Socialpsykologi

Question 1

Vad är socialpsykologi?

Answer 1

Hur vi tänker, känner och beter oss i relation till andra och på grund av andra.

Question 2

Vad är social kognition/socialt tänkande?

Answer 2

Kognitiva processer och strukturer som influerar och influeras av socialt beteende. Hur vi uppfattar oss själva och andra. Värderingar, bedömningar och attityder.

Question 3

Vad är social påverkan?

Answer 3

Social påverkan avser processen där individer påverkar och påverkas av andra i en social kontext. Det kan vara en komplex process och innefatta olika typer av påverkan, inklusive att ändra åsikter, attityder, beteenden eller normer på grund av interaktioner med andra människor eller sociala grupper. Kultur, påtryckningar och anpassning. Övertalning och grupper.

Question 4

Vad är sociala relationer?

Answer 4

Sociala relationer avser de interaktioner och kopplingar som människor har med varandra inom en social kontext. Dessa relationer kan vara av många olika slag och variera i närhet, varaktighet och karaktär. Sociala relationer är en grundläggande och viktig aspekt av människors liv, och de påverkar vårt välbefinnande, vårt beteende och vår självbild. Fördomar, aggression. Attraktion och intimitet. Hjälpande.

Question 5

Varför är socialpsykologi viktigt för PAOare?

Answer 5

Rekrytering, urval, bedömningar. Förståelse för arbetsmarknadens segregation. Möjliggöra mångfald och skapa tillhörighet. God arbetsmiljö. Stress som bidrar och inte bränner ut. Genom att kunna identifiera mänskliga förutsättningar och fallgropar kan socialpsykologin försöka förbättra människors tänkande.

Question 6

Vad är bias?

Answer 6

Kan översättas och beskrivas som brist på neutralt perspektiv (förvrängningar, snedvridningar, utgångspunkter, påverkar tankar, känslor och beteende.)

Question 7

Vad är system 1?

Answer 7

Kan förklaras som ett omedvetet sinne som agerar “backstage”. Här sker alla tankar automatiskt, intuitivt och i ögonblicket, denna del av vår tankeprocess kräver alltså minimal ansträngning och medvetenhet. Detta är bra för att hantera vardagliga uppgifter och då vi behöver snabba reaktioner. Till exempel, när du ser en bil som plötsligt svänger mot din väg, aktiverar System 1 din reflex att snabbt reagera och undvika kollision. Ibland är därmed intuitionen bra och ger oss en förmåga att snabbt bedöma något. I andra fall behövs mer noggrannhet och eftertanke. System 1 använder sig mycket av snabba associationer och dessa är ofta beroende av tidigare erfarenheter och inlärda mönster.

Question 8

Vad är system 2?

Answer 8

System 2 är den långsamma, medvetna och analytiska delen av vår tankeprocess. Det är den del av vårt sinne som vi använder när vi utför mer komplexa uppgifter som kräver eftertanke, logik och koncentration. System 2 är ansvarigt för att lösa problem, tänka kritiskt och göra medvetna beslut. Till exempel, när du försöker lösa en svår matematisk uppgift eller funderar på komplexa etiska frågor, använder du System 2.

Question 9

Vad är system 1 och 2?

Answer 9

System 1 och 2 är två olika sätt som vår hjärna bearbetar information på. System 1 är snabbt och intuitivt medan System 2 är långsamt och analytiskt. Båda systemen är viktiga och användbara i olika situationer, och de samarbetar ofta för att hjälpa oss att navigera i vår omvärld.

Question 10

Vad är kategorisering?

Answer 10

Vi kategoriserar allt för att effektivisera vår informationsbearbetning.Vi kategoriserar både oss själva och vår omvärld, detta är en central process i oss. Tex kategoriserar vi varandra med ålder/etnicitet/kön.

Question 11

Vad är kulturell påverkan?

