Socialpsykologi Flashcards
Instrumentell aggression och fientlig (hostile) aggression har olika motiv som grund. Redogör för de båda aggressionstypernas olika motiv samt ge ett exempel på vardera typ.
Fientlig/impulsiv/emotionell aggression har som syfte att orsaka fysisk eller psykisk skada/lidande.
Instrumentell aggression har som syfte att tillskansa sig fördelar, vid exempelvis rån.
Redogör för frustrations-aggression hypotesen som ursprungligen formulerades av Dollard mfl (1939)
Freud säger att man inte får sina drifter tillfredsställda, man bygger upp en inre frustration när man inte når sina mål. Man kan känna sig orättfärdigt behandlad när man inte känner att man blivit rättvist bedömd.
Frustrationens styrka är beroende dels av målinriktningens styrka, dels av hur mycket målsträvan hindras.
Aggressionens styrka är beroende av graden av frustration.
Aggressionen i första hand riktas mot det som orsakar frustrationen, mot det verkliga hindret för måluppfyllelse.
Hämning och behärskning av aggression uppstår i samma mån som aggressionen kan leda till obehagliga konsekvenser för den aggressive, till exempel i form av straff.
Aggressionshämningen i sig själv är en frustration som ökar aggressiviteten mot den eller det som framkallat frustrationen, vilket gör att aggressionen kan ta sig uttryck på omvägar, dvs rikta sig mot annat än det som gett upphov till frustrationen.
Aggressionshandling är en form av katarsis (befrielse) som minskar tendensen till fortsatt aggression.
Frustration - aggressions teori - frustration när man inte får sina drifter tillfredsställda fort nog (Freud). Frustration leder till att man bygger upp en inre aggression som senare kan få utlopp. Frustration orsakar aggression, Frustration uppstår när man inte uppnår sina mål, speciellt om man är nära och om anledningen beror på orättvisa. Reaktion oberoende av moral och annat. Efter aggression blir man mer harmonisk, och mindre benägen att bli aggressiv senare (motbevisat i studier).
Redogör för 5 förutsättningar som måste vara uppfyllda för att bestraffning av aggressivt beteende skall leda till en minskning av framtida aggressivt beteende
- Förväntat straff måste vara tillräckligt ogynnsamt.
- Straffet måste ha hög trolighet att genomföras
- Straff har bara effekt om individens negativa upphetsning inte är för stark för att han eller hon ska kunna beräkna kostnaden för ett aggressivt beteende på ett rationellt sätt.
- Straff har bara effekt om andra alternativa beteenden finns tillgängliga och är acceptabla.
- Straffet måste komma direkt efter den aggressiva gärningen, så att det är uppenbart att straffet är en följd av det aggressiva beteendet.
Beskriv och redogör för vad som avses med vapeneffekten “Weapons effect”
Vapeneffekten är ett fenomen som beskriver hur närvaron av vapen, eller till och med en bild på ett vapen leder till mer aggression hos människor. Speciellt om dessa människor redan är i ett “upphetsat” tillstånd.
Redogör för 2 situationella faktorer/variabler som visat sig öka sannolikheten för aggressivt beteende. Beskriv hur denna påverkan ser ut.
- Alkohol - Enligt “attentional hypothesis” har alkohol en indirekt effekt på aggressivitet genom att reducera en individs kapacitet till uppmärksamhet, vilket förhindrar individen från att göra en omfattande uppskattning av signaler i situationen.
- Höga temperaturer - Effekten av hög temperatur på aggression kan förklaras med General Agression Model. Värme ökar känslan av obehag, som i sin tur är en variabel som triggar “negative affective arousal”, detta påverkar i sin tur det kognitiva processandet av sociala stimulanser och leder till ökad risk för aggressivt beteende.
Du har blivit utvald att öka försäljningen av KRAV-märkta produkter hos en större matkedja. Baserat på litteraturen om masskommunikation, hur går du till väga?
En reklamkampanj baserad på evaluative conditioning. Dels i bild form där kravmärkta produkter visas upp så fördelaktigt som möjligt, gärna i en miljö som ger en känsla av glädje och välbehag. Reklamen ska gärna även innehålla någon känd person som förknippas med hälsa och välmående. KRAV-märkta produkter anser jag vara både “thinking goods” och “feeling goods”. Thinking goods eftersom KRAV märkning ska ge en känsla av kvalité och hälsa, feeling goods eftersom det även skapar en identitet; “Jag är nyttig, hälsosam och tänker på miljön”. Reklamkampanjen blir en mix av att rikta sig till heuristiker, kändisar i reklam men även med starka argument för hälsa och miljö.
(a) I vilka två kategorier kan man dela upp produkter enligt litteraturen?
(b) Ge exempel på produkter som skulle kunna placeras i de olika grupperna.
