Socialpsykologi Flashcards

1
Q

När vilka värden på Kelleys attribution model (1973) ska man ha för att göra en personlig respektive situationell attribution?

A

Personlig:
C: hög
D: låg
C: låg

Situationell
C: hög
D: hög
C: hög

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

vad är the fundamental attribution error?

A

En tendens att göra dömande personliga attributioner och ignorera situationen. Alltså vi antar att andra gör dåliga saker för att de är dåliga personer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

På vilket sätt skiljer sig vår benägenhet att begå fundamental attribution error åt beroende på kultur?

A

Indien: mer benägen till situationell attribution

Usa: mer benägen till personlig attribution

Skillnaden tänks bero på att usa är mer individualistisk kultur är indien. Man har också sätt skillnaden i östasien.
Detta tänker man beror på ett mer holistisk tänk där man tänker att alla situationer påverkar varandra

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

vad lärde vi oss av stanford prison experiment?

A

beteende är inte enbart resultat av inlärning och biologi, utan den sociala situationen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

benämn tre aspekter av “social thinking”

A

attributions
impressions
attitudes

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

vad är en attribution och vilka två typer finns det?

A

en sak som förklarar ditt eller andras beteende. situationell och personlig attribution.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

vad är heuristik?

A

konceptet att människor ofta tar mentala genvägar för att lösa problem, vilket kan leda till att vi snabbt dömer andra på ett felaktigt sätt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

hur kan man minska fundamental attribution error?

A
  • relfektera över sina judgements
  • när man är motiverad att vara noggrann.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vi begår ofta the fundamental attribution error när vi ska förklara andras beteende, men inte vårt egna. Vilket felaktig bias brukar vi istället begå när vi ska bedöma vårt egna beteende?

A

Self-serving bias

vi gör attributioner som stärker och skyddar vårt självförtroende. har vi lyckats gör vi en personlig attribution, men har vi misslyckats gör vi en situationell attribution.

människor med depression tänker tvärt om, vilket för att de fortsätter att vara deprimerade.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

vad finns det för kulturella skillnader när det kommer till self-serving attribution bias?

A

asiater mindre benägna än västerlänningar.

modesty är högt värderat i kina och universitetselever är mer benägna att ta mindre personligt beröm för sociala interaktioner, och ha lättare att erkänna när de gjort något dåligt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

vad är the primacy effect? varför tror man att vi ser denna effekt?

A

bevisar att första intrycket är jätteviktigt. effekten säger att vi lägger mer vikt vid den allra första informationen vi lär oss om personen.

intelligent, glad, tråkig, elak
(bättre impression, bra info först)

elak, tråkig, glad, intelligent

detta tror man att vi ser pågrund utav att vi är mer alerta första gången vi får reda på något om en helt ny person, och att efterföljande information färgas av den initiala kunskapen vi fick om personen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

recency effect är motsatsen till primacy effect. vad innebär den och när ser vi denna effekt?

A

att man lägger mest vikt vid den mest nytillkomna informationen.

vi kan se denna effekt när vi ombes att inte göra förhastade bedömningar av andra, när vi ombes att ta in alla bevis för att göra vår bedömning, och när vi ställs till svars för våra bedömningar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

vad är en grundläggande perceptuell princip som blir viktig när vi får ett första intryck av någon?

A

när vi tar in ett visst stimuli har vi ett aktuellt perceptuellt set, som är en benägenhet att uppfatta världen på ett visst sätt.

(du har hört att en viss person är konstig, när du träffar denna är du mer redo att uppfatta den såsom den beskrivits)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

hur skapas perceptuella set?

A

via mentala scheman, vilket är ramar som hjälper oss att tolka och organisera information.

när jag får höra att lisa är blyg aktiveras mitt mentala schema för hur en blyg person är, och när jag träffar lisa kan hon betee sig på massor med olika sätt, men jag kommer att hitta något sätt att få hennes beteende att passa in i mitt mentala schema, omedvetet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

vad är en typ av ett extremt starkt mentalt schema?

A

stereotyper

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

vad är en självuppfyllande profetia?

