Socialpolitik Flashcards
Begrepp
Civila rättigheter 1700 tal
- Individens frihet
- Rätt att sluta kontrakt
- Äga egendom
- Yttrandefrihet
- Lika inför lagen
Politiska rättigheter 1800tal
- Rösträtt
- Medlem i politiskt parti
- Företräda parti
Sociala rättigheter 1900tal
- Rätt till välfärd
- Socialförsäkringar
- Ekonomisk trygghet
Idealtypiskt
Beskriver inte verkligheten som den är utan snarare som den är analytiskt.
Förenklad och schematisk – tar bort detaljer/fokuserar på kärnprinciper.
Vissa drag förstärks
Jämför/förstå komplexa samhällsfenomen
Kommodifiering
Individen är beroende av marknaden för sin försörjning
Dekommodifiering
Välfärdsstaten minskar individens beroende av marknaden genom offentliga tjänster och stöd
Arbetarfrågans period (cirka 1880-1920)
Agrara fattigvården blir en del av offentliga intressesfären. Lagstadgade socialförsäkringssystem, statliga ingripanden på arbetsmarknaden. Högljudda krav på sociala reformer .
Mellankrigstidens period (ca 1920-1939)
*Konsolidering och vidareutveckling av socialförsäkringssystem, samtidigt som fattigvården mister sin forna betydelse som en primär hjälpform.
*Socialdemokratins betydelse för socialpolitiken blir tydlig Tidigare baserats på överrenskommelser mellan liberaler, jordbrukare, och konservativa men nu ökade socialdemokraternas roll i den socialpolitiska utvecklingen.
*En tilltagande befolknings-politisk oro som fäste uppmärksamheten vid familjepolitikens roll.
Efterkrigstidens välfärdsstatliga expansion (cirka 1945-1980)
*Från selektiv inriktning - generell i sin inriktning. Ökande generositet i de förmåner som ingick i dessa system. Öka universiteten i sina socialförsäkringssystem.
*Fattigvården ersattes av moderna former av social hjälp levererade av kommunens socialbyråer
*En ambition möjliggöra kvinnors och mödrars arbetsmarknadsdeltagande.
*Uppkomst av nordisk välfärdsmodell
Tävlingsstatens period (cirka 1990 fram till idag)
*Re-kalibrering
*Koncentrerar socialpolitiska ansträngningar på det som anses ha en gynnsam effekt på ekonomiska tillväxten och internationella konkurenskraften
*Investeringar i humankapital och livslångt lärande.
Socialpolitikens kris (cirka 1970-1990)
*Präglades av skepticism och krititk mot välfärdsstaten.
*Nyliberalismens och nyvänsterns anstormning: Nyliberalerna ville minska statens inflytande över ekonomin oh skära ned sociala förmåner och skatter.
Universalismens princip försvagades, generositetsgraden minskade samtidigt som tillträdet till sociala förmåner försvårades och den sk:arbetsprincipen(workfare-principen) stärktes.
Stratifiering
Strata =Lager. Högre och lägre klasser. Ojämlikhet.
Socialdepartementet
Politiska myndigheten som styr socialpolitiken på nationell nivå. Ett av de 10 departementen under sveriges regering som ansvarar för samhällets välfärd.
Socialstyrelsen
Statlig myndighet. (förvaltningsmyndighet) som ger stöd och vägledning inom socialtjänsten och andra välfärdsområden. Lyder under socialdepartementet.
Socialnämnden
Politiskt ( folkvald) grupp på kommunal nivå som fattar beslut om socialtjänstens verksamhet inom kommunen. En socialarbetare får stor frihet i handläggningen.
Socialtjänsten
Kommunal förvaltning som lyder under kommunens socialnämnd eller annan nämnd som ansvarar för det praktiska och politiska arbete som regleras av SoL. Praktisk verksamhet som implementerar besluten från socialnämnden och erbjuder stöd och hjälp till medborgare på individnivå.
