socialpolitiska klassiker

Question 1

inkomstbaserade sociala försäkringar

Answer 1

trygghetssystem som är baserade på ens inkomst- ex arbetslöshetsersättning och pension

Question 2

generella bidrag

Answer 2

bidrag från staten som kommunerna själva bestämmer över

Question 3

inkomstprövning

Answer 3

uträkning av hur stort ett bidrag ska vara, så att den som har liten inkomst kan får mer bidrag medan den som har högre inkomst kanske inte får något bidrag alls.

Question 4

behovsprövning

Answer 4

undersökning, dvs. en allsidig prövning som myndigheterna gör för att då veta om det finns skäl att betala en viss social förmån till ngn ( på sociala grunder). Selektiv

Question 5

familjeprövning

Answer 5

bidrag eller hjälp av kommunerna eller landsting som först prövas om man verkningen har rätt till det. exempelvis än äldre som vill ha hushållshjälp så kollar man först med familjen.

Question 6

skillnad på behovsprövning och inkomstprövning

Answer 6

inkomstprövning tillgriper en schematisk prövning efter fasta regler. eller så kan man bedöma behovet individuellt från fall till fall (behovsprövning) inkomstprövning är enklare och brukar betecknas som lite mer värdigt för den som är i behov, då slipper den få en ingående personlig granskning. behovsprövning kan göras mer effektiv, hjälpen kan göras obegränsad både uppåt och neråt med är inte bunden av formell hänsyn.

Question 7

grundtrygghetsprincipen

Answer 7

eller bara grundtrygghet, är en fördelningspolitisk princip som utgår från en sorts “basnivå” i form av ett “schablonbidrag” som de som är medborgare eller bor i ett samhälle får ta del av. den är universell.

Question 8

inkomstbortfallsprincipen

Answer 8

går ut på att den som förlorat arbetsinkomst vid exempelvis sjukdom ska ersättas beroende procentuellt på vad man haft för inkomst tidigare. samt att för en inkomsbortfallsförsäkring krävs dessutom att man varit medlem i a-kassa under minst 6 mån och arbetat inom de senaste 12 mån.

Question 9

Marshall - medborgarskap

Answer 9

när T.H Marshall presenterade sin definition av medborgarskap gjorde han en kortare utvikning av vad Johansson gjorde angående den svenska synen på medborgarskap(1600-1700 talet) Till att börja med så menade han att för att förstå medborgarskap behövde behövde man förstå och tydliggöra vad gentlemannaskap var. För att kunna beskriva det så tog han hjälp av sin namne Alfred Marshall. Alfred menade på att vara gentleman innebar att man kände en plikt att utbilda sig och ta sitt samhällsansvar, men framförallt att vara människa och inte maskin. men när man läser Marshalls essä så märker man att han endast delvis höll med Alfred Marshall. I och med att Marshall upplevde det moderna samhällets framväxt så sa han att tanken om ett gentlemannaskap var omodern. han sa sin tur att “A Marshall itensifierade inte livet av en gentleman med den riktiga statusen av ett medborgarskap. avslutningsvis sa han att istället för att endast leva upp till en uppsättning skyldigheter som gentleman hade alla människor rätten att ställa krav på samhället. Att vara medborgare innebar för Marshall att alla hade samma rätt att ta del av samhällets arv och att accepteras som fullvärdiga samhällsmedlemmar .