(c) Vad för slags mål är kopplade till de olika produktkategorierna?
(d) Vad menas med att matcha meddelandet till produkten?
(e) Ge exempel på argument som skulle kunna matchas till de två olika produktkategorierna?
a. Thinking goods - Funktionella mål. Viktiga attribut är prestation, kvalité och pålitlighet. Feeling goods - Identitetsmål/personliga preferenser. Viktiga attribut är smak och design.
b. Thinking goods - exempelvis diskmedel. Feeling goods - exempelvis smycken.
c. Funktionella mål: Produkter ska fylla en praktisk funktion. Upplevelsemål: Produkten ska bidra till en viss känsla. Identitetsmål: Produkten används för att uttrycka en identitet.
d. Det innebär till exempel att om man vill sälja diskmedel (thinking goods) ska man fokusera på funktionella mål. Det vill säga prestationen, kvalitén och pålitlighet. Medan om man vill sälja smycken (feeling goods) ska man fokusera på identitetsmål och personliga preferenser. Det vill säga att sälja in smak och design eller en känsla av identitet.
e. Diskmedel (feeling goods): Räcker längre, renare disk. Smycken: (feeling goods) Exklusivitet, används av personer/kändisar som lyckats i livet.
Tendensen att noggrant granska argument påverkas av situationen men också av individen. Beskriv två typer av individuella skillnader som har visat sig vara viktiga för bearbetning av argument och förklara hur dessa skillnader påverkar bearbetningen.
Need for cognition: Innebär att individer tycker om att fundera över ansträngande kognitiva problem. Människor med hög “Need for cognition” har en tendens att i större utsträckning möta övertalande argument på ett mer innehållsrelevant sätt än människor med låg “need for cognition”.
Need for cognitive closure: Beskriver individer som gärna vill ha ett svar direkt, oavsett vad svaret innebär.
Attityder kan mätas både på explicita och implicita sätt. Beskriv ett exempel på en explicit mätmetod och ett exempel på en implicit mätmetod. (2p) Beskriv för-och nackdelar med respektive metod.
Explicit mätmetod: Självrapporterande frågeformulär. Man får frågor som man ska besvara, ofta på någon form av skala. Exempelvis “Likert scale”.
Fördel: Vid upprepade tester av samma personer har explicita attitydstester visat sig ha hög “reliability”.
Nackdel: Den största nackdelen är att människor har en tendens att ge svar som är socialt accepterade, även personen i fråga är anonym.
Implicit mätmetod: The implicit association test. Testpersonen sitter vid en dator. På skärmen dyker det upp olika ord som är relaterade till attityden man vill testa, tillsammans med positiva eller negativa adjektiv. Testpersonen ska sedan trycka på en knapp, exempelvis vid test av attityder om rasism ska personen trycka på knapp 1 om han ser en vit person eller ett positivt adjektiv, och knapp 2 om han ser en mörk person eller ett negativt adjektiv. Under testet kommer detta att ändras så att personen ska trycka ex 1 om han ser en mörk person eller ett positivt adjektiv, och knapp 2 om det är tvärtom. Detta ska mäta ifall personen är snabbare på att associera exempelvis vita personer med positiva adjektiv, eller tvärtom.
Fördel: Testpersonen har ingen möjlighet att tänka över sitt svar, och man tänker sig då att personen svarar i enlighet med hur han eller hon faktiskt känner. Bra att använda i frågor som kan uppfattas som socialt känsliga.
Nackdel: Kritiker visar att testen ger olika resultat beroende på hur de är utformade. Om man gör testen mer personliga och byter ut de positiva/negativa adjektiven mot “jag gillar/jag gillar inte” så får man andra resultat.
(a) Chaikens Heuristic-systematic Model är en dual-process modell av attitydförändring. Beskriv modellen.
(b) Beskriv också utifrån modellen en situation där människor skulle förväntas använda sig av heuristisk bearbetning av informationen.
(a) HSM är en modell som fokuserar på enkla beslutsregler som människor använder för att avgöra validiteten i ett meddelande. Till exempel kan man ha lärt sig från tidigare situationer att uttalanden som är gjorda av experter är mer valida än uttalanden gjorda av icke-experter. Därav utvecklas heuristiken “experter är pålitliga”, vilket gör att man även i framtiden har större tillit till experter än icke-experter.