A

när en persons förväntan av hur någon annan ska agera gör att de agerar på ett visst sätt mot dom, vilket gör att de får de förväntade beteendet tillbaka, vilket stärker deras initiala förväntan. trots att de också spelade en roll i interaktionen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

vad är en attityd?

A

positiv eller negativ värderande reaktion till ett stimulus.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Det kan verka som “common sense” att våra attityder precidicerar olika beteenden. Och efter många studier så har detta visat sig vara sant. Men nämn ett klassiskt experiement som gjorde att denna kunskap ifrågasattes?

A

Richard Lapiere (1934), åkte runt med kineser till 251 restauranger i USA och blev bara nekade service en gång. Men när han senare kontaktade 251 restauranger efteråt sa dom att de inte serverade kineser.

detta teori ger stöd för att attityder inte är en två faktors grej, alltså kan man inte utifrån denna studien konkludera att beteende är en del av attityder, då detta inte stämde in.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Men, vi vet att attityder kan predicera beteende och det finns 3 faktorer som kan förklara varför attityd-beteende relationen är stark i vissa situationer och svagare i andra. Beskriv dessa 3 faktorer.

A

(A-B) stark om:

det finns inget i situationen som säger emot våra attityder.

vi är medvetna om våra attityder, och vi bryr oss om dom.

generella attityder predicerar generellt beteende, medans specifika attityder predicerar specifikt beteende.

(exempel. studie fann ingen relation mellan folks generella attityd till religion och specifika beteenden, såsom att be i kyrkan).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

vad är theory of planned behaviour och vad har den kunnat predicera?

A

har kunnat predicera deltagande i beteenden som att donera blod och köra bil på ett säkert sätt.

teorin säger att vi är mer benägna att delta i ett beteende ifall:

  • positiv attityd
  • vi tror att vår attityd matchar med vad andra tycker vi ska göra
  • vi tror vi har kontroll över beteendet.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Så vi vet att attityder kan predicera beteende. Men genom experiment såsom standford prison är det tydligt också att beteende kan påverka våra attityder. Varför tänker man att detta är möjligt?

A

Festingers teori om kognitiv dissonans (1957) säger att människor strävar efter konsistens i deras kognitioner. Uppstår en imbalans (jag tänker att jag är en ärlig person, men jag ljuger just nu) är detta obekvämt. För att ta bort den obekväma känslan kommer människor att lägga till eller ta bort kognitioner för att jämna ut.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

när producerar counterattitudinal behaviour dissonans?

A

när vi upplever att vi själva valde hur vi skulle agera.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

dissonans leder dock inte alltid till förändringar i attityd. hur kan man göra för att återställa balansen annars?

A

hitta externa justifikationer för sitt beteende, såsom att säga att andra också uppträdde omoraliskt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

vad säger self-perception theory?

A

vi drar slutsatser om våra egna attityder genom att observera vårt egna beteende.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

vad är en teori som säger emot den kognitiva dissonans teorin?

A

self-perception theory

alltså när du gör något som går emot vad du tänkte dig att din attityd var så uppdateras din kunskap om dig själv. så din attityd är inte resultatet av KD utan av dina egna observationer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

nämn två skillnader mellan KD och self-perception theory?

A
  1. KD sker innan ett val har gjorts. Self-perception theory sker medans vi handlar.
  2. KD = idé om inre obekvämhet. Self perception ingen sådan idé.

man kan tänka att KD är mer sannolikt ifall man är väldigt stark i en viss värdering. Är det ett helt nytt beteende eller ny situation kan man istället tänka att man kommer göra self-perception theory.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

vad är tre aspekter som påverkar hur mottagliga vi är för att bli övertalade om något?

A
  1. kommunikatören:
    hur trovärdig vi tror att personen är
  2. meddelandet:
    forskning visat att “two sided-refutantional approach” är mest effektiv. alltså att man lägger fram mottargumentet och motbevisar det, för att man ska undvika att det verkar som att man undviker infomation eller är biased. rädsla fungerar som övertalning, bara om den inte är för stark och det finns en enkel lösning. annars ger folk upp (klimatförändringar vs köpa brandlarm).
  3. publiken:
    människors “need for cognition skiljer sig åt” (petty and capaccio)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Elaboration‐likelihood model tänkte att det fanns två vägar till övertalning, vilka är dessa, vilken typ av person vill använda vilken bana?