Question 10

Marshall- Sociala rättigheter

Answer 10

Den status och e rättigheter ovh skyldigheter som medborgare berättigas till av välfärdsstaten. han ansåg att sociala rättigheter innebar såväl olika former av stöd, service som ekonomiskt stöd oberoende av social status. i Takt med att socialpolitiken byggdes ut så skapades också en rad offentliga institutioner som skulle administrera och säkerställa att alla medborgare fick sina sociala förmåner oberoende av social status

Question 11

Marshall - historisk kritik

Answer 11

*Till att börja med så har marshall historieskrivning kritiserats för att den ger en för linjär och progressiv beskrivning av medborgarskapets utveckling. *För för det andra ger Marshall ett intryck av. att medborgarskapets olika delar följer på varandra i en logisk ordning. kritikerna menar att marshalls utveklingstilltro angående medborgarskap blundar för motsättningar och konflikter som brukar finnas mellan medborgarskapets olika stadier.
*för det tredje så studerar han endast Englands utveckling och generaliserar detta till hela västvärlden. kritikerna menar här att det är olika utvecklingslinjer som spelar roll när det gäller medborgarskap.
den fjärde missen är att han inte för något resonemang om hur medborgarskapet utvecklas för olika samhällsgrupper. hans utveckling passar främst vita privilegierade män som arbetar. det passar sämre för kvinnor och immigranter exempelvis.

Question 12

Marshall sociologisk kritik

Answer 12

det finns en stark kritik mor att formella lagar och regler verkligen har samma effekt som det står på pappret.
Medborgarskapet resulterar i en stark koppling till individens position på arbetsmarknads. ordet medborgarskap snille i princip kunna bytas ut mot “worker-citizen# då sociala förmåner som pensioner, föräldrarförsäkrningar och arbetslöshetsförsäkringar är beroende av tidigare arbetsinkomster. det är alltså för EFTERdeltande på arbetsmarknaden som medborgare berättigas till sociala och ekonomiska förmåner och inte nödvändigtvis på grund av deras formella status som medborgare i ett land.
Det sociala medborgarekspet som enligt Marshall grundar på inkluderar lika rättigheter, är a lerig helt inkluderade. vi återfinner alltid olika former av exkluderade processer och mekanismer i koppling till medborgarskap då medborgarskap bygger på att det skapas och upprätthålls gränser mot dom som inte är medborgare.

Question 13

Marshall juridisk kritik

Answer 13

juridisk kritik mot det sociala medborgarskapet uttrycker sig i marshalls 3 nivåer om hur de sociala rättigheterna regleras.
1. Man skulle definiera sociala rättigheter, och dessa skulle vara överklagningsbart. det skulle inte finnas någon skinnad mellan de sociala rättigheterna och övriga civila och de politiska rättigheterna.

2. bara för att man säger att man har rätt till en viss åtgärd behöver det inte generera att du får dom. det är fortfarande upp till tjänstemännen och lagstiftningen att bestämma vilka kriterier du måste uppfylla för att få åtgärden.

Question 14

marshall feministisk kritik

Answer 14

Marshall fick mycket kritik för sin teori om medborgarskap av feminister. han blundade för sociala skillnader mellan män och kvinnor när det gäller medborgarskapets utveckling och dess rättigheter och skyldigheter. han tog inte upp frågan om medborgarskap ur ett könsperspektiv utan som sagt så fokuserade han endast på vita priviligierade arbetande män. han hade även inte gjort det klart för vad som var mäns respektive kvinnors civila, politiska och sociala rättigheter. det är självklart att alla vet Oma tt för kvinnor så har det aldrig varit lika lätt att ha både politiska och civila rättigheter som män, och det har inte marshall upp. detta tar då i Listens (kritker) upp, hon menar att marshall förbiser kön i sina analyser av medborgarskap just för att hans uppmärksamhet endast riktades åt förhållandet mellan medborgarskap och sociala rättigheter, vilket ledde till att kön inte fanns i hans tankar.

Question 15

Titmuss- universell socialpolitik

Answer 15

Titmuss såg universell socialpolitik som ett tvillingsbegrepp till socialt medborgarskap. han valde att göra en koppling till empiriskt fall för att visa på innebörden av en universell. ett exempel som han använde sig av var National Health Service, som kan liknas med det svenska sjukvårdssystemet.
universell gäller alla, ex. barnbidrag, sjukvård, skola, barnomsorg osv.

