Socialpsykologi Flashcards
Amy och Carly är en engelsk popduo som fått en förfrågan om en spelning i Stockholm. Trots att de svarat via e-mail att de är mycket positivt inställda så kommer de aldrig iväg till Sverige. Använd Aizen och Fishbeins theory of planned behavior eller Fazios MODE modell för att ge en förklaring till detta. Använd begrepp från den valda teorin för att exemplifiera faktorer som förhindrar att de förverkligar den positiva attityd som de uttryckt i mailet.
Theory of planned behaviour: TPB är en utveckling av theory of reasoned behaviour (TRB) (som bestäms av 2 faktorer; subjetiv norm och attityd till beteende) och bestäms av 4 faktorer som avgör utfallet av en eventuell händelse:
- Subjektiv, individbestämd, norm - alltså en produkt av vad individen upplever att andra tror/ tycker att man bör göra
- Attityd gentemot beteende – en produkt av vad individens syn på beteende är
- Intention med beteende – en inre förklaring att agera
- Upplevd kontroll över beteende – en produkt av tidigare erfarenheter, de hinder som ev finns i situationen och de rersurser man har för att klara av detta (self-efficasy)
Beteendet i sig blir i resultat av dessa 4 faktorer!(Alltså: vad dom tycker, vad jag tycker, vad min intention är och hur jag kan kontrollera beteendet!) Varför pupduon inte kom till Sverige kan i detta fall t.ex. bero på kontroll. Sannerligen infann sig inte den känsla av upplevd kontroll som behövdes för att spelningen skulle bli av, även om den subjektiva normen och attityden var god!
MODE (Motivation and opportunity as determinants) - modellen: Enligt Mode-modellen så skapas attityder utifrån associationer av ett objekt och hur detta objekt värderas (evaluerande associatoner). Modellen mäter explicita attityder som tar sig i uttryck genom verbala beteenden. Eftersom popduon uttryckt sig positivt till Sverige så verkar det som att de har en positiv association och värdering till landet = deras verbala beteende. Men precis som med TPB ovan, så finns det även kompletterande faktorer som måsta tas med i beräkningen.
Enligt MODE-modellen så påverkas attityder av motivation och möjlighet, popduon kanske har en positiv association till Sverige - men är för den skull inte beredda att resa hit (motivation) eller ser det som praktiskt svårt att ta sig hit (möjlighet).
Beskriv hur en så kallad minimal gruppstudie (minimal group paradigm) går till. Ta även upp resultat och slutsatser som baserats på den här metodiken. Diskutera för och motargument för en personlighetsapproach till stereotyper utifrån de fynd som genererats med denna metod.
Minimal gruppstudie är en experimentell metod där man undersöker hur endast effekten av social kategorisering påverkar deltagarnas beteende. Studier visar att det är ytterst lite som behövs för att individer ska identifiera sig själva som tillhörande den ena eller andra gruppen. (T.ex. kan en slumpvis, ytters trivial uppgift som att välja vilken maträtt som är godast göra att det bildas grupper och tillika förakt dessa emellan. Denna identifikation och starka grupptillhörighet kan uppstå även utan face to face kontakt.
- Slumpmässig, trivial uppgift
- Ingen face to face kontakt
- Anonymt deltagande
Personlighetsapproacen till fördomar menar att det finns en generaliserad fördomsfullhet hos vissa människor vilket gör att de tycker illa om alla typer av utgrupper och starkt identifierar sig med ingruppen. Att även minimala gruppstudier så lätt kan skapa grupptillhörighet kan alltså bero på att vissa individer har en fallenhet för att vara fördomsfulla.
- Talar för: Studier har visat att detta skulle kunna stämma. Det har visat att vissa personlighetsdrag (t.ex. Right-Wing authoriatarianism; följer normer, underkastar sig ledare och är aggressiva och social dominansorientering; strävan och önskan om hierarkiska grupprelationer) bidrar till att skapa fördomsfullhet i en interaktion men låg nivå av Big 5 personlighetsdragen öppenhet och vänlighet.