A

central route: människor tänker noga på meddelandet och övertalas då de anser att argumenten är bra.

peripheral route: människor övertalas pågrund av andra faktorer, såsom talarens attraktivitet eller hur känslomässigt laddat meddelandet är.

central route: används av människor med högre need for kognition

peripheral route: används av människor med mindre behov av kognition.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

vad är skillnaden mellan informational och normativ social influence?

A

informational: vi konformerar för vi tror att andra gör rätt

normativ: vi konformerar för att vi vill att andra accepterar oss och undvika straffen som skulle komma av att vi inte gör det.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Nämn ett experiment där man tydligt kunde se hur informativ och normativ sociala influenser påverkade människors beteende?

A

Asch’s landmark conformity experiment (1956)

tillsammans med 3 andra, skulle man bedömma längden på ett streck. de andra sade fel längd med möjligt, men trots att det uppenbarligen var fel så konformerade 37% av deltagarna och höll med dom andra. efteråt gav det både informativa och normativa förklaringar till deras beteende. Några sade att de konformerade för att de tänkte att de andra hade rätt, andra för att de inte ville bli uteslutna ur gruppen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

När var människor mer benägna att elchocka andra i stanley milgrams experiment? 3 faktorer

A

Människor är mer benägna att skada när:

  1. de inte kan se offret
  2. auktoritetspersonen är legitim och närvarande
  3. någon annan får göra “grovjobbet” diffusion of responsibility. de känner sig alltså inte personligt ansvariga.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

nämn 4 manipulativa övetalningstekniker som ofta används inom säljvärden?

A
  1. norm of reciprocity
    (någon gör dig en tjänst, utan att du ber om det och sedan ber sig om en gentjänst)
  2. door in face
  3. foot in door
  4. lowballing (200 ja…ånej nu har priset höjts till 240….)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

vad innebär det att man har en intern eller extern attributeringstendens?

A

intern = mycket beror på person
extern = mycket beror på slump, ödet osv

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

nämn 3 modeller som beskriver hur vi bedömmer varandra vid ett första möte?

A

Asch’s configural model: våra första bedömningar utgår ifrån centrala traits (ex. varm/kall?). men vad är centralt?

Algebraiska metoder: vi tar medelvärdet av våra interaktioner med personen för att bedömma. men gör vi verkligen denna process?

Stereotype content model: pga evolutionen bedömer vi människor huvudsakligen utifrån först värme, och sedan kompetens.

  1. warmth - does this group want to hurt me?
  2. competencies - could this group hurt me?
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

vad är scheman och vad är de bra för?

A

scheman är kognitiva strukturer som representerar kunskap som exempelvis grupper, roller, händelser (valborg). Scheman hjälper oss att komma ihåg, skapar förväntingar och underlättar automatiskt beslutsfattande och beteende.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

faktorer som påverkar processandet av scheman (alltså hur kognitivt tillgängliga de är vid en viss stund) är

A

saliency (styrka)

kronisk accessibilitet (jag har ett underliggande schema att jag vill bli arkitekt)

temporär accessbilitet (jag ska köpa mjölk, det blir lättare för mig att se en ica butik).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

vad är priming?

A

att aktivera tillgänliga scheman genom exempelvis exponering av stimuli. aktivering sker automatiskt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

en attityd kan både vara en….

A

tanke, känsla och handling

men största grejer som definerar en attityd är att det är ett tankesätt med en utvärderande komponent

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

kan kan dela upp attityder i

A

explicita + implicita

man kan aningen tänka att attityder består av en, två eller tre komponenter. men idag tänker man mycket att de består av en komponent som ger upphov till resten

de tre komponenterna är:
tanke
känsla
beteende

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

vad är ett instrument som mäter kognitiv förmåga och kulturella stereotyper?

A

IAT

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

Attityder predicerar beteende under förutsättning att attityden är
tillgänglig (Accessibility) – tillgänglighet beror i sin tur på

A

associativ
styrka (associative strength)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

vad är social loafing

A

mer arbete själv än i grupp

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

självet fyller olika funktioner, nämn några

A
  1. organiseringsfunktion (information om självet lagras och förbereds för att användas vid behov)
  2. executiv funktion (självet har en styrande funktion för vårt beteende, olika val vi gör och olika planer vi har osv).
  3. att ha en stabil självbild och konsekventa beteenden gör att vi blir förutsägbara, vilket kan göra sociala interaktioner och samarbeten lite lättare.
44
Q

när börjar vi få självkännedom? hur utvecklas den med tiden?