Question 16

Titmuss- selektiv socialpolitik

Answer 16

begreppet selektiv socialpolitik framförallt en beskrivning av välfärdsstatens behovsprövande metoder (som ofta sker inom det social arbetet). precis som termen antyder så syftar dessa metoder till att urskilja en grupp av berättigade från en annan grupp av icke-berättigade. Selektiv gäller vissa, behöver en behovsprövning för att se om du behöver det stöd som du söker. ex. LSS, Älderomsorg, socialbidrag, bostadsbidrag.

Question 17

Titmuss- syn på välfärdens effekter

Answer 17

universella leder till altruism och selektiva leder till egoism. det behövs en balans mellan dem. universella skulle vara basen och, men ekonomiskt sätt skulle det inte vara hållbart om alla fick rättigheter till att göra vad de vill. därför gjorde man grupperingar(ex. människor efter inkomst) därav blev det selektiva åtgärder till de som behövde och inte fyllde kvoten för ett visst system.

Question 18

Esping- Andersen: de-kommodifiering

Answer 18

de-kommodifiering är mätbegepp i hans analys om välfärdsstatsregimer. i Teorin när han tar upp de-kommodifiering så är fokuset på viken grad olika länder “de-kommodifierade medborgare” ( gjorde dom oberoende av marknaden)
De-kommodifiering är ett klassiskt begrepp som alltså beskriver relationen mellan markanden och välfärden och hur beroende individen är av markanden för at klara sig. Esping-Andersen gjorde en skillnad mellan jordbrukssamhället och indistrisamhället- jordbrukssamhället saknade kapitalistisk struktur, vilket betyder att människor inte var beroende av att sälja sin arbetskraft på en arbetsmarknad. Han hade ett citat som påpekade att när kapitalismen kom så elev arbetaren mer beroende av marknadsstrukturen som låg bortom deras egen kontroll. de-kommodifiering är ett anti-marknadsbegrepp och såg att de-kommdifiering var välfärdsstatens främsta mål.

Question 19

Titmuss- stratifiering

Answer 19

Stratifiering är också ett mätbegrepp i hans analys om välfädsstatsregimer. Den mäter på hur mycket Eller litet välfärdsstaten syftar att bibehålla eller motverka statusskillander, klasskillnader och ojämlikheter i samhället. exempel på detta är att vissa har förmåner till andra system i samhället som andra inte har, och detta skiljer sig från land till land. ett exempel är att statsanställde i länder som Italien, Frankrike och Tyskland hade mycket generösa pensionvillkor och andra förmåner. Esping- Andersen tolkar detta som att välfärdsstaten bidrog till samhällets stratifiering, dvs. medborgarens rättigheter och skyldigheter var beroende på vilken yrkesgrupp man var “ansluten” till. (kooperativt)

Question 20

Esping-Andersens tre välfärdsregimer

Answer 20

Han menade att det finns ett tydligt mönster som förenar respektive skiljde länderna åt. Genom en klassisk tredelning mellan marknad, stat och familj var det möjligt att urskilja en liberal, socialdemokratisk och konservativ välfärdsstatsregim.

Question 21

Esping-Andersens tre välfärdsregimer

Liberal välfärdsstatsregim

Answer 21

basen är här är markande, så att den genererade så låg de-kommodifiering som möjligt. Staten ska helst inte lägga sig i ekonomin och alla får klara sig själva med undantag för de som verkningen inte kan. de som satt i klistret är de som var dest behövande, en mindre grupp av låginkomsttagare med lägre utbildning. Alltså är det inte byggt på universella ersättningar utan merparten av de offentliga transfereringarna sker genom olika former av behovsprövande bidrag. De som var fattiga, stigmatiserad från samhället. har man välfärdsproblem så kan man vända sig mort marknaden och det är även där de ska försäkra sig mor olika former av sociala risker, som arbetslöshet eller sjukdom. i den liberala välfärdsstaten så är den kvinnliga sysselsättningen relativt hög och huvudsakligen koncentrerat till servicarbeten. detta är ett kännetecken för amerikansk regim

