autonomi
- egoism, den starke favoriseras
Gemenskap
\+ solidaritet, omsorg
-förmynderi

Question 7

Teori och praktik

Answer 7

Två sidor av samma mynt. Ta emot anmälningar och ansökningar. Journalföras

Question 8

Fattigvården

Answer 8

Blev socialhjälp 1956. 1982 blev rätten till bistånd universell. Tudelad väldärdsstat. Universella/ selektiva rättigheter.

Question 9

Tvång vs frivillighet

Answer 9

70-80-talet problematiserades det långtgående tvånget i de tidigare lagarna. Samhällsskydd; att rädda det enskilde barnet. Motiv för tvång=samhällsskydd

Question 10

Samhällsskydd vs barnskydd

Answer 10

Tidiga lagatiftning om tvpngsomhändertagande av barn. Motiverades av samhällsskydd först senare för att skydda barnet för sin egen skull

Question 11

Motsättningar/ dilemman i det sociala arbetet

Answer 11

Se barnet som enskild individ eller beroende av sin familj?
Hur se intersektionalitet när man möter socialt utsatta grupper?

Integritetet vs omsorg/kontroll
Social försäkring vs individuell bedömning.

Question 12

Filantropi

Answer 12

Övergångsbegrepp till socialt arbete. 
Frivilliga välgörenhetsorganisationer.
Den egentliga filantropin
Den pedagogiska/ institutionella filantropin
Den vetenskapliga filantropin

Question 13

Välfärdsperspektiv

Answer 13

Brister i välfärden( främst ekonomiska bristtillstånd) men även sociala och psykiska bristtillstånd. Samhället erbjuder individuell välfärd i form av materiella, sociala, psykiska resurser= individuell behovstillfredsställelse. Samstämighet av oacceptabel nivå av fattigdom.
Politiska reformer dämpar effekter av inkomsbortfall.
Levnadsnivåforskning bygger på resursperspektivet.

Question 14

Strukturella problem

Answer 14

Ex segregation, strukturarbetslöshet, klassskillnader. Man vill bekämpa problemet innan det uppstår. Ex folkpension. Samhällsproblem på makronivå, ej problembärare

Question 15

Samhällsbekymmer

Answer 15

Paralleller mellan dagens vilja att definiera samhällsbekymmer och tidigare epokers sätt att rapportera sim tids sociala problem. Definieras av tid/ epok, kultur, politiska ideologier osv

Question 16

Socialt arbete finns i spänningen mellan disciplin och hjälp

Answer 16

Samtidigt som socialt arbete utgår från att hjälpa människors förmåga att lösa sina problem har socialt arbete en annan sida, vilket är disciplinering. Ex. Bryter en individ mot samhällets normer kan detta leda till att individen får en straffåtgärd.

Question 17

Selektiva/ universella rättigheter

Answer 17

Universella rättigheter- förhindra ett problem innan det uppstår
Selektiva rättigheter- riktar sig till små grupper och bygger på individuell behovsprövning.
Begreppsparet finns för att skilja på olika sätt att bekämpa sociala problem.

Question 18

Typer av professionella samtal

Answer 18

Utredande/ kartläggande
Delgivning
Utveckling
Rådgivande/ stödjande
Problemlösande
Motivationshöjande
Själavårdande
Kris
Psykoterapeutiska

Question 19

Spängt sitt fattigvårssskal

Answer 19

Individ/familjeomsorg trots försök att reformera sin verksamhet organiserad kring fattigvårdsupogifter
Barn/ äldreomsorg vidgat sin kundkrets. Avstigmatiseras service.

Question 20

Socialarbetarens makt är förankrad i organisationer

Answer 20

Socialtjänsten mfl utförs i byråkratier. Dvs tjänstemannaorganisationer som efter bestämda regler och lagar ska utföra politiska beslut el förverkliga politiska mål. Makt för de kontrollerar resurser. Viktigt att förstå organisationens uppbyggnad.

Question 21

Hjälpmodellen RFF relatera-förstå-förändra

Answer 21

Relatera- lägga grund till aktiv samarbetsrelation
Förstå- klargöra och öka bådas förståelse för problemsituationen
Förändra- hjälpa klienten förändras så att problemsituationen kan hanteras på ett bättre sätt än tidigare

Question 22

Välfärdssamhället

Answer 22

Problemformulering: ojämlikhet
Uttrycksformer: arbetslöshet vid ekonomiska kriser, dålig bostadsstandard, missbruk, grupper som ställs utanför den generella välfärden och arbetsmarknaden
Statens hållning: transfereringar, socialpolitik, välfärdstjänster

Sociala problem betraktades som en ojämn fördelning av resurser.

Question 23

Det senmoderna samhället

Answer 23

Problemformulering: globaliseringsproblem, social utestägning
Uttrycksformer: flyktingströmmar, arbetsmarknadsimmigration, segregation, etablerings och försörjningsproblem för vissa grupper.
Statens hållning: omprövning av den starka staten och ökad tilltro till marknaden, det civila samhället och en överstatlig reglering.

Hög förändringstakt. Betoning på individens ansvar att lösa problem.

Question 24

Modell för att analysera sociala problem

Answer 24

Fenomenets uttrycksformer
Samhällskontext, traditioner, politik
Institutionella strukturer
Perspektiv

Question 25

Fenomenets uttrycksformer

Answer 25

Hur problemet tar sig uttryck och vilka framtida hot som kan vara förenade med dessa uttryck, är förhållanden som påverkar hur de definieras och hanteras.

Question 26

Samhällskontext, traditioner och politik

Answer 26

Den aktuella samhällskontexten, liksom historiska, kulturella och politiska förhållanden har betydelse för hur vi ser på olika problem i samhället, vilken uppmärksamhet de får och hur vi väljer att hantera dem. Historien är viktig för att förstå sociala problem och hanteringen av dem idag.

Question 27

Institutionella strukturer

Answer 27

Kan avse medvetet skapade inrättningar som bedriver samhällelig verksamhet. Kan även avse regler, rutiner och normer i samhället.
Strukturer beskriv som överindividuella mönster eller de sammanhang som råder mellan delarna och en helhet.
Statliga utredningsväsendet är viktig arena för formulering av sociala problem.

Question 28

Perspektiv

Answer 28

Vår syn på omvärlden är perspektivbunden. Vi betraktar omvärlden från vissa utgångspunkter. Vissa grundhållningar är historiskt el kulturellt bestämda och vi reflekterar inte över dem. Vår politiska el ideologiska grundsyn påverkar vår uppfattning om sociala problem och hur de ska behandlas. Viktigt att reflektera över vilket perspektiv som bildar utgångspunkten.

Question 29

Den sociala frågan

Answer 29

Problemformulering under början av 1800-talet. Täckte in fattigdom, tiggeri, familjevåld. Användes som sammanfattande beteckning för farhågor och missförhållanden. Ex arbetarfrågan, fattigvårdsfrågan, bostadsfrågan. Genom att skapa begreppet ( tankeredskap) kunde man börja göra statliga åtgärder och systematiska regleringar. Ledde till att det sociala blev arena för statliga åtgärder