- Talar emot: Kan inte förklara allt! Fördomar kan minska och öka under korta tidsperioder (som i t.ex. Sydafrika) En grupp människor är inte alltid homogena (t.ex. alla tyskar är inte likadana) Personlighetsförklaringen är reduktionistisk, alltså bör den inte generaliseras och analyseras på en gruppnivå.
Makt kan kategoriseras på olika sätt och dessa bygger enligt Raven på mottagarens (the targets) bedömning av sändarens (the source of power) sociala position. Två sådana maktrelationer är informal power och expert power. Definiera dessa och ge exempel på var och en i någon vardaglig, social situation.
Minnesregel: HEL BIT
Informal power: (specifik informationsmakt) -Den som ska påverka har mer information inom den specifika situationen än det andra individen. Dock handlar det inte om expertis utan om mer generell, men i stunden specifik kunskap, tex en parkeringsvakt som för dagen visar bilar rätt på ett festivalområde.
Expert power: (expertmakt) -Den som påverkar är kunnigare, klokare och mer påläst. Tex forskare
Andra maktpositions-förhållanden:
- Reward power (belönande makt, tex chefer som kan ge löneförhöjning)
- Coercive power (tvingande makt, tex officier)
- Legetimate power (legal makt, tex polis)
- Hänvisningsmakt) (identifikation, attraktion, tex till idoler)
Beskriv fenomenet social facilitation (social lättnad) och redogör för två teoretiska perspektiv som försökt förklara fenomenet.
Social lättnad är när närvaron av andra människor påverkar en individ, antingen positivt eller negativt. Andras närvaro kan t.ex. få oss att bli nervösa, distraherade eller verka stöttade, peppade osv. närvaron behöver inte alltid vara direkt, utan kan vara underförstådd eller imaginär.
Drive:
Fysiskt närvarande från en annan människa leder till högre arousal. Detta ”energipåslag” kommer göra oss mer motiverade (de enklare uppgifterna blir enklare) men samtidigt blir de svårare uppgifterna svårare.
Distraction conflict:
Andras närvaro distraherar oss.
- Vi presterar bättre vad de gäller lätta uppgifter som kräver lite resurser -> distraktionen skapar motivation.
- Vi presterar sämre vad gäller svåra uppgifter som kräver mycket resurser -> en kognitiv konflikt uppstår eftersom vi behöver all uppmärksamhet åt uppgiften.
Hur kan man förklara att det uppstår våld i krogköer? Vad skulle man kunna göra åt problemet?
Frustrations-aggressions hypotesen
Utgår från att tidigare aggressiva beteenden är kopplat till en tidigare frustration som skapat arousal.
Antecedenter -Inlärningshistoria -Etablerade omständigheter -Diskriminativa stimuli
Kontext -Biologi -Personlighet
Konsekvenser -Positiv/negativ förstärkning och bestraffning -Utsläckning
Antecedenter: Personen har en historia med många aggressiva människor och situationer bakom sig där individen lärt sig bete sig våldsamt (Banduras sociala inlärningsteori med modellinlärning) (inlärningshistoria) och många har druckit alkohol och det är trångt i kön (etablerade omständigheter) samtidigt som en vakt beter sig illa mot dig (diskriminativa stimuli)
Personlighet: Detta i kombination men en personlighet som har högre tendens att bete sig aggressivt pga.personligheten kan leda till våld.
Vad göra? Konsekvenser:utsläckning samt positiv/negativ förstärkning
Excitation-transfer-modellen menar att aggression är en funktion av
- Inlärt aggressivt beteende
- Arousal från en annan källa
- En individs tolkning av arousal sådan att hen anser att en aggressiv respons är lämplig.
En förklaring till våld i krogköer skulle alltså t.ex. kunna vara att det rör sig om redan hög arousal (genom musik, alkohol, mycket människor osv) Leder till att en frustrerad händelse förstoras upp och tolkar som en aggressiv handling där en likaså aggressiv handling är lämplig som respons.