Question 22

Esping-Andersens tre välfärdsregimer

Konservativ

Answer 22

Det kännetecknas av subsidiaritet, vilket innebär att familjen är central. graden av de-kommodifiering är hög för familjeförsörjare. det är i första hand de närmaste omgivningen som ska säkerhetställa individens behov. detta betyder att familjen står för vård, sevice och omsorg. om man har brist från stöd från familjen av olika andledningar så kan man då statligt stöd, och så anses det som att familjen har misslyckats vilket kan likna den liberala regimen där man gör en behovsprövning på de som är illa ute på marknaden.
traditionell familjesyn där männen är de som försörjer familjen och kvinnan oftast tar hand om familjen.
kvinnors deltagande på arbetsmarknaden är därför oftast låg i dessa länder.
De har även en kooperativ regim vilket betyder att om man hade ett visst jobb had man till fördel att ta del av viss försäkring. ex hälsa-sjukvårdsförsäkrning i Tyskland.

Question 23

Esping-Andersens tre välfärdsregimer

socialdemokratisk

Answer 23

utmärkande för den socialdemokratiska välfärdsstaten är att staten är basen för solidariteten. det ligger alltså väldigt långt bort från subsidiaritetsprincipen men de-kommodifieringen är maximal. en sådan stat präglas av en stark arbetarrörelse och starka socialdemokratiska partier. den utmärker sig även för att utgå från principer om universalism och social rättigheter. jämför man denna välfärdsstat med den liberala och konservativa regimerna så är varken marknaden eller familjen en dominant välfärdsaktör, utan den präglas av omfattande statliga insatser. detta betyder att alla befolkningsgrupper sorteras in under samma offentliga försörjningssystem. oavsett vilken yrkesgrupp eller social klass man tillhör. För alla medlemmar så finns det grundläggande skyddsnät som exempelvis inkomstbaseradeprincipen. för att kunna hålla detta generösa system och bevara systemets legitimitet så är en hög grad av sysselsättning ett måste.
Detta kännetecknar ett svenskt regim.

Question 24

kritik Esping-Andersen

Answer 24

1. han förbisåg kvinnors och mäns skiftande status i välfärdsstaten
   - med denna brist på könsperspektiv är ett kännetecken på välfärdsforskning. detta i sin tur gör att Esping Andersens definition av välfärdsstaten ställer vissa forskare frågan, vem var den sociala medborgaren i hans välfärd? Forskare som Lewis, Hernes, Pateman och Orloff säger att den välfärdsstatliga forskningen utgör ifrån att den sociala medborgaren är en man. han är även arbetare och familjeförsörjare.
2. espin anderson gav intryck av att kvinnor hade en möjlighet att välja mellan arbete på den reguljära arbetsmarknaden och i arbetet i hemmet. Orloff menade på att detta inte var sant då han tydligt hade uttryckt i sig i hans definition av de-kommodifiering som förbisåg andra former av arbete, typ arbete som sker utanför den reguljära arbetsmarknaden och i hemmet. Orloff påpekar även att i många fall hanteras relationen mellan välfärdsstaten och kvinnor utifrån deras roll som mödrar, dvs, ersättningar, bidrag, eller service sker mot bakgrund av deras position inom familjen. Esping Andersen var säkerligen medveten om detta men han reflekterade inte över att välfärdsstaten hade icke-avsedda och/eller direkt avsedda effekter rörande stratnifieringen av män och kvinnor i samhället.
3. kritiken menar att fokus lika gärna hade kunnat vara på kommodifiering, dvs, underlättat inträde på den regujlära arbetsmarknaden, istället för de-kommodifiering. forskning har visat att länder som i hög grad de-kommodifierar sina medborgare, samtidigt gav mer begränsat utrymme och stöd för kvinnor att komma in på arbetsmarknaden.