Answer 11

Kulturell påverkan refererar till det sätt på vilket kultur, inklusive värderingar, normer, språk, traditioner och sociala beteenden, påverkar och formar individers och samhällens uppfattningar, beteenden och tankesätt. Kulturell påverkan är en komplex och mångfacetterad process som kan ha en betydande inverkan på hur människor uppfattar sig själva, andra och världen runt omkring dem.

Västerländsk kultur = Individualism, självständighet, separera från föräldrarna.
Andra kulturer = Kollektivism, identifierar sig via gruppen, mindre fokus på egen självbild.

Question 12

Vad är självkategorisering?

Answer 12

Självkategorisering innebär att människor inte bara ser sig själva som individer utan också som medlemmar av olika sociala grupper eller kategorier. Dessa sociala grupper kan vara baserade på faktorer som kön, ålder, etnicitet, nationalitet, religion, yrke eller andra gemensamma egenskaper. När en person identifierar sig med en viss social grupp, påverkar det hur de uppfattar sig själva och hur de förhåller sig till andra människor.

Question 13

Vad är spotlight-effekten?

Answer 13

Tendensen att tro att andra ägnar oss mer uppmärksamhet än de faktiskt gör. Tänk på en situation där du glömde att kamma håret och kände dig självmedveten om det hela morgonen. Trots din oro märkte dina vänner i klassen inte ens din dåliga hårdag. Spotlight-effekten får oss alltså att överskatta hur mycket andra egentligen lägger märke till oss.

Question 14

Vad är illusionen om transparens?

Answer 14

Det felaktiga antagandet att våra inre tankar, känslor eller tillstånd är mer synliga för andra än de egentligen är.

Question 15

Vad är själv-scheman?

Answer 15

Själv-scheman är hur vi uppfattar oss själva, till exempel som idrottare, överviktiga, smarta eller något annat. Dessa självuppfattningar påverkar i sin tur kraftigt hur vi uppfattar, minns och utvärderar andra människor och oss själva. Om att vara idrottare är en av dina själv-scheman kommer du att ha en tendens att lägga märke till andras kroppar och färdigheter, snabbt komma ihåg upplevelser relaterade till sport och välkomna information som är förenlig med ditt själv-schema som idrottare. Eftersom födelsedagar ingår i själv-scheman, om din väns födelsedag är nära din kommer du att vara mer benägen att komma ihåg den. Delarna av din självuppfattning, de specifika övertygelser med vilka du definierar dig själv, är alltså dina själv-scheman.

Question 16

Vad är scheman?

Answer 16

Mentala mallar/föreställningar/strukturer/kunskaper. “Skript” om hur jag till exempel åker tunnelbana, hur jag gör på restaurang eller hur jag gör i klassrummet.

Question 17

Vad är sociala jämförelser?

Answer 17

Sociala jämförelser är en central del av livet och påverkar hur vi ser oss själva och andra. Vi bestämmer till exempel huruvida vi är rika, smarta eller korta genom sociala jämförelser, där vi jämför oss med andra för att avgöra hur vi skiljer oss åt. Denna process förklarar till exempel varför vi uppfattar oss själva som bättre studenter om våra kamrater är genomsnittliga, varför vi kan känna oss snygga när andra verkar mindre attraktiva, smarta när andra verkar mindre intelligenta eller omtänksamma när andra verkar kalla.

Ibland baseras sociala jämförelser på ofullständig information, särskilt på sociala medier där människor ofta framhäver de mest spännande och positiva delarna av sina liv. Denna snedvridna sociala jämförelse påverkar hur vi känner oss och kan leda till depression och ensamhet. Sociala jämförelser kan även minska vår tillfredsställelse på andra sätt, som när vi “jämför uppåt” genom att höja våra egna standarder när vi når framgång och jämför oss med andra som presterar ännu bättre.

Question 18

Vad är självuppfattning?

Answer 18

Hur man ser sig själv och vad man tycker om sig själv.

Question 19

Vad är självkänsla?

Answer 19

Självkänsla är den övergripande känslan av självvärde som vi använder för att bedöma våra egenskaper och förmågor. Våra självuppfattningar påverkas av flera faktorer, inklusive de roller vi spelar, de jämförelser vi gör, våra sociala identiteter, hur vi uppfattar att andra värderar oss och våra erfarenheter av framgång och misslyckande.