LÖSNINGAR: Minska aurosal nivån i kön genom t.ex. mindre grupper så inte alla står på samma ställe, släng ut alkohol/drogpåverkade, väktare som har tydlig roll och är trygga i positionen (democratic leader) Väktarna ska använda sin makt på rätt sätt: HELBIT.
Aggressivt beteende kan också kopplas till:
Self serving bias: mina egna positiva beteenden tillskrivs personseffekt, och mina egna negativa beteenden tillskrivs situationseffekt (”jag stod upp för mina åsikter och var en god medborgare när jag inte slog och pratade sansat med Kalle, jag slog Kalle för att det var så himla hetsig stämning i kön och alla var väldigt våldsamma kring mig”)
False consensus effect: Tendensen att tro att ens egna beteenden, attityder, tankar (framför allt de ”negativa”) är vanligare än vad det faktisk är. (”Alla gillar ju och dricka och kivas i krogkön”)
Attributionsfelet: Personlighetsförklaringar tillskrivs för stor betydelse i andras ”negativa” beteende. (Kalle och hans gäng är helt knäppa i huvet och att dom är så högljudda beror på att dom är otroligt intoleranta, och inte på att dom är arga för att Kalle nyss blivit av med jobbet…)
Actor-observer effect: Situationsförklaringar tillskrivs för stor betydelse i eget, ”negativt” beteende (Att jag tappade fattningen så snabbt berodde på att alla var så provocerande mot mig)
In och ut grupper!
Definiera och exemplifiera konkret följande socialpsykologiska begrepp:
a. Nature-nurture-kontroversen
b. Frustrations-aggressionshypotesen
c. Altruism
d. Cost-reward ratio
e. Social exchange-theory
a) Nature-nurture-kontroversen: Interaktionen mellan dispositionella egenskaper/biologiska förklaringar och miljöfaktorer när det kommer till mänskligt beteende. 3 biologiska förklaringar som talar för att aggression är en biologisk förklaring:
- Psykodynamiska teorin: vidare utveckling av Freud. Aggression är en rationella process där människor sökt en sund övergång till primitiva överlevnadsinstinkter som är grundläggande för alla djurarter.
- Etnologiska teorin: aggression ”frigörs av en releaser” dvs ett specifikt stimuli i miljön.
- Den evolutionärt sociala psykologin: aggression är ett medfött beteende men också en grund för allt socialt beteende, detta då det är adaptivt och ökar chansen för överlevnad. Kan tex skydda barn vid fara men också vid sociala och ekonomiska situationer, antingen genom att man skyddar det som redan ackvilerats eller gör en påökning.
3 sociala och biosociala förklaringar till aggression:
- Frustation och aggression hypotesen: all frustration leder till aggression och all aggression kommer ursprungligen från frustration. Problem med otydlig definition av frustration.
- Aurosal transfer: aggression
1. Inlärt beteende
2. Aurosal från en annan källa
3. Individens tolkning av aurosal - Social inlärningsteori: socialt beteende är inte medfött, vi lär oss det från lämpliga modeller som tex föräldrar -> socialisation. Beteende förstärks/försvagas via omgivningen respons.
SLUTSATS: INGEN AV TEORIERNA KAN ENSAMT FÖRKLARA AGGRESSION UTAN DET ÄR ETT SAMSPEL!
b) Frustrations-aggressionshypotesen: aggression kommer alltid ur frustration och frustration producerar alltid aggression. Dock är frustration ett svårdefinierat begrepp och det är väldigt svårt att förutspå vilka frustrerade situationer som kan leda till aggressivitet. MEN dessa omständigheter behöver inte alltid inträffa, det finns tillfällen när aggression kommer från frustration och vise versa, andra faktorer än frustration kan också producera ett aggressivt beteende.
