Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Socialpsykologi 2 > Socialpsykologi 2 > Flashcards

Socialpsykologi 2 Flashcards

1
Q

Primacy effect

A

Ens första intryck har starkast påverkan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Recency effect

A

Ens senaste intryck har starkast påverkan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Central traits

A

Del i configurational model

Central traits är karaktärsdrag som spelar en signifikant roll när en bedömning om personen ska göras, t.ex om personen är varm eller kall

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Peripheral traits

A

Del i configurational model

Peripheral traits är mindre betydelsefulla karaktärsdrag och har en mindre roll när en bedömning om personen görs

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Personliga konstrukt

A

Teori om hur olika människor skaffar sig en uppfattning om världen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Implicita personlighetsteorier

A

Den uppfattning man har om hur människor brukar bete sig och reagera i olika situationer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Utseende

A

Utseende påverkar vad vi tillskriver personer för egenskaper, vi är mer benägna att tillskriva goda egenskaper till personer vi tycker ser bra ut

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Stereotyper

A

Förutfattade meningar om människor och grupper beroende på t.ex utseende och tillhörighet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Halo effect

A

Är en person bra på en sak antas hen vara bra på det mesta/allt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Social encoding

A

Social encoding refers to the way in which external social stimuli are represented in the mind of the individual.
How a person makes sense of the stimuli that is presente to them.

1 Pre-attentive analysis – an automatic and non-conscious scanning of the environment.

2 Focal attention – once noticed, stimuli are consciously identified and categorized.

3 Comprehension – stimuli are given meaning.

4 Elaborative reasoning – the stimulus is linked to other knowledge to allow for complex inferences.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Salience

A

Ett objekt, en färg, en person som sticker ut från omgivningen, är väldigt märkbar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vividness

A

E.x emotionella, provocerande bilder.
Bilder som relaterar till personen/finns nära till hands.

Varför står det en liten pojke mitt i demonstrationen?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Accesibility

A

Hur nära till hands finns något i vår hjärna?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Heurestiker

A

Tumregler, ex tillgänglighetsheurestik, representativitetsheurestik

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Affect–infusion model

A

Beslutsfattande påverkas av humör/mående

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Illusoriska korrelationer

A

Sken-korrelationer, finns det verkligen någon koppling mellan minoritetsgrupper och kriminalitet?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Tillgänglighetsheurestik

A

Media påverkar mycket vad vi bedömer mest sannolikt, då det vi upplever mest blir tillgängligt i vår kognition

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Naiv psykologi

A

Model of social cognition that characterises people as using rational, scientific-like, cause–effect analyses to understand their world.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Correspondence inference,

A

Tillskriver stor påverkan av personeffekt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Non common effects

A

Effects of behaviour that are relatively exclusive to that behaviour rather than other behaviours.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Hedonisk relevans

A

Refers to behaviour that has important direct consequences for self.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Personalism

A

Behaviour that appears to be directly intended to benefit or harm oneself rather than others.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Covariation model

A

Consistency

Distinctiveness

Consensus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Schacter Singer

A

Ett stimuli presenteras, signaler skickas till hjärnan, triggar en fysiologisk respons, ett beslut fattas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Self-perception theory

A

The idea that we gain knowledge of ourselves only by making self-attributions: for example, we infer our own attitudes from our own behaviour.

Om jag konstant säger nej till glass för att jag inte är speciellt sugen, kanske jag inte gillar glass speciellt mycket.

26
Q

Prestations-attribution - Weiner

A

Locus: interna eller externa orsaker

Stability: orsakens stabilitet

Controllability: aktörens kontroll över framtida prestationer

  1. Positiv eller negativ emotion
  2. Kausal attribution
  3. Specifik emotion och förväntningar för framtida prestationer
    Kritik: kontroll och användning i verkligheten
27
Q

Prestations-attribution - Weiner

A

Locus: interna eller externa orsaker

Stability: orsakens stabilitet

Controllability: aktörens kontroll över framtida prestationer

  1. Positiv eller negativ emotion
  2. Kausal attribution
  3. Specifik emotion och förväntningar för framtida prestationer
    Kritik: kontroll och användning i verkligheten
28
Q

Correspondence bias and the fundamental attribution error

A

Attribuera beteende till stabila underliggande personliga attribut

29
Q

Actor observer bias

A

Vi tillskriver vårt eget beteende situationella faktorer och andras beteende personeffekter

30
Q

The individual self

A

Ett synsätt på självet som personligt och privat

31
Q

The collective self

A

Man är den man är beroende på vilka grupper man tillhör

32
Q

Det symboliskt interaktionistiska självet

A

Självet skapas utifrån mänsklig interaktion, självet ses som en objekt vilket gör att man ofta ser sig själv som tillhörande grupper.

