Socialpsykologi Flashcards
Individualistiska kulturer
Individen prioriterar sig själv i första hand
De individuella egenskaperna och förmågorna är de viktigaste
Känslig för kritik mot den personliga identiteten
Personlig kontroll är mycket viktigt
Att fullfölja egna satta mål och ambitioner är viktigt
Att vara unik och originell värdesätts högt
Kollektivistiska kulturer
Prioriterar gruppen i första hand (t.ex. familjen)
Identiteten definieras i relation till andra.
I kollektivistiska ser man mer en likhet med andra
Att passa in i ett socialt sammanhang är viktigare än att vara originell.
Känslig för kritik mot den kollektiva identiteten
Självbilden mer kontextspecifik- personligheten hänger med över situationer och tidsperioder, inte lika tydligt i kollektivistiska kulturer som i individualistiska kulturer.
Social samhörighet är mycket viktig
Jaget går mer ihop med andra människors jag. Man är en del av en helhet.
Självkänsla (self-esteem)
En övergripande och generell summering och utvärdering av dels alla våra självscheman och dels alla våra ”possibleselves” (bottom-up)
En persons övergripande självvärdering samt känsla av värde (jagets övergripande värde) påverkar om de mer specifika självscheman kommer att vara positiva eller negativa (top-down) Den mest vanliga teorin.
Självförtroende
Handlar om prestationer och att man kan genomför handlingar
Self-efficacy
En känsla av att man är effektiv och kompetent
Sociala normer
Samhälleliga och kulturella regler om socialt korrekta eller inkorrekta beteende i en viss situation
Self-serving attribution
En form av self-serving bias - där vi förklarar positiva händelser/resultat som orsakade av oss själva, medan vi förklarar negativa händelser/ resultat som orsakade av andra
EX. Åker du längdskidor skyller du på underlaget för att det gick dåligt. Medan går det bra så beror det på att du var stark och duktig.
Attribution
Hur man förklarar olika händelser och beteenden, vart/till vem, vilka man lägger ursprunget till en händelse eller ett beteende
Bättre än genomsnittet
Vi har en tendens att skatta oss som bättre än genomsnittet då det gäller åtråvärda egenskaper.
EX. hur moralisk är du? De flesta skattar sig högt då det är en åtråvärd egenskap. Men så är inte fallet. I bilkörning blir detta tydligt då många tror sig vara bättre än majoriteten, men det finns ett genomsnitt och alla kan inte vara över det, vilket få verkar vilja inse.
Orealistisk optimism
Det händer inte mig
EX. Jag kommer inte råka ut för något tragiskt, det kommer gå super för mig. Jorden kommer gå under, men för mig kommer det att gå bra
False consensus effect
Vi generaliserar vår uppfattning/beteende att gälla även andra och överskattar till vilken grad andra delar våra åsikter.
EX. Vi tror att det vi tycker tycker alla andra också! Ofta om vi gör något som vi vet är lite fel, inte betala tv-licensen exempelvis. Kan även vara för mindre kontroversiella saker.
False Uniqueness effect
Vi underskattar till vilken grad andra delar våra goda förmågor och framgångar.
Vi ser oss ändå som unika när vi gör något bra, för då är andra inte lika bra som oss
Varför tolkar människor händelser till sin egen fördel? Två förklaringsmodeller som kommer återkomma.
- Vi har en begränsad informationsbearbetningsförmåga
2. Det är en känslomässig process där vi skyddar vår egen självbild. Vi stärker vår egen självkänsla.
Self handicapping
Att förse sig själv med en extern förklaring till möjliga framtida misslyckanden. Man gör det sämre för sig själv.
Ex vi ska ha en tenta, hos de flesta finns en oro. Många kan hantera det men många får mycket ångest, känns pinsamt att misslyckas. Då kanske man gör andra saker istället och skjuter på plugget.
Self presentation
Att agera och presentera sig själv på ett ”bra” vis för att antingen få en fördelaktig bedömning av andra eller leva upp till sina egna ideal. Vanligt på medier där vi kan välja ut vad vi presenterar till våra följare.
Self-monitoring
Vissa personer ligger högre på test som mäter tendenser till självövervakning –mindre benägna att agera utifrån sina egna värderingar –attityder och åsikter formas utifrån syftet att passa in. Man anpassar sig efter situationen och lever inte efter egna värderingar,
Vad är attributionsteorin?
Människor har en tendens att förklara andra människors beteende antingen genom att tillskriva yttre händelser betydelse eller genom att tillskriva inre aspekter betydelse
Ex. Misslyckande på tentamen - antingen förklara genom yttre orsaker såsom att frågorna var dåligt formulerade. Familjelivet kom ivägen. Eller genom de interna orsakerna, de inre, att personen inte är intelligent nog, lat och slarvig. Vart förklaringen läggs är skillnaden.
Primacy effect
”Första intrycket är viktigt”. Ex personen som säger något konstigt och föreläsaren tror den är konstig kommer påverka hur hon beter sig mot personen vid senare tillfällen. Första intrycket har betydelse.
Det fundamentala attributionsfelet
Vi har en tendens att underskatta situationens betydelse för andra personers beteende medan vi överskattar personlighetens och andra inre egenskapers betydelse för andra personers beteende.
Scheman
Det är mentala mallar/schabloner som hjälper oss att organisera världen omkring oss. Vår erfarenhet och kunskap om världen och oss själva sägs lagras inom oss i form av scheman.
Belief perseverance
När en person väl har hittat en logisk förklaring till varför en händelse inträffat tenderar denna föreställning att överleva även om den senare överbevisas.
Overconfidence phenomenon
Tendensen att överskatta vår möjlighet att göra korrekta uppskattningar/bedömningar
Vi tror att vi kan göra korrekta bedömningar av andra människor. Ju mer okunniga vi är i ett ämne, ju mer tenderar vi att överskatta vår förmåga att tro att vi vet mest. Ju mer vi vet ju mer vet vi att vi inte vet. Kruger Effekten
