Socialt arbete Flashcards
Genusaspekter i äldreomsorgen och handikappomsorgen
Mest anhörigomsorg för döttrar, vanligast för äldre med låg utbildning och äldre födda utom norden.
Informalisering-föskjutning av gränsen mellan den offentliga omsorgen och anhörigas omsorgsinsatser
Formalisering bland yngre fuktionshindrades assistans.
Mötets olika nivåer
Strukturella/ institutionella nivåer: lagar, regler, normer som skapar förutsättningar för mötet.
Positionella nivåer: maktrelationer som skapar förutsättningar för mötet= kön, etnicitet, sexualitet.
Relationella: interaktioner och det konkreta mötet, tidigare erfarenheter påverkar
Upplevelsenivåer: känslor kopplade till mötet, hur deltagarna upplever mötet
Senmoderna samhället
Problemformulering: globaliseringsproblem, social utestägning
Uttrycksformer: flyktingströmmar, arbetsmarknadsimmigration, segregation, etablerings- och försörjningsproblem för vissa grupper.
Statens hållning: omprövning av den starka staten och ökad tilltro till marknaden, det civila samhället och överstatlig reglering.
Hög förändringstakt. Större betoning på individens ansvar. Globalisering leder till svårare att föra nationell politik.
Sociala problem
Från omsorgsperspektiv i forskning. Analysera hur människan kan bibehålla/ återupprätta sin funktionsförmåga. Sociala problem ska förebyggas eller förhindras. Strulturella, individuella, relationella förklaringsmodeller.
Förindustriella samhället
Problemformulering: nöden
Uttrycksformer: svält, fattigdom, hög barnadödlighet, omsorgsproblem under barn och ålderdom.
Statens hållning: staten har en passiv hållning till de flesta sociala frågor.
Ödesbestämda/ individuella bekymmer.
Fattigdom ett tecken på lättja och omoral.
Fattigdom en ordningsfråga.
Samhällsmodeller
Idividualism: \+ integritet, autonomi - egoism, den starke favoriseras Gemenskap \+ solidaritet, omsorg -förmynderi
Teori och praktik
Två sidor av samma mynt. Ta emot anmälningar och ansökningar. Journalföras
Fattigvården
Blev socialhjälp 1956. 1982 blev rätten till bistånd universell. Tudelad väldärdsstat. Universella/ selektiva rättigheter.
Tvång vs frivillighet
70-80-talet problematiserades det långtgående tvånget i de tidigare lagarna. Samhällsskydd; att rädda det enskilde barnet. Motiv för tvång=samhällsskydd
Samhällsskydd vs barnskydd
Tidiga lagatiftning om tvpngsomhändertagande av barn. Motiverades av samhällsskydd först senare för att skydda barnet för sin egen skull
Motsättningar/ dilemman i det sociala arbetet
Se barnet som enskild individ eller beroende av sin familj?
Hur se intersektionalitet när man möter socialt utsatta grupper?
Integritetet vs omsorg/kontroll
Social försäkring vs individuell bedömning.
Filantropi
Övergångsbegrepp till socialt arbete. Frivilliga välgörenhetsorganisationer. Den egentliga filantropin Den pedagogiska/ institutionella filantropin Den vetenskapliga filantropin
Välfärdsperspektiv
Brister i välfärden( främst ekonomiska bristtillstånd) men även sociala och psykiska bristtillstånd. Samhället erbjuder individuell välfärd i form av materiella, sociala, psykiska resurser= individuell behovstillfredsställelse. Samstämighet av oacceptabel nivå av fattigdom.
Politiska reformer dämpar effekter av inkomsbortfall.
Levnadsnivåforskning bygger på resursperspektivet.
Strukturella problem
Ex segregation, strukturarbetslöshet, klassskillnader. Man vill bekämpa problemet innan det uppstår. Ex folkpension. Samhällsproblem på makronivå, ej problembärare
Samhällsbekymmer
Paralleller mellan dagens vilja att definiera samhällsbekymmer och tidigare epokers sätt att rapportera sim tids sociala problem. Definieras av tid/ epok, kultur, politiska ideologier osv
Socialt arbete finns i spänningen mellan disciplin och hjälp
Samtidigt som socialt arbete utgår från att hjälpa människors förmåga att lösa sina problem har socialt arbete en annan sida, vilket är disciplinering. Ex. Bryter en individ mot samhällets normer kan detta leda till att individen får en straffåtgärd.