Question 25

likheter skillnader mellan Marshalls teorier och Esping -Andersens teorier

Answer 25

de likheter som finns är att de båda tillhör de socialpolitiska klassikerna och att deras teorier har lämnat avtryck genom tiderna. ännu en likhet är att de utvecklade ett liknande synsätt på statens och medborgarnas inbördes ansvar , betydelse av uppdelning mellan arbete och kapital. och innebörden av jämlikhet och individuell frihet i socialpolitiken.

skillnader
Esping-Andersens teori om välfärdsstaten fick starkare genomslag än Marshalls teori, eftersom socialpolitiken var i framkant under hans tis och hans teori intresserade många socialpolitiska och välfärdsstatliga forskare. å andra sidan har Marshalls teorier influerat ämnen som sociologi, statsvetenskap, socialt arbete men även juridik och historia. Staten skapar välfärd och regimer (Esping) medan marshall menar att medborgarna skapar välfärden. Marshall menar att staten ska säkerställa vissa medborgares behov medan Esping menade arr det skulle vara hög de-kommodifiering och låg stratifiering(därför ska staten greppa tag i allt)

Question 26

sammanfattande beskrivning av utvecklingen: sociala utgifter

Answer 26

under medeltiden i Sverige fanns det ingen välfärd och ingen statlig aktivitet.
i det förmodernt samhället så var det kyrkor och organisationer som bidrog till åtgärder. sedan på 1500 talet kom staten in och tog över. under 1700 talet lagstiftade man att varje socken var skyldiga till att försörja fina fattiga och innan dess var de tvungna att försörja fattigstugorna och barnhusen. Mellan 1900 och framåt (ca34) uppkom olycksfall, sjukvård, arbetslöshets- försäkringen och även personen. jämfört med andra länder så var Sverige relativt sen med att ta fram olycksfallsförsäkringen. vad som gäller sjukdom var vi å andra sidan tidiga, liksom pension. arbetslöshetsförsäkran uppkom vid första världskriget men hade en inkomstbaserade ersättning på 20-30% av lönen, vilket inte är så mkt. under 1931 uppkom förordningen om erkända sjukkassor och stadsbidrag. Sverige i jämförelse med andra länder hade inte så stora utgifter under 1950, vid den tiden så var stora utgifter ytterst begränsad trots den generösa systemet. år 1980 skedde det en stor utveckling framförallt i Sverige vilket ledde till att Sverige var den största betalaren för välfärden och vart det mest generösa välfärden i världen av de 33 och länder 202. än idag med 27% så är Sverige en av de mest generösa välfärdsstater efter Frankrike med 31%, men man kan dock se att Sverige är det land med flest utgifter.

Question 27

sammanfattande beskrivning av utvecklingen- Persioner

Answer 27

1013 lagstiftade Sverige om folkpension, vilket gjorde oss till det första landet med en sådan reform som omfattade hela befolkningen. folkpensionen var hur som helst väldigt låg, och de var svårt för många att klara sig på den. före denna reform var det vanligast att äldre bodde med sina vuxna barn, eller om det inte gick fattighus/vård. pesionsystemet spred sig dock runt Europa under det sena 1900 talet och tidiga 2000 talet som ett politiskt försvar mot industrialiseringen och den samtidiga risken för lönearbetare. före den första stora pensionsinitiativen valdes endast en grupp av äldre regelbundna pensionsutbetalningar efter avslutad anställning. dess grupper var folk som var anställda i den offentliga sektorn dvs tjänstemän, veteraner, kommunalarbetare och även gruvarbetare samt järnvägsarbetare. de som var arbetsgivare var frivilligt erbjudna till en privat pension, alla andra arbetare arbetade fram till döden eller fick hjälp av barn eller liknande. i Sverige under 1957 röstade man fram ett nytt pensionssystem i riksdagen så kallde APT systemet (allmän trygghetspension) och det tillträdda under 1960 talet. det som händer nu var att utöver folkpensionen, som var grunden och lika för alla (alltså universellt) fick man denna tilläggspension. kort och gott baserades den på vilken inkomst en haft under de 15 bästa åren på 30 års period av arbete i ens liv. slutligen 1999 var det dags för ännu en reform som lämnar oss där vi är idag.