A

kring 2 års ålder

från början kretsar vår självkännedom och våra tankar om oss själva kring tyliga egenskaper, såsom kön, ålder och intressen. men med åldern får vi mer komplexa tankar om oss själva och vår självkännedom expanderar.

45
Q

hur utvecklas självkännedom? nämn 2 olika sätt

A
  1. genom introspektion, där vi undersöker våra egna tankar, känslor och attityder.
  2. genom att observera vårt egna beteende.
46
Q

din bild av dig själv är uppbyggd av massor av

A

“self-schemas”
dotter
student
vegetarian
osv

47
Q

vad innebär det att vissa dimensioner är mer schematiska än andra?

A

schematiska dimensioner är så som du föredrar att beskriva dig själv och som har stor vikt för dig, tillskillnad från en aschematisk dimension.

48
Q

hur kan kultur påverka vilka dimensioner som är schematiska?

A

olika kulturer har olika värderingar, och man vill beskriva sig själv på ett sätt som passar in i sin specifika kulturs värderingar.

49
Q

hur kan våra self-scheman påverka hur vi dömer andra?

A

om vi tycker att extroversion är schematiskt för oss, alltså att det är något som vi använder för att beskriva oss själva i ganska hög grad, så är det också någonting som vi kommer bedöma och värdera hos andra människor i högre utsträckning.

50
Q

hur skaffar vi oss en bild av oss själva

A

genom att observera vårt beteende (self-perception theory)
genom att jämnföra oss med andra (social comparison theory)
genom att minnas vad andra har sagt att de tycker om oss (looking glass self)

51
Q

vi kan antingen jämnföra oss uppåt eller nedåt, vad tenderar vi till?

A

att jämnföra oss uppåt, att fråga din smarta kompis vad den fick på provet.

52
Q

vilken teori identifierar 3 olika former av vårt jag. vilka är de olika formerna?

A

self discrepancy theory

  1. actual self
  2. ideal self
  3. ought self (vad vi bör vara)

en viktig grej inom teorin är att den föreslår att människor föredrar att ha ett så litet glapp mellan sitt “ideal+ought” och sitt actual self som möjligt, annars leder det till besvikelse och frustration.

53
Q

vad är ett annat sätt, förutom self discrepancy theory, att se på vår identitet?

A

att vi definerar oss själva utifrån de sociala grupper vi tillhör, alltså utifrån vår sociala identitet.

vi är med i “ingruppen” och andra utanför vår grupp är med i “utgruppen”.

54
Q

vad har självkänslan för funktion ifall man ser det som en “sociometer”?

A

om man ser självkänslan som en sociometer kan man tänka att det är som en intern termometer som mäter hur socialt accepterade vi är av andra. Enligt detta synsätt bör ens självkänsla öka i och med att du blir socialt bekräftad av omgivningen.

55
Q

man skulle också kunna dela in självförtroende på två plan, vilka

A

personligt självförtroende
kollektivt självförtroende (hur högt värde vi sätter på de sociala grupper som vi tillhör).

Similar to personal self-esteem, individuals are motivated to positively bias the evaluation of their own groups, therby enhancing collective self-esteen - a pattern of behaviour that was also evident from the example on the ultimate attribution error we described previously.

56
Q

vad är en attityd

A

en positiv, negativ eller neutral evaluvativ reaktion mot ett stiulus.

57
Q

vad säger self perception theory om hur vi uppfattar våra egna attityder

A

att vi lär oss om våra egna attityder genom att observera hur vi beteer oss.

58
Q

vad är social facilitation? varför tänker man att detta sker? vad är de praktiska implikationerna av denna teori?