EA Liberal välfärdsregim
*Präglad av marknaden
*Medborgarna löser sin välfärd
*Försäkra sig mot sociala risker
*Låg dekommodifiering
*Systemen förknippade med stigma
*Statlig hjälp=mest behövande
*Stöd/hjälp en klassfråga
USA
EA Konservativ välfärdsregim
*Närmaste omgivningen säkerställer behov - statens inblandning i sista hand
*Privat före statligt
*Systemen mer generösa än liberala
*Försäkring - yrkesgrupp - låg flexibilitet på arbetsmarknaden
*Hög grad av dekommodifiering för familjeförsörjaren.
Tyskland
EA Socialdemokratisk välfärdsregim
*Omfattande statliga insatser
*Stark arbetarrörelse
*Socialpolitiska reformer kommer ur klasskoalitioner
*Alla under samma offentliga försörjningssystem
*Ersättningar baseras på arbetsinkomst
*Förutsätter att alla betalar skatt
*Universella principer
*Hög dekommodifiering
Sverige
T Den residuala modellen
En liberal stat med klassisk liberal uppfattning om gränsdragningen mellan stat och marknad men framförallt mycket begränsad statlig inverkan.Individernas välfärd ska hanteras genom privata marknadslösningar och det offentliga ska bara ta ansvar för de mest behövande och utsatta som blir kvar. Insatserna är selektiva och mer stigmatiserande
T Prestationsinriktade modellen
Medborgare tillgodoser sina behov på arbetsmarknaden. I de fall där statliga insatser kommer ifråga bedöms dessa utifrån personers prestationer på arbetsmarknaden och dess produktivitet. Arbetsgivare står i första hand för individens välfärd
T Omfördelande modellen
Statens offentliga sektor ansvarar för att alla medborgares sociala rättigheter oavsett prestation på marknaden. Det är statens uppgift att tillförsäkra den enskilde sociala rättigheter som garanterar att hen får sina behov tillgodosedda. Universell hjälp som baseras på medborgerliga rättigheter, en universell förmån går till alla efter behov och oberoende av ekonomiska resurser
Vad innebär en god förvaltning?
*Legalitetsprincipen: en myndighet får endast vidta åtgärder som har stöd i rättsordningen.
(RF 1:1: den offentliga makten utövas under lagarna).
*Objektivitivitetsprincipen: i sin verksamhet ska myndigheten vara opartisk och saklig - allas likhet inför lagen
(RF1:9).
*Proportionalitetsprincipen: åtgärder från myndigheter får inte vara mer ingripande än vad som krävs med hänsyn
till ändamålet. Att en insats eller åtgärd ska stå i proportion till problemet.
Vad är LOU?
LOU: lagen om offentlig upphandling som reglerar köp som görs av myndigheter och vissa andra organisationer som är finansierade av allmänna medel. Reglerar hur myndigheter får agera när de köper (upphandlar) varor, tjänster och entreprenader. Avsikten är att alla ska beredas möjlighet att lämna anbud och se till att de företag som säljer de mest efterfrågade varorna eller tjänsterna till de mest förmånliga villkoren vinner.
2008
Reglerar myndigheters och offentliga verksamheters olika inköp
Alla som vill sälja en tjänst till offentliga sektorn ska kunna konkurrera
genom att lämna in ett anbud
Den mest lämpade aktören väljs. Den billigaste ses ofta som den bästa.
Upphandlingar kan dock innehålla skall-krav som måste uppfyllas
Processen övervakas och är transparent
Konkurrensverket övervakar (har tillsyn)
Vad är JK?
Regeringens juridiske rådgivare och bevakar statens rätt i skadeståndsmål. Regeringens motsvarighet till JO. Har till uppgift att se till så att de som utövar offentlig verksamhet (huvudsakligen statliga förvaltningar) efterlever lagar och andra författningar samt i övrigt fullgör sina skyldigheter, samt att vaka över tryckfriheten och yttrandefriheten. Granskningar vid klagomål från enskilda personer, myndigheter eller på eget initiativ. Utövar också tillsyn över domare och advokater.