Selektiva/ universella rättigheter
Universella rättigheter- förhindra ett problem innan det uppstår
Selektiva rättigheter- riktar sig till små grupper och bygger på individuell behovsprövning.
Begreppsparet finns för att skilja på olika sätt att bekämpa sociala problem.
Typer av professionella samtal
Utredande/ kartläggande Delgivning Utveckling Rådgivande/ stödjande Problemlösande Motivationshöjande Själavårdande Kris Psykoterapeutiska
Spängt sitt fattigvårssskal
Individ/familjeomsorg trots försök att reformera sin verksamhet organiserad kring fattigvårdsupogifter
Barn/ äldreomsorg vidgat sin kundkrets. Avstigmatiseras service.
Socialarbetarens makt är förankrad i organisationer
Socialtjänsten mfl utförs i byråkratier. Dvs tjänstemannaorganisationer som efter bestämda regler och lagar ska utföra politiska beslut el förverkliga politiska mål. Makt för de kontrollerar resurser. Viktigt att förstå organisationens uppbyggnad.
Hjälpmodellen RFF relatera-förstå-förändra
Relatera- lägga grund till aktiv samarbetsrelation
Förstå- klargöra och öka bådas förståelse för problemsituationen
Förändra- hjälpa klienten förändras så att problemsituationen kan hanteras på ett bättre sätt än tidigare
Välfärdssamhället
Problemformulering: ojämlikhet
Uttrycksformer: arbetslöshet vid ekonomiska kriser, dålig bostadsstandard, missbruk, grupper som ställs utanför den generella välfärden och arbetsmarknaden
Statens hållning: transfereringar, socialpolitik, välfärdstjänster
Sociala problem betraktades som en ojämn fördelning av resurser.
Det senmoderna samhället
Problemformulering: globaliseringsproblem, social utestägning
Uttrycksformer: flyktingströmmar, arbetsmarknadsimmigration, segregation, etablerings och försörjningsproblem för vissa grupper.
Statens hållning: omprövning av den starka staten och ökad tilltro till marknaden, det civila samhället och en överstatlig reglering.
Hög förändringstakt. Betoning på individens ansvar att lösa problem.
Modell för att analysera sociala problem
Fenomenets uttrycksformer
Samhällskontext, traditioner, politik
Institutionella strukturer
Perspektiv
Fenomenets uttrycksformer
Hur problemet tar sig uttryck och vilka framtida hot som kan vara förenade med dessa uttryck, är förhållanden som påverkar hur de definieras och hanteras.
Samhällskontext, traditioner och politik
Den aktuella samhällskontexten, liksom historiska, kulturella och politiska förhållanden har betydelse för hur vi ser på olika problem i samhället, vilken uppmärksamhet de får och hur vi väljer att hantera dem. Historien är viktig för att förstå sociala problem och hanteringen av dem idag.
Institutionella strukturer
Kan avse medvetet skapade inrättningar som bedriver samhällelig verksamhet. Kan även avse regler, rutiner och normer i samhället.
Strukturer beskriv som överindividuella mönster eller de sammanhang som råder mellan delarna och en helhet.
Statliga utredningsväsendet är viktig arena för formulering av sociala problem.
Perspektiv
Vår syn på omvärlden är perspektivbunden. Vi betraktar omvärlden från vissa utgångspunkter. Vissa grundhållningar är historiskt el kulturellt bestämda och vi reflekterar inte över dem. Vår politiska el ideologiska grundsyn påverkar vår uppfattning om sociala problem och hur de ska behandlas. Viktigt att reflektera över vilket perspektiv som bildar utgångspunkten.
Den sociala frågan
Problemformulering under början av 1800-talet. Täckte in fattigdom, tiggeri, familjevåld. Användes som sammanfattande beteckning för farhågor och missförhållanden. Ex arbetarfrågan, fattigvårdsfrågan, bostadsfrågan. Genom att skapa begreppet ( tankeredskap) kunde man börja göra statliga åtgärder och systematiska regleringar. Ledde till att det sociala blev arena för statliga åtgärder