A

social facilitation är ett observerat fenomen där människor verkar prestera bättre av blotta närvaron av en annan person. Man tänker att detta beror på att andra människors närvaro höjer vår grad av arousal, och att den höjda arousal leder till ökad dominant respons, alltså vårt beteende som passar för den situationen (att cykla snabbare i ett cykel race). Teorin säger också att när vi står inför en ny aktivitet som vi aldrig gjort innan så är våra dominanta responser oftast fel (tänk att du ska jonglera och så gör du såsom man tänker att man ska göra baserat på att du har observerat andra jonglörer), men är det en simpel eller invand aktivitet så är de dominanta responserna oftast rätt vilket leder till en förhöjd prestation i andras närvaro.

Därför, om Anna övar på piano, vilket hon inte ännu är så bra på och hennes föräldrar kommer in i rummet så kommer hon få en högre arousal och denna arousal leder till att hennes dominanta respons (vilket är att trycka på samma felaktika tangent) ökar och hon kommer att göra mer fel. Om anna däremot är jätteduktig på piano och har övat jättelänge så kommer föräldrarnas närvaro i rummet göra att hon presterat mycket bättre. på¨grund utav att gennes dominanta responser är rätt för aktiviteten,

de praktiska implikationerna av denna teori är att när du försöker att åstadkomma en komplex aktivitet så ska du minimera andra människors närvaro.

59
Q

nämn några compliance teqnciques, som människor kan använda sig av för att försöka styra vårt beteende.

A

norm of reciprocity: förväntan att när andra behandlar oss väl bör vi behandla dem lika väl.

foot in the door

door in the face

low balling: när du har gått med på att något ska kosta 200kr höjs kostnaden till 250kr.

60
Q

vilka behöver inte använda några compliance tekniker för att vi ska lyda deras order?

A

legitima auktoritetsfigurer

vår tendens att blint lita på vissa auktoritetsfigurer, såsom läkare är varken bra eller dåligt, utan beror på situationen. Utan lydnad hade vårt samhälle rasat samman. Men med lydnad kom också nazismen och förintelsen osv osv.

61
Q

många lydnadstekniker grundar sig i

A

redan existerande sociala normer, såsom the norm of reciprocity och normen att man skall lyda en auktoritetsfigur.

62
Q

vad är sociala normer

A

delade förväntningar om hur andra människor bör tänka, känna och betee sig. De är limmet som fogar sociala grupper samman. Vissa normer är informella och vi blir medvetna om dom först när någon bryter mot dom. Andra är inskrivna i lagboken.

63
Q

vad är en social roll och när kan vi uppleva rollkonflikter?

A

sociala roller består av ett normpaket som beskriver hur en viss person ska betee sig. Såsom hur en mamma, student, flickvän eller tjej ska agera. Det kan uppstå rollkonflikter, och obehag som resultat när flera av dessa roller krockar med varandra. Såsom när ens barn råkar gå in på föräldrarna när de har sex.

64
Q

vad visade the autokinetic effect

A

att normer kan påverka vår perception. deltagare upplevde att en prick rörde på sig, trots att detta inte var sant, bara för att det var gruppens delade åsikts att pricken faktiskt rörde på sig. The testsubjects conformed to the group.

65
Q

normer kan influera vårt beteende endast om….

A

andra människor konformerar till dom. (alltså följer dom). Utan någon form av konformitet hade det rått fullskaligt kaos och vi hade inte kunnat ha ett organiserat samhälle.

66
Q

vad är några faktorer som påverkade graden av konformitet i asch’s konformitetsstudie?

A

gruppstorlek: mindre grupp, mindre konformitet
närvaron av en person som säger emot gruppen.

67
Q

Turner (1991) utvecklade en tredje anledning till varför människor konformerar till sociala normer, vilken? vad kallas denna teori?

A

teorin kallas för self-categorization theory och anledningen till att människor lyder kallade turner för referent informational influence

detta anledning bygger på antagandet att grupper är som en del av vår identitet, eftersom att vi identifierar oss med den. detta innebär att vi är mer benägna att lyda ifall vi blir influerade av en person som vi identifierar oss mer med.

alltså om en föreläsare säger att du ska skriva en essä på 10 000 ord tills imorgon låter detta sjukt. men föreläsaren nämner också att den tillhör pingstkyrkan. är du också med i pingstkyrkan är du mer benägen att lyda föreläsaren än om du inte gjorde det, eftersom att du identiferar dig mer med föreläsaren.