c) Altruism: att med frivilliga och goda intentioner göra en god gärning utan att som helst förvänta sig något tillbaka. Altruism och prosocialt beteende har många likheter men det första är till skillnad mot det andra begreppet en helt oegoistisk handling. En prosocial handling kan vara till handlingen samma som en altruistisk handling men också ha en egen, självisk innebörd. Altruism: hoppa i vattnet för att rädda någon med risk för sitt eget liv.
d) Cost-reward ratio: hänger ihop med social exchange theory, där cost-reward ratio handlar om vad det kommer att kosta mig att få en positiv behandling från den hör personen.
e) Social exchange-theory: analysen av relationer i from av belöningar och kostnader människor utbyter med varandra. Det kan handla om att ge kärlek, pegar, information, hjälp osv. Vi utbyter hela tiden tjänster i hopp om att få detta, en positiv respons eller något annat tillbaka. Denna teori menar också på att vi förutom dessa ”inbördes” avvägningar med en persons bra och dåliga sidor också kan jämföra en person med en annan med hjälp av dessa ”plus och minus”.
Ge korta beskrivningar av innebörden av följande begrepp utifrån boken eller föreläsningarna
a. Reductionism
b. Self-verification
c. Cognitive dissonance
d. Social dominance
a) Reductionism: ”Det finns en missmatchning om hur man ställer frågan och vad det är man egentligen undersöker” (Hogg och Vaughan) Reduktionism är när man förklarar ett fenomen i termer av språk och koncept på en lägre analys/förklaringsnivå, man kan dela upp allt i mindre delar men om man gör det för mycket så förloras mycket information. Reduktionism framställs ofta som något negativt då man upplever att frågan blir obesvarad. Förklaringsnivån måste matcha nivån på frågan, annars blir den inte besvarad
b) Self-verification: Grundtanken är att människor söker och värdesätter bekräftelse på den egna självbilden, även fast den må hända är negativ. Vi vill helt enkelt bli bekräftade utifrån från den person som vi ser oss vara, detta för att ”stay in character”. Detta kan förklara varför människor blir kvar i negativa roller.
c) Cognetive dissonance: Skapas när actual self (faktiska självet) skiljer sig från ideal self och ought self. Denna dissonans skapar obehag. Teorin bygger även på att människan har en drift att ändra sina åsikter, attityder och handlingar för att minska sin dissonans.
d) Social dominance: strävan och önskan om hierarkiska grupprelationer – rangordna grupper och skilja dem från varandra. Man strävar alltså inte om någon jämställdhet utan oavsett om man tillhör toppen eller botten av hierarkin vill man att dessa grupper ska bestå.
Ge korta beskrivningar av innebörden av följande begrepp utifrån boken eller föreläsningarna
a. Reductionism
b. Self-verification
c. Cognitive dissonance
d. Social dominance
a) Reductionism: ”Det finns en missmatchning om hur man ställer frågan och vad det är man egentligen undersöker” (Hogg och Vaughan) Reduktionism är när man förklarar ett fenomen i termer av språk och koncept på en lägre analys/förklaringsnivå, man kan dela upp allt i mindre delar men om man gör det för mycket så förloras mycket information. Reduktionism framställs ofta som något negativt då man upplever att frågan blir obesvarad. Förklaringsnivån måste matcha nivån på frågan, annars blir den inte besvarad
b) Self-verification: Grundtanken är att människor söker och värdesätter bekräftelse på den egna självbilden, även fast den må hända är negativ. Vi vill helt enkelt bli bekräftade utifrån från den person som vi ser oss vara, detta för att ”stay in character”. Detta kan förklara varför människor blir kvar i negativa roller.
c) Cognetive dissonance: Skapas när actual self (faktiska självet) skiljer sig från ideal self och ought self. Denna dissonans skapar obehag. Teorin bygger även på att människan har en drift att ändra sina åsikter, attityder och handlingar för att minska sin dissonans.
d) Social dominance: strävan och önskan om hierarkiska grupprelationer – rangordna grupper och skilja dem från varandra. Man strävar alltså inte om någon jämställdhet utan oavsett om man tillhör toppen eller botten av hierarkin vill man att dessa grupper ska bestå.