Question 20

Vad är Illusorisk korrelation?

Answer 20

Att anta samband där sådana inte existerar, eller att anta att sambandet är starkare än de är, till exempel att tro att ens lyckonummer gjorde att man vann på Lotto eller att överskatta andelen brott bland invandrare.

Question 21

Vad är konfirmeringsbias?

Answer 21

Konfirmeringsbias är en kognitiv snedvridning eller tendens där människor har en starkare benägenhet att söka, tolka och komma ihåg information som bekräftar deras befintliga övertygelser eller fördomar. Detta innebär att människor har en tendens att ignorera eller avfärda information som motsäger deras åsikter. Konfirmeringsbias kan alltså vara problematisk eftersom den kan leda till en snedvriden uppfattning av verkligheten och hindra öppen diskussion och lärande. För att motverka konfirmeringsbias är det viktigt att vara medveten om dess existens och att aktivt sträva efter att söka och överväga information och perspektiv som kan utmana våra egna åsikter. Det kan också vara användbart att diskutera och debattera olika åsikter med andra människor för att få en mer balanserad och objektiv syn på frågor.

Question 22

Vad är selektiv exponering?

Answer 22

Att söka information och media som överensstämmer med ens värderingar. Utsätta sig för information och åsikter som bekräftar deras befintliga åsikter, värderingar eller fördomar. En person som har politiska åsikter som är inriktade åt ett visst håll kan välja att konsumera nyhetsmedier och informationskällor som är kända för att stödja dessa åsikter.

Question 23

Vad innebär övertygelsens ”överlevnadsförmåga”/uthållighet (belief perseverance)?

Answer 23

Att människor har svårt att ändra sin uppfattning även när de får veta att de har fel.

Question 24

Vad är attribution?

Answer 24

Teorier som beskriver hur människor förklarar andra människors beteenden. Helt enkelt - varför agerar folk som de gör? Finns det mönster i när personen eller situationen förklarar varför något sker som det sker?

Question 25

Vad innebär det fundamentala attributionsfelet/(Fundamental attribution error)?

Answer 25

Det fundamentala attributionsfelet är tendensen att överskatta att andras handlingar korresponderar mot deras personlighet/karaktärsdrag och helt bortse externa faktorer som kan påverka deras handlingar. Med andra ord, när vi observerar någon annans handlingar eller beteende, tenderar vi att tillskriva deras handlingar till deras personliga egenskaper, dispositioner eller karaktär, snarare än att överväga de yttre omständigheterna som kan påverka deras beteende.

Exempel på det fundamentala attributionsfelet kan vara när vi ser någon som blir arg i en viss situation och antar att de är en ilsken person, utan att ta hänsyn till möjliga stressfaktorer, trötthet eller andra externa faktorer som kan ha orsakat deras ilska i det specifika ögonblicket.

Det fundamentala attributionsfelet har studerats inom socialpsykologi och har visat sig vara en vanlig kognitiv bias som människor gör, särskilt när de bedömer andra människors beteende. Det är viktigt att vara medveten om detta fenomen eftersom det kan leda till felaktiga bedömningar och missförståelser av andra människors motiv och karaktär.

Question 26

Vad är attityder?

Answer 26

Attityder refererar till de känslor vi har gentemot en viss person, grupp eller objekt. Detta kan därtill påverka våra beteenden. En vanlig föreställning är att vi gör det vi har positiva attityder till, men det räcker oftast inte. T.ex. vi vet att det är bra att träna men gör det inte nödvändigtvis. Vi uttrycker ofta attityder så att vi verkar konsekventa (men attityden ändras kanske inte).

Question 27

Vad är explicita attityder?

Answer 27

Explicita attityder är de attityder som man ger uttryck för och står för. De kännetecknas av medvetna processer.

Question 28

Vad är implicita attityder?