68
Q

varför tänker turners self-categorization theory att delad social identiet är viktigt för att individer ska kunna påverka varandras beteende?

A
  1. grupper skapar en länk mellan individer

(vi är i samma grupp, jag identifierar mig därför med dig och det finns därmed en förväntan att vi ska betee oss på liknande sätt).

  1. människor känner sig mer trygga i sina attityder och beteenden när de delas av andra i gruppen
  2. när en individ i grupper beteer sig annorlunda leder till att de andra i gruppen känner tvivlan inför sitt egna beteende, tankar och värderingar. och denna obekvämhet kommer leda till att individer försöker påverka varandra för att hitta en bekväm middle ground.
69
Q

vad är det som händer hos de andra muslimerna, enligt “black-sheep effect” när en muslim går in i moskén utan skor på sig

A

personens beteende hotar in-gruppens känsla av subjektiv validitet, alltså känsla av att ha den korrekta åsikten, attityder, beteendet. och de andra muslimerna kommer att bli upprörda och försöka influera den skolöse.

70
Q

vad innebär the dual-process theory of social influence?

A

både minoriteter och majoriteter kan ha en stark påverkan på en grupp.

teorin säger också att majoritetsinfluens ofta leder till “compliance” av rädsla för att gå emot gruppen och bli straffad. medans det är minoritetsinfluensen som är mer benägen att leda till faktisk privat attitydförändring och acceptans hos resterande medlemar av gruppen-

71
Q

vad predicerar the dual process theory of social influence?

A

majority influence = greater compliance
minority influence = greater conversion

det funkar bäst när det är flera personer i minoritetsgruppen som presenterar en alternativ åsikt, när de kan lägga fram ordentliga och välgrundade argument, och när de står fast vid sin åsikt stabilt över tid.

72
Q

när kan vi få syn på sociala normer som vi annars kanske aldrig tänker på?

A

när de bryts
när vi jämnför mellan olika kulturer och tidsperioder

73
Q

research has suggested that the most fundamental of all human motives is…

A

the need to belong.

73
Q

nämn kulturella skillnader i social konformitet

A

individer i kollektivistiska kulturer är mer benägna att konfermera till gruppen på asch’s linjeexperiment. man kunde också se att individer i kollektivistiska länder var mer benägna att bära ansiktsmask under pandemin.

i japan är normen för hur mycket “personal soace” rent fysisk man ska ge andra mycket större än i andra länder, som exempelvis venezuela.

74
Q

grupper kan se väldigt olika ut, men det finns vissa effekter som man kan se i nästan alla grupper, nämn dessa.

A

social loafing
social compensation
group polarization
groupthink

75
Q

vad är social loafing och social compensation?

A

social loafing: anstränga sig mindre när man är i grupp

social compensation: anstränger sig mer i grupp för att kompensera för att andra i gruppen anstränger sig mindre.

76
Q

hur ska man förhindra social loafing?

A

övervaka och belöna medlemar i gruppen för deras individuella presentation OCH för gruppens prestation,

76
Q

vad innebär group polarization?

A

att om en ämne diskuteras bland ett gäng likasinnade så kommer medelvärdet av gruppens åsikt att bli mer extremt. detta är ju konsitgt eftersom att man tänker att grupper, såsom olika kommiteer är mer konservativa och försiktiga än enskilda individer. vi tenderar ju att lita mer på grupper då vi kanske tänker att extrema åsikter släcks ut och förmildras. men forskningen visar alltså inte att detta alltid stämmer.

77
Q

vad innebär groupthink. vilken typ av influens är groupthink ett exempel på?

A

tendensen att ignorera kritiskt tänkande för att man vill komma överrens i gruppen. detta gör man för att bevara gruppens positiva uppfattning om sig själv.

groupthink är ett exempel på normativ influens.

exempel på groupthink är efter 9/11 när attackerna på world trade center ledde till en hög känsla av gruppsamhörighet och ett behov att “försvara” gruppens positiva uppfattning om sig själv. detta ledde till att man invaderade irak trots att det inte alls var logiskt.

78
Q

vad är deindividuation?