Diskutera relationen mellan så kallade explicita och implicita attitydmätningar. Hur argumenterar de som menar att det bara finns en typ av attityder? Hur argumenterar de som menar att det finns två typer av attityder (explicita och implicita)? Diskutera även hur frågan undersöks empiriskt.
Implicita:automatiska, utan mål och omedvetna För att mäta implicita attityder använder man sig at t.ex. priming, som ät tänkt att aktivera det schema som är mest lätt tillgängligt för oss och syftar på att upptäcka dolda associationer. Ett sådan test kan vara IAT (implicita Associationstest) vilket är ett primintest där man mäter
reaktionstider för (ofta) implicita attityder (som människor ofta kan ha en tendens att dölja..) T.ex om ordet ”gammal” visas kanske ordet ”dålig” associeras snabbare än ordet ”bra” pga ordet ”dålig” hittades snabbare iom att schemat för gammal nyss hade exponerats. (Och där fanns ordet ”dålig” mer lättillgängligt än ”bra”…)
Explicita: medvetna, kognitivt kontrollerade och när man fått tid att tänka och uttrycka. Explicita attityder är svårare att mäta pga oärlighet hos FP för rädsla av att det inte ska vara socialt önskvärt. En teknik vid namn Bogus pipline tecuiniqe fungerar på så sätt att man berättar för FP att det finns en lögndetektor som kommer avslöja eventuella lögner. Alla är inte överens om att det finns två typer av attityder.
1 typ av attityder: MODE model (motivation and oppurtutity as determinants of behaviour) menar på at det bara finns en typ av attityder och hur det kommer till beror på 2 faktorer: motivation och möjlighet.Evaluerande associationer + explicit verbala attityder.
2 typer av attityder: Aizen och Fishbein menar på att det finns både implicita och explicita attityder med deras teori the theory of planned behaviour. De menar att med kontroll (t.ex. social önskvärdhet) påverkar vår association. Detta i sig påverkar responstiden i olika tester.
Redogör för följande begrepp. Exemplifiera.
a. Cognitive algebra
b. Schema
c. Representativeness heuristics
d. Availability heuristics
a) Cognetive algebra: ett synsätt där man studerar hur vi formar intryck och fokuserar på hur vi ger positiva och negativa attribut till ett intryck och sedan summerar detta till ett generellt, helhets-utvärdering som blir vårt intryck. Det finns 3 delmodeller inom kognitiv algebra:
1. Summering: när vi delar ut olika poäng, säg -5 till +5 för olika attribut som snäll, rolig, konstig osv. Vi summerar sedan poängen och får en slutpoäng som är vårt slutintryck. Snäll = 8.
2. Medelvärde: när vi plussar ihop alla värden på de olika attributen och delar med antal attribut så får vi ett medelvärde av våra intryck av personen.
3. Viktat medelvärde: handlar om hur vi värdesätter mer attribut än andra. T.ex. en vän får gärna ha höga värden på snäll, ärlig osv menad en lärare gärna ska ha höra på pedagogisk och smart.
b) Schema: ett kognitivt, strukturerat system för stimulis så som personer, personligheter, en grupp, en roll eller ett event.Ett schema kan vara inlärt eller medfött. Vid inlärning så formas nya scheman när vi lär oss någon nytt, t.ex. hur det fungerar när man skriver en salstentamen.
c) Representativeness heuristics: är en kognitiv genväg för att bedöma en person eller sak på basis på hur lik den är en viss kategori, d.v.s. hur bra den passar in. En ”typ-person” i en viss kategori! T.ex. en lite tyst, bokintresserad, utbildad person; är med större sannolikhet en bibliotekarie än en musikalartist.
d) Availabilitity heurististics: är en kognitiv genväg som bygger på omedelbara exempel som kommer till en person när denna utvärderar ett specifikt ämne, begrepp eller metod. Det som återkallas måste vara viktigt, eller alla fall viktigare än andra lösningar, fakta som inte kommer att återkallas. T.ex. om tidningarna ofta rapporterar om Syrien i termer av krig kommer vi att tendera att mer och mer förknippa Syrien med krig när landet kommer på tal. Detta för att ”krig” ligger ”nära till hands” i våra mentala scheman kring begreppet Syrien.