Answer 28

Implicita attityder är subtila och kan påverka bedömningar utan att attityderna uttrycks. Det är inte säkert att vi själva känner till att vi har dessa attityder, dvs de kan vara omedvetna. (Sociala normer som politisk korrekthet kan bidra till att vissa attityder/stereotyper inte uttalas högt, utan uttrycks på andra sätt. )

Question 29

Vad är beteenden?

Answer 29

I motsats till vad man skulle kunna tro verkar beteenden snarare påverka attityder. Att uttala något påverkar attityder (saying is believing). Ett exempel på detta är att då människor använder cykelhjälm blir de ofta mer positiva till cykelhjälm.

Question 30

Vad är självpresentation?

Answer 30

Självpresentation är den process genom vilken en individ försöker forma och kontrollera det intryck de ger av sig själva till andra människor. Det handlar om att medvetet välja hur man framställer sig själv i sociala sammanhang för att skapa önskvärda intryck eller anpassa sig till förväntningar och normer inom en given social miljö.

Självpresentation kan vara både medveten och omedveten. Det innefattar både verbala och icke-verbala beteenden, såsom att välja kläder, använda kroppsspråk, anpassa tonfall och innehåll i konversationer, och även använda sociala medier för att framställa en önskad bild av sig själv.

Question 31

Vad är kognitiv dissonans?

Answer 31

Kognitiv dissonans är en term som beskriver den obehagliga känslan av att ha motsägelsefulla tankar eller att bete sig på ett sätt som inte överensstämmer med ens egna övertygelser eller värderingar. Det kan leda till att man känner sig stressad och söker efter sätt att minska dissonansen.

Människan är motiverad att känna en balans mellan attityder och beteenden. Jag “är” en snäll människa men jag agerade elakt. Obalans leder till psykologiskt obehag (dissonans) Motivation: Minska obehag och återfå balans. Förändra attityd eller beteende? Vi rättfärdigar beteenden som bryter mot våra attityder genom att ändra attityder.

Question 32

Vad innebär självperceptionsteorin?

Answer 32

Självperceptionsteorin är en teori som menar på att människor drar slutsatser om sina egna känslor och övertygelser genom att observera sitt eget beteende. Detta innebär att när en person är osäker på sina egna känslor, attityder eller preferenser, tenderar de att dra slutsatser om dessa aspekter av sig själva genom att observera hur de agerar i olika situationer. Självperceptionsteorin har viktiga implikationer för att förstå hur människor lär känna sig själva och hur deras självbild kan påverkas av sitt beteende och de sammanhang de befinner sig i. Vi tolkar våra handlingar på samma sätt som vi skulle tolka någon annans.

Question 33

Vad är priming?

Answer 33

Priming är när tidigare exponering för en viss stimuli påverkar hur vi reagerar på och tolkar senare stimuli. Det kan påverka våra tankar, känslor och beteenden utan att vi är medvetna om det. Stimulit är vanligtvis en ord, bild eller händelse, som alltså senare kan påverka en persons uppfattning, tanke eller beteende i samband med en besläktad stimulans.

Ett exempel på priming är om en person ser någon annan leda ett aggressivt beteende på TV, kan de vara mer benägna att uppvisa liknande beteenden i en senare situation. Eller om du ser bilder på soliga stränder kan det prima dina tankar och få dig att längta efter semester. Även reklam för till exempel en glass innan vi ska gå in och handla kan öka sannolikheten att vi köper just en glass, även om vi inte medvetet tänker på reklamen.

Question 34

Vad är self-serving bias?/självtjänande bias

Answer 34

Self-serving bias är en kognitiv förvrängning eller tendens som innebär att människor har en benägenhet att tolka information och händelser på ett sätt som tjänar deras egen självbild och självkänsla. Det innebär att vi tenderar att attribuera framgångar till våra egna interna egenskaper, som talang och ansträngning, medan vi attribuerar misslyckanden eller negativa händelser till externa faktorer som otur eller omständigheter.