33
Q

Självmedvetenhet

A

Förmågan att vara medvetande om sin existens och sitt egna medvetande

34
Q

Qualification to self-awareness theory

A

Kvalifikationerna är:

Dina privata tankar, känslor och attityder, försöker matcha beteende till interna standarder

Hur andra ser dig, din “public image”, försöker förbättra vår image, se bättre ut i andras ögon

35
Q

Deindividuation

A

En process där människor i grupp förlorar sin känsla av individuell identitet, och ofta engagerar oss ofta antisociala beteenden.

36
Q

Social identity

A

Delen av självet som baseras på våra grupptillhörigheter

T.ex att vara en amerikan, att vara vänster, att vara höger

37
Q

Personal identity

A

Delen av självet som baseras på våra unika egenskaper och unika relationer

38
Q

Relational self

A

Delen av självet som baseras på kopplingar och relationer till andra

Hur en person ser sig själv i förhållande till andra och dess sociala relationer

39
Q

Self-coherence

A

Eftersom vi som människor utvecklas konstant måste vi också uppdatera vår självbild i enlighet med detta

40
Q

Self-discrepancy theory

A

Tre typer av självscheman:
1. Actual self - hur vi faktiskt är

  1. Ideal self - hur vi skulle vilja vara
  2. ‘Ought’ self - hur vi & andra tycker att vi borde vara
41
Q

Regulatory focus theory

A

Promotion system - uppnå vinster, ideal self

Preventation system - förebygga förluster, ought self

42
Q

Self perception theory

A

Man skapar en bild om sig själv genom att observera sitt beteende

43
Q

Social comparison theory

A

Upward comparisons

Downward comparisons

44
Q

Overjustification effect

A

Extrinsic och intrinsic motivation

45
Q

Depersonalisation

A

människors uppfattning av sig själva och/eller andra kopplas till kategorins prototyp - ser inte längre människor som unika multidimensionella personer.
Kan leda till extremt beteende när man inte längre skiljer mellan sin personliga och sociala identitet/grupp.

46
Q

Self-assessment

A

En önskan att ha sanningsenlig, valid information om sig själv, oavsett om den visar sig vara ofördelaktig eller osmickrande.

47
Q

Self-verification

A

Uppsöka information som bekräftar det vi redan vet om oss själva: gäller även om man har en negativ självbild —> låg självkänsla

48
Q

Self-enhancement

A

Framförallt är vi motiverade att få reda på bra saker
om oss själva - få ny fördelaktig information och
uppdatera redan existerade, mindre fördelaktig
information

49
Q

Self-affirmation theory

A

Människor vill måla upp sig själva som bra framför andra

50
Q

Självförskönande triaden

A
  1. överskattar kontroll överhändelser
  2. överskattar förmågor och egenskaper i relation till andra - “snittet” (=above-average effect)
  3. är orealistiskt optimistiska
51
Q

Sociometer

A

-

52
Q

Self-presentation

A
  • Self-promotion - visa sin kompetens
  • Ingration - bli omtyckt
  • Intimidation - ge ett intryck av att vara farlig
  • Exemplification - ge ett intryck av att ha moral
  • Supplication - få medlidande
53
Q

Attityd

A

A relatively enduring organisation of beliefs, feelings and behavioural tendencies towards socially significant objects, groups, events or symbols.

54
Q

Kognitiv algebra

A

Approach to the study of impression formation that focuses on how people combine attributes that have valence into an overall positive or negative impression.

Olika attribut och käraktärsdrag väger olika tungt, ett beslutsfattande för om man tycker om en person eller inte beror på medelvärdet av dess kvaliteter.

55
Q

Gestaltpsykologi

A

Människor behöver förstå saker i sin helhet utifrån dess gestaltkvaliteter, kvaliteterna kan inte förstås i ett “vakum” utan kräver kontext

56
Q

Balance theory

A

En teori för att beskriva och förklara mönster för interpersonliga förhållanden.

Peter gillar musik
Olga gillar inte musik
Peter gillar inte Olga

57
Q

The mere exposure effect

A

Ju mer man utsätts för något desto mer benägen är man att tillslut tycka om det

58
Q

Studier visar på svagt samband mellan attityder och beteende

A

Hur tillgänglig attityden är spelar roll, social önskvärdhet spelar roll, hur offentligt uttalad attityden är spelar roll

59
Q

Theory of reasoned action

A

Vad tror du andra tycker?

Vad är din attityd mot detta?

Dessa två faktorer leder till agerande

60
Q

Theory of planned behaviour

A

It suggests that predicting a behaviour from an attitude measure is improved if people believe they have control over that behaviour.

Socialpsykologi 2 (1 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions