Smittkällor & växters resistens mot patogener

Question 1

Hur kan patogener spridas?

Answer 1

• vind (svampsporer finns i luften)
• regn (regnstänk, sprider svampsporer)
• insekter
• bevattningssystem
• smittade frön/plantor
• verktyg (stövlar, beskärningsverktyg, traktorer och plogar)

Question 2

Hur kan man minimera smittspridning?

Answer 2

1. Växtföljd - man flyttar växten från smittkällan
2. Avlägsna gamla växtdelar och smittade plantor så fort som möjligt genom t. ex bränning
3. Sanera - tvätta bort jord från plogar och andra verktyg mellan användningar och lokaler när de står tomma
4. Använd friskt utsäde och friska plantor
5. Ändra betingelser så att patogenen trivs mindre bra, t. ex genom att ändra plantavstånd (påverkar fukt och tillgång på sol)
6. Samodling kan försvåra smittspridning

Question 3

Vilka metoder finns det för svamppatogener att invadera växtvävnad?

Answer 3

1. Direct penetration - direkt genom cellytan med appressorium och penetration peg
2. Genom naturliga öppningar - t. ex klyvöppningar, hydratoder och lenticeller
3. Genom naturliga sår

Question 4

Vilka typer av resistens finns det?

Answer 4

1. Icke-värdväxtresistens - innebär att patogenen inte alls är anpassad till att infektera växten. T. ex vete blir inte angripet av potatisbladmögel –> vete är därmed resistent mot denna patogen!
2. Ras-specifik resistens - innebär att växten är resistent mot vissa raser av en patogen-sort. Bygger ofta bara på en gen, man gen-korsar in en gen. Nackdelen är att resistensen ofta “bryts” och växten kan bli mottaglig mot patogenen igen
3. Icke ras-specifik resistens - innebär att växten är resistent mot alla förekommande raser av patogenen. Växten blir endast partiellt resistent och detta bygger ofta på många gener. Fördelen är att resistensen inte bryts så lätt och snabbt

Question 5

Hur kan växten försvara sig mot patogener?

Answer 5

1. Växtens receptorer. Växten har receptorer som känner igen kemiska ämnen som patogenen har och börjar sätta igång en icke-specifik resistensmekanism. Försvarsämnen bildas och kan t. ex leda till att cellväggarna vid angreppsstället snabbt förtjockas och antimikrobiella ämnen bildas. Patogenen utvecklar i sin tur en förmåga att skicka in protein i växten som saboterar signalen från receptorn. Växten svarar med att sabotera proteinet som patogenen skickar osv.
2. Hypersensitivitetsreaktionen (HR). Växten känner igen en effektor hos patogenen och initierar snabbt en celldödsprocess i en eller flera celler i närheten av angreppspunkten. Cellerna runtomkring dör och patogener som behöver levande växtvävnad för näring får svårt att växa och dör också. HR verkar bra främst mot biotrofa patogener som behöver levande växtceller. Nektrotrofer stoppas alltså INTE av HR då de kan ta näring från redan döda växtceller

Question 6

Vad vill man uppnå med resistensförädling=

Answer 6

• säker avkastning
• minskad användning av pesticider
• förbättrad ekonomi
• motstånd mot sjukdomar som det inte finns pesticider mot
• mer hållbar användning av pesticider