Question 35

Vad är självtjänande attribution?/self serving bias

Answer 35

Våra egna positiva beteenden tenderar vi att betrakta som orsakade av oss själva -intern/dispositionell attribution, medan vi ser våra negativa beteenden som orsakade av yttre omständigheter, -extern/situationell attribution. “en osynlig bil kom fram från ingenstans, körde på min bil och försvann”

Question 36

Ge exempel på självhandikappning?

Answer 36

Minska sin förberedelse inför viktiga individuella idrottsevenemang
Ge sin motståndare en fördel
Prestera dåligt i början av en uppgift för att inte skapa orealistiska förväntningar
Skjuta upp skolarbetet till sista minuten så att de kan använda uppskjutande som en ursäkt för dålig prestation

Question 37

Vad är bekräftelsebias?

Answer 37

Vi är ivriga att bekräfta våra övertygelser men mindre benägna att söka efter bevis som skulle kunna motbevisa dem.

Question 38

Vad är ABC-modellen?

Answer 38

Fördomar är en sorts attityd som innehåller tre komponenter:
A –Affekt. Den känsla (ofta negativ) som är förknippad med en social grupp
B-Beteende. Diskriminering, dvs man har en tendens att uttrycka de känslor och tankar man förknippar med en grupp genom sitt beteende.
C –C(k)ognition. Stereotyper/prototyper.

Question 39

Vad är en ingrupp?

Answer 39

Ingruppen är den grupp som en individ identifierar sig med och känner sig tillhörig. Det är vanligtvis den grupp där personen ser sig själv som en medlem och som de har en positiv självbild i relation till. In-gruppen kan vara baserad på olika faktorer, såsom gemensamma intressen, gemensam kultur, gemensam religion, nationalitet eller andra likheter.

Question 40

Vad är en utgrupp?

Answer 40

Utgruppen är motsatsen till ingruppen. Det är den grupp som en individ inte ser sig själv som en medlem av och ofta ser som annorlunda eller främmande. Människor tenderar att ha en mer distanserad eller neutral attityd gentemot ut-gruppen, och i vissa fall kan det även vara en negativ attityd baserad på stereotyper eller fördomar.

Question 41

Vad är ingruppsfavorisering?

Answer 41

Tendensen att gynna eller vara mer positiva mot människor som tillhör vår egen grupp. Människor har alltså en naturlig benägenhet att behandla medlemmar av sin egen grupp mer positivt och fördelaktigt än personer som tillhör andra grupper. Det är viktigt att förstå att ingruppsfavorisering inte nödvändigtvis innebär att en person har en negativ attityd gentemot medlemmar av andra grupper. Det handlar snarare om att ge företräde och fördelar till den egna gruppen. Ingruppsfavorisering kan dock leda till konflikter, segregation och diskriminering. För att minska dess negativa effekter är det viktigt att främja medvetenhet om dessa tendenser.

Question 42

Vad är inner/spiritual self?

Answer 42

Saker andra inte har tillgång till, till exempel attityder, preferenser, lustar, rädslor. Dessa saker är inte synliga och kan döljas av individen.

Question 43

Vad är interpersonal self, social self, relational self?

Answer 43

Vad vill vi uppfylla, vilka roller vi har, familj, partner, grupper.

Question 44

Vad är societal self?

Answer 44

T.ex. kön, ålder, klass

Question 45

Vad är self-concept?

Answer 45

“The self-concept is what we think about the self; self-esteem, is the positive or negative evaluations of the self, as in how we feel about it”

Question 46

Vad är konformitet?

Answer 46

Konformitet är en förändring i beteende eller tro för att stämma överens med andra.

Question 47

Vad är reaktans?

Answer 47

Reaktans är när vi känner motstånd eller en stark önskan att återta vår frihet eller valmöjligheter när de hotas eller begränsas. Det kan leda till att vi agerar på ett sätt som går emot det som förväntas av oss.

Question 48

Vad är social facilitation?

Answer 48

Att bli medveten om sig själv och sina prestationer när man blir iakttagen av andra. Detta ökar vår arousal (aktivering) och kan påverka hur vi utför uppgifter, både åt det bättre och det sämre.