A

en farlig konsekvens av gruppinfluering.

en loss av individualitet som leder till ohämmat beteende, såsom att hoppa från en hög byggnad för att dina kompisar där nere skriker att du ska göra det.

detta kan man ju typ också se på klubben, att folk kan betee sig helt sjukt. eller på fotbollsmatcher när folk börjar betee sig agressivt för att de tappar sig själva i gruppens aggressivitet.

79
Q

vad är en förutsättning för att deindividuation skall producera ohämmat beteende?

A

att “the outsiders”, alltså personerna i utgrupper är anonyma. såsom på en fotbollsmatch. du känner inte personerna i motståndarlaget och kan därför uitföra ohämmat och agressivt beteende mot dom.

80
Q

vad är ett väldigt känt exempel på när deindivudation leder til ohämmat beteende?

A

stanford prison experiment.

81
Q

varför har man sätt att deindividaulisering, alltså när en individ kommer bort i en grupp leder till negativt beteende?

A

vid deindivudation så identifierar sig deltagarna i gruppen starkt med gruppens sociala normer. ifall dessa normer är prosociala kommer de att producera ett gott beteende hos gruppmedlemarna, men råden antisociala normer så kommer detta att generera ett antisocialt beteende hos gruppmedlemarna, såsom det gjorde under stanford prison experiment.

82
Q

hur kan man då hindra att deindiiduation leder till ohämmat beteende?

A

fastslå prosociala normer inom gruppen
göra “ut-gruppen” mindre anonym

83
Q

vid masspanik, såsom crowd crush, så spelar det roll hur man ser på gruppen för hur man beteer sig, på vilket sätt?

A

ser man gruppen som ett kollektiv istället för en samlig individer (alltså deindividuated) så är man mer benägen att knuffa andra ur vägen för att man ser gruppen som hotet mot ens överlevnad.

84
Q

deltagare i milgrams experiment verkaer inte blint följa ledaren istället så verkae de

A

vara engagerade följare av auktoritetsfigueren eftersom att de stöttar och identifierar sig med vetenskapen som något positivt.

85
Q

vad är en dyad?

A

den minsta möjliga sociala gruppen bestående av två personer
exempelvis. en man och en kvinna

86
Q

stereotyper är

A

mentala scheman över grupper och dess medlemmar.

87
Q

nämn några kognitiva och motivationella processer som ligger bakom utveckladet av intergrupprelationer

A

kategorisation: “vi och dom”- tänk.

88
Q

vad innebär category accentuation
vad innebär det

A

att människor har en tendens att överdriva skillnaderna mellan olika in och ut-grupper.

detta innebär att streotyper kan ändras beroende på ifall det finns närvaro av grupper som tvingar oss till en “vi och dom”-tänk.

alltså, tvingas vi till ett vi och dom tänk så skapas starkare stereotyper. typ ett system där tjejer och killar måste dela upp sig i matsalen eller nått.

89
Q

vad är out-group homogenity bias?

A

man tänker att människorna i ut-gruppen är mycket mer lika varandra (de är alla likadana) medans man tänker att människorna i ens egen in-grupp är mer diverse.

90
Q

vad är en prototyp inom socialpsykologi?

A

de mest typiska människorna av en kategori

“en typisk man”

91
Q

vad är in-group favoritism bias, vad är motsatsen?

A

tendensen att favorisera ingrupp medlemar och attributera positiva kvalitéer till oss och inte dom

motsatsen är out-group bias och är tendensen att attributera negativa kvalitéer till dom istället för oss

92
Q

människor uppvisar både in-group favoritism och out-group bias när de känner sig hotade, men vilken är starkast?

A

in-group bias

93
Q

människors tendenser att skapa in och utgrupper och stereotyper utifrån dom lägger grunden för fördomsfullhet, men det som avgör hur fort som fördomsfullhetshjulen snurrar är……

A

motivationella faktorer

94
Q

stereotyper och fördomsfullhet ökar när………

A

sociala situationer eller motiv gör att vår uppmärksamhet riktas mot faktumet att människor tillhör olika in och ut grupper.

95
Q

vad säger realistic conflict theory om fördomsfullhet?