Question 28

Esping-Andersens syn på

Sociala utgifter

Answer 28

höga offentliga utgifter för sånna utgiftsposter som är relevanta visar på en mer socialdemokratisk välfärdsregim. för den liberala välfärdsregimen är det viktigast att man inte försätter den fria marknaden ur spel.således bör man ha en låg ersättning för arbetslöshet, men också för familj och barn. i det korporativa (konservativa) fallet bör vi framförallt kunna se högre utgifter för familjer. Den socialdemokratiska välfärdsregimen ger upphov till ett högre socialt kapital än de båda övriga, samt att den liberala modellen är den som ger upphov till lägst socialt kapital

Question 29

Esping-Andersens syn på

Pension

Answer 29

tillhör i Sverige den socialdemokratiska regimen men har en liberal riktning pensionerna är mer individualiserade beroende på en persons inkomst. även om socialdemokratiska regimen är en universell åtgärd som samtidigt är beroende av den position som man hade på arbetsmarknaden och lönen man fick under den tiden. här sker en hög de-kommodifiering som har till konsekvens en stratifiering (eftersom att det är indelat i olika klasser). Exempelvis tjänar utbildade tjänstemän mer än en florist. persionsmässigt hamnar floristen å¨en mycket lägre pension än en tjänsteman. Det tillkommer att arbetsgivaren betalar in sociala avgifter i tjänstepensionom(om arbetsplatsen har kollektivavtal)

Question 30

Esping-Andersens syn på socialbidrag

Answer 30

för den socialdemokratiska välfärdsstaten så är detta en behovsprövande aspekt vilket inte är så universellt undan det är precis som pensionerna att den tar en selektiv riktning och mer år det liberala att det är behovsprövande. den konservativa är också selektiv samt behosprövande om man utgår från Esping Andersens teori om välfärdsregim.

Question 31

Esping-Andersens syn på

fattigdom

Answer 31

utifrån Esping Andersens teori om välfärdsregimerna så är det klart och tydligt att fattigdomen i en liberal är någonting individuellt. sitter man dåligt till så är det till marknaden man ska vända sig till. eftersom att den liberala är behovsprövande så är det endast i något fall man får hjälp. å andra sidan är den konservativa lite mer så att det är familjen som är basen för solidaritet samtidigt som det är en korporativ regim.

Question 32

Marshall syn på sociala utgifter

Answer 32

är nödvändiga eftersom marshall poängterar rätt till olika former av stöd och service. men samtidigt ska de finansieras genom medborgarnas inbetalning av skatt och socialförsäkringar.
(det är medborgarna som skapar välfärdsstaten)

Question 33

Marshall syn på pension

Answer 33

pensioner skulle Marshall ha ansett som universell rättighet.

Question 34

Marshall syn på arbetsmarknadsaktivering

Answer 34

en central punkt i hans teori eftersom han menade att först genom arbete bidrog medborgarna till välfärden. detta är något som påminner om den svenska arbetsetiken och är synlig inom svensk socialpolitik. det främjar staten med olika åtgärder för hög arbetsdeltagande men samtidigt ställer den också krav på eget ansvar för att få någon slags stöd.

Question 35

Titmuss syn på social utgifter/ socialbidrag

Answer 35

Titmuss var en förespråkare för en universell offentlig socialpolitik, dvs, riktad till alla medborgare. han vände sig mot en selektiv politik, som som riktar sig enbart till de försörjningssvaga, eftersom den pekar ut och stigmatiserar mottagargruppen. med en universell socialpolitik undviker man den selektiva politikens nackdelar och samhörigheteskänslan mellan medborgarna och samhället stärks. integration och konsensus värderades högt av titmuss. han kritiserade marknadsmodellen inom den sociala tjänstesektorn, b.la den kommersialiserande blodgivningen.