Vad är JO (justitieombudsmannens) roll i den svenska välfärdsstaten?
Riksdagens (aktiva, aktiv kontroll) kontrollorgan: enligt Regeringsformen (RF) ska riksdagen utse ombudsmän till att utöva tillsyn över tillämpningen i offentlig verksamhet av lagar och andra författningar. Se till att domstolar och förvaltningsmyndigheter iakttar RFs bestämmelser om saklighet och opartiskhet, samt se till så att medborgarnas grundläggande fri-och rättigheter inte överträds i den offentliga verksamheten. JOs egna granskningar och allmänhetens anmälningar till JO om tjänstemän och myndigheter => kan väcka åtal mot tjänstemän eller genom att i tillsynsärenden förklara åtgärder som olagliga eller olämpliga.
Var beslutas hur hög kommunalskatten ska vara?
Det är staten som bestämmer vad kommunerna får ta ut skatt på – men det är sedan varje kommun som får bestämma själv hur stor kommunalskatten ska vara och hur pengarna från skatten ska fördelas.
Kommunfullmäktige: Det är kommunfullmäktige som beslutar om kommunalskatten. Fullmäktige är det högsta beslutande organet i kommunen och består av folkvalda representanter. Kommunfullmäktige har ansvar för att säkerställa att skattenivån är anpassad efter kommunens ekonomiska behov och förutsättningar.
Kommunernas budget, kommunernas verksamhet finansieras genom tre inkomstkällor:
Riksdagens balanskrav, att skillnaden mellan intäkter och kostnader ska visa positivt resultat. Skyldiga att årligen upprätta en budget som ska innehålla en plan för verksamheten och ekonomin under budgetåret: skattesatsen och anslagen ska anges och det ska framgå hur utgifterna ska finansieras. Kommunerna har beskattningsrätt för att finansiera sin verksamhet. Kommunerna finansierar sin verksamhet genom tre inkomstkällor: skatteintäkter, avgifter och statsbidrag.
Kommunal nämnd:
Den politiskt valda ledningen som styr över ett visst verksamhetsområde.
Dualism
Halvering av det politisk-administrativa systemet genom kombination av ämbetsverkens självständiga ställning och förbud mot ministerstyre
Öppenhet
Den svenska tryckfrihets- och offentlighetslagstiftningen och dess tillämpning. Medborgare ska ha insyn över allt som inte är sekretessbelagt
Korporatism
Syftar till inslaget inom verksamheter av lekmän och olika slags organiserade intressen, de innefattar både till politiska och icke-politiska personer
NPM
1980 talet. göra den offentliga sektorn mer effektiv genom att användaideer och metoder från privat sektor, resultatstyrning och marknadsorientering.
*Mål och resultat
*Marknadsprinciper
*Decentralisering
*Effektivitet och kostnadskontroll
*Olika modeller, entreprenad, kundval, köp av tjänst
Inre /yttre effektivitet
centralisering /decentralisering
Fiskal välfärd
innebär att välfärdstjänster, som sjukvård, utbildning och socialförsäkringar, finansieras och organiseras av staten genom skatteintäkter. Detta skapar ett system där välfärden är kollektivt finansierad och alla medborgare bidrar till finansieringen, baserat på deras inkomst eller andra ekonomiska förhållanden. Titmuss såg denna typ av välfärd som en mer jämlik och rättvis metod för att säkerställa att alla medborgare har tillgång till grundläggande välfärd oavsett deras individuella ekonomiska situation.
Ginikoefficienten
Gini-koefficienten används främst för att mäta och jämföra ojämlikhet i inkomst- eller förmögenhetsfördelning inom ett land eller region. Det är ett viktigt verktyg för att:
Jämföra länders ojämlikhet: Gini-koefficienten gör det möjligt att jämföra inkomstfördelningen i olika länder eller över tid i samma land.