Redogör för följande begrepp. Exemplifiera.
a. Cognitive algebra
b. Schema
c. Representativeness heuristics
d. Availability heuristics
a) Cognetive algebra: ett synsätt där man studerar hur vi formar intryck och fokuserar på hur vi ger positiva och negativa attribut till ett intryck och sedan summerar detta till ett generellt, helhets-utvärdering som blir vårt intryck. Det finns 3 delmodeller inom kognitiv algebra:
1. Summering: när vi delar ut olika poäng, säg -5 till +5 för olika attribut som snäll, rolig, konstig osv. Vi summerar sedan poängen och får en slutpoäng som är vårt slutintryck. Snäll = 8.
2. Medelvärde: när vi plussar ihop alla värden på de olika attributen och delar med antal attribut så får vi ett medelvärde av våra intryck av personen.
3. Viktat medelvärde: handlar om hur vi värdesätter mer attribut än andra. T.ex. en vän får gärna ha höga värden på snäll, ärlig osv menad en lärare gärna ska ha höra på pedagogisk och smart.
b) Schema: ett kognitivt, strukturerat system för stimulis så som personer, personligheter, en grupp, en roll eller ett event.Ett schema kan vara inlärt eller medfött. Vid inlärning så formas nya scheman när vi lär oss någon nytt, t.ex. hur det fungerar när man skriver en salstentamen.
c) Representativeness heuristics: är en kognitiv genväg för att bedöma en person eller sak på basis på hur lik den är en viss kategori, d.v.s. hur bra den passar in. En ”typ-person” i en viss kategori! T.ex. en lite tyst, bokintresserad, utbildad person; är med stört chans en bibliotekarie än en musikalartist.
d) Availabilitity heurististics: är en menta genväg som bygger på omedelbara exempel som kommer till en persons sinne när man utvärderar ett specifikt ämne, begrepp eller metod. Det som återkallas måste vara viktigt, eller alla fall viktigare än andra lösningar, fakta som inte kommer att återkallas. T.ex. om tidningarna ofta rapporterar om Syrien i termer av krig kommer vi att tendera att mer och mer förknippa Syrien med krig när landet kommer på tal. Detta för att ”krig” ligger ”nära till hands” i våra mentala scheman kring begreppet Syrien.
En tidningsrubrik lyder “Bilinbrott på Östermalm. Flera ögonvittnen, men ingen larmade polisen!” Vad kallas fenomenet och på vilka olika sätt kan det attribueras?
Bystander effect - Effekten som sker när närvaron av andra människor skapar mindre handlingskraft hos individerna när det kommer till att t.ex. hjälpa andra, rycka in i nödsituation osv. Många studier visar på att det är mer troligt att individer ”tar sitt ansvar” i olika situationer om de uppfattar att de är ensamma jämfört om de än personer fler i rummet. (Bystander intervention är tvärtom när en individ ingriper i en situation) Varför uppstår bystander effect?