Question 49

Vad är social loafing och free riding?

Answer 49

Social loafing är ett begrepp inom socialpsykologin som beskriver tendensen hos individer att minska sin ansträngning när de arbetar i grupp jämfört med när de arbetar ensamma. Det innebär att människor har en benägenhet att “luta sig tillbaka” och inte göra sitt bästa när de inte känner sig individuellt ansvariga för resultatet och när de tror att deras insats inte kommer att märkas eller bedömas. Ofta är det omedvetet men om det är medvetet (jag kanske inte behöver göra så mkt för att klara mig) → free riding

Question 50

Vad är polarisering och “the risky shift”?

Answer 50

Polarisering är ett begrepp som används för att beskriva en process där åsikter, åskådningar och ståndpunkter i samhället drar sig isär och blir mer extremistiska, vanligtvis i motsatta riktningar. Grupppolarisering är fenomenet där medlemmar i en grupp tenderar att inta mer extrema versioner av sina ursprungliga åsikter eller attityder efter att ha diskuterat dessa ämnen i gruppen. I en grupp där medlemmarna redan har tendens att hålla liknande åsikter, kan gruppdiskussioner leda till att dessa åsikter förstärks och drar mot en mer extrem position än vad någon individ skulle ha intagit på egen hand.

Question 51

Beskriv polarisering i vardagen?

Answer 51

Människor väljer att läsa nyheter som bekräftar än säger emot deras åsikter/attityder
Att diskutera med likasinnade förstärker åsikter och bidrar tillpolarisering.
Ekokammare (människor med kanske extrema åsikter håller till på sociala medier där andra av samma åsikt håller till, det blir starkare tack vare grupptillhörigheten i denna miljö)
Vid flykt/flytt till ett annat land kan nationell identitet och värderingar förstärkas i relation till hur man tidigare levde sitt liv. (Kanske blir traditioner kring hur man firar något förstärkt i ett nytt land)

Question 52

Vad är pluralistisk ignorance (jämför falsk konsensus)?

Answer 52

När man tror att ingen känner som en själv. Uppfattningen att gruppen har andra normer än vad jag själv har. (Jag känner att jag har en egen norm men tror att gruppen har andra, därför ändrar jag mig) Tex, en pappa känner att han vill dela föräldraledigheten med sin partner men han tror att andra pappor inte vill ha så lång ledighet. Eller tex en student vill inte dricka så mycket på partaj men studenten tror att andra studenter vill dricka mycket när det är partaj.

Question 53

Vad är grupptänkande?

Answer 53

Eller “groupthink” på engelska, är ett begrepp som beskriver en tendens hos grupper att fatta beslut som kan vara dåliga eller irrationella på grund av en önskan att upprätthålla harmoni och enighet inom gruppen. Detta kan leda till att medlemmarna avstår från att uttrycka kritiska eller avvikande åsikter för att undvika konflikt eller för att passa in i gruppen.

Question 54

Vad är acceptans?

Answer 54

Acceptans är en typ av konformitet och inträffar när du verkligen tror på det gruppen har övertygat dig att göra; du tror innerligt och uppriktigt att gruppens handlingar är rätt. Till exempel kan du träna eftersom du accepterar att motion är hälsosamt. Du stannar vid röda trafikljus eftersom du accepterar att inte göra det är farligt. Du tar ett influensavaccin eftersom du tror att det kommer att hjälpa dig att undvika att bli sjuk. Du bär en ansiktsmask eftersom du tror att det kommer att hjälpa till att sakta ner spridningen av COVID-19.

Question 55

Vad är compliance?

Answer 55

Om din far säger åt dig att städa ditt rum och du gör det - även om du inte vill - är det compliance. Compliance innebär att göra något du inte skulle göra annars för att någon annan säger att du måste eller för att regler eller lagar kräver det. Om du tar ett influensavaccin för att din mamma säger åt dig eller för att det krävs för ditt jobb - snarare än för att du tror att det kommer att hjälpa - är det compliance.