(b) Utifrån liking-agreement heuristiken kan man anta att om en vän som du tycker om har sett en film på bio och säger att den är bra, så är chansen större att du går och ser filmen än om du hör någon som du inte tycker om säger att filmen är bra. Detta beror på att människor i allmänhet anser att “personer som jag gillar har oftast korrekt åsikter”.
a) Beskriv Festingers Cognitive Dissonance theory.
b) Beskriv också två nödvändiga kriterier för att kognitiv dissonans ska leda till attitydförändring
(a) Kognitiv dissonans kallas det när en individ är påtvingad att bete sig på ett vis som strider mot deras attityder. Detta är ett obehagligt tillstånd på ett sätt som kan liknas vid hunger eller törst, därför motiveras individen att minska dissonansen. Motivationen stärks ju högre dissonansen är. Varje gång en individ har olika alternativ att välja på, så finns det ett resonemang bakom det valda alternativet (i annat fall hade individen inte gjort det valet). Men oftast finns det även argument för att välja det bortvalda alternativet (dissonant kognition). Ju fler argument det finns för att ha valt det bortvalda alternativet och ju viktigare de argumenten är, desto högre blir dissonansen. Följaktligen blir även pressen för att reducera dissonansen högre.
(b) Om beteendet som skapar dissonansen upplevs som frivilligt. Om man inte kan rationalisera bort beteendet.
(a) Vad definierar ledarskap?
(b) På basis av tidig forskning (The Classic Trait Approach) menade man att vissa personliga egenskaper kan predicera framgångsrikt och effektivt ledarskap, nämn och beskriv minst fyra av de viktigaste egenskaperna som än i dag anses viktiga
(a) Ledarskap definieras kort som förmågan att påverka, motivera och/eller möjliggöra det för andra individer att bidra till effektivare arbetsenheter eller organisationer.
(b) Expertis, Kreativitet. Självförtroende, Integritet, Flexibilitet
(a) Vad innebär “the classic trait approach”?
(b) Vad innebär det att vara ledare till skillnad mot att vara chef? Nämn skillnader och likheter mellan ledare och chefskap. På vilket sätt skiljer sig dessa yrkespositioner ifrån varandra och vad är de gemensamma nämnarna?
(a) Tanken att om man bara har rätt ledarskaps traits så har man förutsättningarna att bli en bra ledare.
(b) Ledare - utmanar status quo, kommunicerar nya visioner o strategier, motiverar, stimulerar andra
Chef - planerar budgeterar, handhar personalfrågor
Personlighetstest och intelligenstest kan visa på ledaregenskaper men är ingen garanti för att personen blir en bra ledare. Idag vet man att ledaregenskaper kan läras in.
(a) Vad definierar ledarskap?
(b) Vad innebär contingency-modellen? Beskriv vilka faktorer som är viktigt att ta hänsyn till i den modellen.
(a) Ledarskap definieras kort som förmågan att påverka, motivera och/eller möjliggöra det för andra individer att bidra till effektivare arbetsenheter eller organisationer.
(b) Contingency modellen menar att det inte bara är egenskaper som avgör om en ledare är bra, utan även situationer och hur de påverkar relationen mellan ledarskapsegenskaper och effektivt ledarskap. Dessa situationsbundna faktorer inkluderar karaktären på uppgifter (struktur och komplexitet), “followers” (deras motivation, kompetens och mognad), samt karaktären i den sociala kontexten (kvalitén på de sociala relationerna, gruppsammanhållningen och storlek på gruppen).
I forskningen idag pratas det om tre typer av ledarskapsmodeller, dels transnationell och transformativ ledarskapsstil samt laisses-faire ledare. Beskriv dem utförligt var och en och sätt dem även i relation till varandra.
TRANSAKTIONELLT LEDARSKAP Ledarskap sker genom “transaktioner” Erbjuda någon sorts utväxling ledaren och de ledda emellan Ledarskap sker genom transaktioner. Effektivt ledarskap vilar på benägenheten och förmågan att ge belöningar i utbyte. En bra transaktionell ledare är en person som är: Tillmötesgående, följsamhet och stöd från de anställda genom att sätta upp tydliga mål och ge belöningar att erbjuda hjälp och assistans att uppfylla de psykologiska behov Använder sig av förhandlingar för att tillgodose personliga intressen
TRANSFORMATIVT OCH KARISMATISKT LEDARSKAP Omforma sina egna behov så de ledda anser att de är deras behov också Den transformativa ledarskapsstilen är en ledare som inspirerar de anställda att omvandla sina egna behov till organisationens behov använder sin karisma för att ge energi och motivera människor att prestera utöver det vanliga
- Karisma
- Inspirerande motivation
- Intellektuell stimulering
- Omtanke på individnivå
Den transformativa ledaren inspirerar till en gemensam vision Synliggör framtiden. Har en kommunikationsförmåga som attraherar. Visar hur ömsesidigt intresse kan leda till gemensamma ansträngningar för att nå ett mål. Ger stöd.
Laisses-faire ledare - Detta ledarskap innebär kort och gott en total avsaknad av ledarskap, då personen undviker att leda, undviker att ta sitt ansvar, samt undviker att följa upp sitt och andras arbeten. Personen väljer också att inte dela med sig av sina åsikter. Detta innebär att det inte finns något utbyte mellan ledare och medarbetare.