- Diffusion of responsibilitysom skapas av närvaron av fler personer. Om endast en individ t.ex. blir vittne till ett mord ligger hela ansvaret att vittna på just denna individ. Är dock fler personer närvarande delas ansvaret upp dessa emellan och personerna kommer automatiskt tendera att känna enskilt mindre ansvar. T.ex. situationen med Kitty Genovese som blev mördad utanför sin bostad med 38 vittnen där ingen kom till undsättning eller ringde polisen…
- Audience inhibition uppstår när blotta närvaron av andra personer får en individ att INTE ingripa med risk för att verka överreagera, se larviga ut eller göra bort sig… i sammanhang av prosocialt beteende kallas detta för en rädsla för social tabbe
Definiera och exemplifiera följande socialpsykologiska begrepp
a. Priming
b. Ackulturation (Acculturation)
c. Hänvisningsmakt (Referentpower)
d. Prototyp
a) Priming: Tendensen för att de senaste tankarna, associationerna, bilderna om subjekt influerar tolkningen av kommande information. Det är en implicit minneseffekt som alltså gör att ett tidigare stimuli påverkar hur vi responderar på ett senare stimuli. (tex kopplingen mellan gul-banan går snabbare är röd-banan) Med hjälp av att undersöka hur personer primar kan man leta efter implicita attityder gällande fördomar, som annars är svåra at få reda på men t.ex. frågeformulär.
b) Ackulaturation: Processen när en individ lär sig om hur man beter sig i en annan kultur. Finns 4 olika sätt:
1. Integration: behåller sin egen kultur men anpassar sig mycket efter landets befintliga kultur.
2. Assimilation: förkastar sin egen kultur för att helt anpassa sig efter den rådande kulturen där man befinner sig
3. Isolation: man behåller sin hemkultur och förkastar den dominanta kulturen
4. Marginalisation: man förkastar sin egen kultur men misslyckas också men att anpassa sig till den dominanta kulturen.
c) Hänvisningsmakt: Identifiering med, respekt för eller vilja vara likt en annan person eller grupp (tex en idol) Denna idolisering osv ger makt till den ”uppsatta” personen i något som kan likna Jesus och hans lärjungar – de vill vara som hen och kan offra saker för att komma personen nära.
d) Prototyp: Ett schema definierad av en specifik typ av person, social roll eller situation. T.ex. ett schema för en snobb, bibliotekarie eller ett födelsedagskalas. Ett schema är en kognetiv representation – som genererar ett slags medel eller generell bild av en individ/produkt ur en viss kategori.
Förklara kortfattat vad som menas med social påverkan (Social influence). Designa därefter en experimentell studie som undersöker huruvida anonymitet minskar effekten av social påverkan. Använd de vanligaste begreppen från experimentell metod i din design.
Vem är jag när jag är själv och vem är jag i en grupp?
Self-stereotyping: man ändrar bilden av sig själv för att passa in i gruppen. Tex om en person går med i en ridklubb så ändrar den sin självuppfattning till djurälskare och tävlingsmänniska. Politik, religion, nationalitet, klass osv är andra grupper som kan ha samma effekt. Self-anchoring: man ändrar bilden av gruppen så att den passar en själv Det sker en generalisering från individen själv till gruppen (precis i motsatts mot self-stereotyping) T.ex. en chef som vill maximera vinsten även fast det kommet att försämra relationerna till de anställda och samtidigt tänker att ” det vill säkert mina anställda med!”
Self –categorization theory: Innebär hur processen att kategorisera sig själv som en gruppmedlem producerar social identitet, gruppsbeteende och mellangruppsbeteenden. I och med gruppsamhörighet och gruppbeteenden ger detta oss en anledning att se oss själva i grupptermer och assimilera våra tankar, känslor och beteende till gruppnormer. Vi beter oss alltså normativ.
Med detta som grund blir det tydligt att self-stereotyping förespråkar self-categorization theory (d.v.s. vår strävan att efterlikna gruppen; i och med vår strävan att assimilera tankar, känslor och beteende i förhållande till de rådande gruppnormerna.) Detta har fått starkt empiriskt stöd tack vare studier utförda av b.la. Turser et Al. (VAD GJORDE DOM?)
Definiera och operationalisera begreppet Bystander intervention på ett ålderdomshem.
En individ som ”bryter loss” från bystander effect och istället för att hindras av audience inhibition och diffusion of responsibility griper in och reder ut/hjälper till i en situation.