Analysera sociala och ekonomiska klyftor: Genom att mäta inkomst- eller förmögenhetsfördelning kan man få en uppfattning om hur stora klyftorna mellan rika och fattiga är och hur väl ett samhälle lyckas att minska ojämlikheten.
Bedöma effekterna av socialpolitik: Gini-koefficienten används för att bedöma effekterna av olika politiska åtgärder, såsom skattesystem, välfärdsprogram eller arbetsmarknadspolitik, och deras inverkan på ojämlikheten.
Policyprocessen
5 stadier
*Politikerna initierar pga ett problem
*Därefter sker en beredning av förvaltn bingen
*Politikerna fattar ett beslut
*Förvaltningen gör implementeringen
*Politikerna gör en efterkontroll
LOV - Lagen om valfrihetssystem
2009 för kommuner och landsting, 2010 för Arbetsförmedlingen
när offentlig verksamhet blivit konkurrensutsatt
alternativ till LOU, men alla som uppfyller kraven antas (”alla som kvalificerar
är bra”)
patienten/kunden/medborgaren väljer själv i ett valfrihetssystem
Alla brukare/kunder/medborgare ska informeras utförligt och erbjuds också
alternativet att inte välja
Obligatoriskt inom primärvården för regionerna
Frivilligt för kommunala och arbetsmarknadspolitiska verksamheter
Entreprenadmodellen
Kommunen (en offentlig beställare och finansiär) sluter kontrakt med en
privat aktör om inköp av en välfärdstjänst
Kontraktet som upprättats stipulerar villkor
Används inom Äldreomsorg, funktionshinder, ungdomsvård,
missbruksvård och arbetsmarknadspolitiskt
Kundvalsmodellen
Medborgaren (en konsument) väljer själv
uppsättning godkända producenter att välja bland
Med medborgarens val följer en summa skattepengar (en ”pengapåse”)
Används inom förskola, skola och sjukvård
Omsorg om äldre och ”funktionshindrade” går alltmer över till denna
modell
Knepigt inom socialtjänsten: inte alltid medborgaren som är ”kunden”
(snarare kommunen), eller ens i stånd att ”shoppa”
Köp av plats/tjänst modellen
En tredje modell: privat organisation äger verksamheten, kommunen
köper ett antal platser (t.ex. ett boende eller institution)
Platsköpen sker via upphandling, genom ramavtal
Tillämpas parallellt med kundval och entreprenad
Används inom äldreomsorg, ”funktionshinder”, ungdomsvård,
beroendevård
Inte lika vanlig modell sett till hela sektorn,
men den vanligaste inom IFO:s dygnsvård
socialtjänstmarknad
Privata aktörer/producenter förhållandevis stor andel av marknaden (minns att
även kommunen kan vara utförare)
* IFO den sektor största kunskapsluckan om effektivitet (kostnader) och kvalitet
IFO beskrivits som en residual sektor som ”flutit under radarn” (Sallnäs &
Wiklund)
* samtidigt är valfrihetsargumentet svagast här: utsatt grupp bland medborgarna
och myndighetsutövning
Kundval (i princip) omöjlig inom stora delar av socialtjänstens individ- och
familjeomsorg, i synnerhet vid tvångsåtgärder
INDIVID - OCH FAMIL JEOMSORGEN (IFO)
Avser en specifik del av välfärden som organiseras på kommunal nivå (socialtjänsten)
*
o Barn- och ungdomsvård
o Missbruksvård för vuxna
o Ekonomiskt bistånd (hör till IFO men är del av ”andra armen”:
försörjningsstöd, inte tjänsteproduktion)
* Socialsekreterare gör behovsutredningar,
* fattar beslut om stödinsatser (inom öppenvård eller dygnsvård) och väljer
placeringen…
Öppenvård: stöd och behandling kan genomföras utan ”inläggning” och under
en begränsad del av dygnet. Genomförs i hemmet, på lokal eller annan plats.
Inget boende omfattas.
Dygnsvård: avser 24h-vård i t.ex. familjehem, tvångsvård, sluten ungdomsvård