A

att när det uppstår en kamp om resurser så ökad fördomsfullhet.

i studier har man sätt att när ekonomiska förhållanden är sämre så ökar hostilitet mot minoritetsgrupper. fördomsfullhet triggas starkt när man känner av ett hot mot ens egna in-grupp.

96
Q

känslan ilska är väldigt starkt kopplat till fördomsfullhet, hur visar detta sig?

A

ilska är så starkt kopplat till fördomsfullhet mellan grupper att när en grupp blir arg så känner man automatiskt mer fördomsfullhet mot ut-gruppen, även när det inte är ut-gruppen som har triggat ilskan från början.

97
Q

vad är något som konflikter mellan grupper kan leda till?

A

en ökad tendens till radikalisering och benägenhet att offra sig själv för att gynna gruppen (suicide bombers).

98
Q

vart kommer fördomsfullhet ifrån enligt social identity theory?

A

härstammar från ett behov att öka gruppens kollektiva självförtroende. därför är känslor av misslyckande i gruppen en trigger för hotfullt beteende mot andra grupper. vi vill vara med i högstatus grupp eftersom att en del av vårt självförtroende är vårt kollektiva självförtroende enligt social identity theory.

99
Q

så enligt social identity theory så vill vi gärna tillhöra en hög-status positiv grupp eftersom att vår självkänsla är delad i tu, vår privata självförtroende och vårt kollektiva självförtroende. nämn några strategier som en person tillhörande en låg-status grupp kan utnyttja för att höja sitt kollektiva självförtroende

A
  1. individuell mobilitet (lämna gruppen)
  2. social creativity (rebranding, “girl-power”, “black is beautiful”
  3. social competition (försöka uppnå högre status genom att tävla med en annan grupp).

vilken strategi som gruppen väljer att ta till för att öka sin status beror på olika karaktärsdrag för den gruppen. Om gruppens gränser går att överskrida så är individuell mobilitet vanligare.

100
Q

varför vill man forska på att försöka förstå fördomsfullhet?

A

man tänker att fördomsfullhet ligger bakom många former av diskriminering. och upplevd diskriminering har visat sig orsaka ett högt upplevt lidande och sämre mental hälsa hos befolkningen.

101
Q

idag så är det inte lika vanligt att man är “öppet rasist” som det kanske har varit tidigare. därför är det mer effektivt för forskare att försöka mäta xx istället för xx

A

implicit fördomsfullhet istället för explicit fördomsfullhet

102
Q

vad används mätningar av implicit fördomsfullhet till? hur mäts det generellt?

A

mätningar kan användas för att predicera en persons fördomsfullhet mot en grupp. man kan mäta implicit fördomsfullhet genom att mäta människors reaktionstid när de utsätts för specifika kognitiva stimuli

103
Q

nämn 2 specifika test som mäter implicita fördomar

A

IAT (implicit association test)
i IAT så tänker man att ens reaktionstid är kortare ifall man tycker att två koncept naturligt hör ihop. du kan få en skärm framför dig och uppgiften att trycka på en tangent när ett ordpar kommer upp. ordpar som kan komma upp är exempelvis

black-pleasant
white-pleasant

eller

(typiskt svart namn)-krig
(typiskt svart namn)-blomma

hur snabbt du trycker på tangenten tänker man avslöjar dina implicita fördomar.

the shooter-task experiment

man fick agera polis (på datorn) och bestämma snabbt huruvida man skulle skjuta en obeväpnade eller beväpnade svarta eller vita män.

104
Q

the shooter-task experiment visade att testpersonerna uppvisade the shooter bias, vad innebär den?

A

testpersonerna var mer benägna att skjuta svarta män än vita män.

Consistent with the assumption that the shooter-bias is driven by threat-related prejudice, several studies have found a. similar shooter bias using European participants and Muslim vs Non-Muslim targets.

105
Q

hur kan man minska fördomsfullhet och dess negativa effekter?

A
  1. genom intergroup contact

intergroup contact är baserat på en princip som kallas “equal status contact” vilket innebär att fördomsfullhet är mest sannolikt att minska när två grupper……

  1. engagerar sig i personlig förlängd kontakt
  2. har lika status
  3. jobbar mot ett gemensamt mål som kräver samarbete
  4. stöttas av de större sociala normerna i samhället