SMF TENTA Flashcards
Vad innebär meritokrati?
Svar: Meritokrati innebär att den mest lämpliga personen ska ha platsen. Detta kan exempelvis relateras till tjänstesamhällen där individer utbildar sig för att kunna arbeta som exempelvis socionom. Den med bäst meriter får platsen, det är inget som ärvs som i tidigare samhällen.
Vad innebär de tre i:n?
- Svar: Innovation: är sådant som skapas, nya teknologiska lösningar. Det är små förbättringar som sker varje dag och tillsammans skapar en stor innovation som exempelvis bilen. Det består av flera tusentals uppfinningar som har satts ihop.
- Integration: är den kommunikation och utbyte vi har med varandra. Vi knyter ihop olika företag, länder och marknaden med varandra. Genom att exempelvis ta bort tullar och införa olika avtal som förenklar processen att handla med varandra. språk, lagar samt regler och andra faktorer vilka bidrar till ökad handel som resulterar till en specialisering av ekonomi. T.ex. urbaniseringen.
- Institution: är formella eller informella arrangemang eller avtal som ger struktur i samhället. Institution är exempelvis marknaden, äktenskap, myndigheter, företag och högskola samt lagstiftning. De minskar osäkerheten i det mänskliga utbytet och bidrar till stabila spelregler vilket leder till ekonomisk aktivitet och ökad tillväxt. Institutioner är från början idéer som sedan genom formella institutioner kommer till liv. Deras syfte är att bidra till utvecklingen.
Vilken relation har de tre i:n och vilken påverkan har de?
Svar: Allting hänger ihop, driver stödjer, lyfter och stabiliserar varandra. T.ex. nya innovationer att vi kan transportera, för att detta ska bli möjligt måste vi ha infrastruktur, för att ha infrastruktur ska vi interagera med varandra, vilket kommer påverka institutioner som sedan leder till samarbete internationellt och nya produkter. De förstärker varandra.
Vad innebär tillväxt eller modern tillväxt enligt Schön?
Svar: Tillväxt innebär när ett samhälle genom utvecklingen av integrationen, innovationer och institutioner förenklar och förbättrar livskvalitén för människor, detta resulterar till ekonomiskt tillväxt men även befolkningstillväxt. Tillväxt kännetecknas med att produktionen per invånare ökar. Det är en tillväxt som pågår under lång tid och den är självförsörjande genom att den skapar ytterligare förbättringar för vidare tillväxt. Den moderna ekonomiska tillväxten enligt Schön hade sin början vid första industriella revolutionen.
För att exemplifiera detta kan man se betydelsen i hur vetenskapliga organisationer och innovationer var grunden för industrialiseringen, vilket innebar en massproducering. Från att vara hantverkare utvecklades industrier som ledde till enorm produktion. Ångmaskinen i sin tur utvecklades och användes till flera produkter vilket resulterade till en utveckling av nya produkter. Ångmaskinen var startkällan till produkter som exempelvis, fartyg pumpar och lokomotiv som innebar nya sätt att transportera vilket ledde till en ökad integration och därmed handel. Denna utveckling innebar att till skillnad från tidigare år det vill säga innan den industriella revolutionen kunde man själv bestämma sitt öde och vad man vill jobba med. Man behövde inte längre ärva sitt yrke genom föräldrarna. Denna tillväxt bidrar till att vi i det samtida kan studera och leva längre samt hälsosammare liv med bättre löner och arbeten.
Vilka drivkrafter leder fram till tillväxt?
Svar: De tre i:n är bland annat tillväxt faktorerna. Samspelet mellan teknisk förändring, marknadens utveckling och den institutionella omvandlingen lade grunden för västvärldens expansion. D. North belyser spelreglernas betydelse för ekonomisk tillväxt d.v.s. institutioner.
Integrationen har bidragit till att sprida industrialiseringen och öka effektiviteten i allokeringen av världens samlade resurser.
Institutioner skapar möjlighet för många att ta del av utvecklingen samt gynnar rörligheten och spridning av kunskap. Institutioner stimulerar därav investeringar som ökar den totala tillgången och inte endast rikedomen. Staten är en institution som bidrog till stabilitet och långsiktiga perspektiv. Äganderätten är en annan fundamental institution som tillämpar tydliga regler och stimulerade investeringar som ökade avkastningen av egendom. Institutioner bidrar till stabila spelregler vilket främjar ekonomisk aktivitet och leder till ökad tillväxt.
För att belysa ett negativt exempel på institution där man begränsat delaktigheten för en stor del av befolkningen är genusordning. Genusordningen betonade olika roller för män och kvinnor i samhället, vilket diskriminerade kvinnor.
Innovationerna hade enormt genomslag under den industriella revolutionen och framåt, dels på grund av den frihet som utvecklades i och med skapandet av institutioner men också av den kunskap som inte fanns innan dess. De nya innovationerna ledde till ny teknologi vilket i sin tur bidrog till ökad kunskap. Förmågan att utveckla nya produkter samt vidareutveckla befintliga innovationer har ökat konkurrenskraften vilket har haft stor betydelse för tillväxten. Företagarna och entreprenörer kunde genom innovationerna ge upphov till nya utvecklingsbanor. Innovationerna kan ge tekniska upphov till nya tekniska system i produktionen, till nya organisationsformer och ny infrastruktur.
För att ett land ska få en ökad tillväxt är Land, Labour och Capital viktiga aspekter. Det vill säga hur mycket naturresurser ett land har för att erhålla inkomst och arbetskraft för att utföra arbetet som naturresurserna kräver. Av dessa får man kapital, vilket innebär maskiner. Desto fler maskiner desto mer tillväxtpotential. När transporteringsmöjligheterna utvecklades försvann naturresurserna betydelse, fast inte helt och hållet. Om ett land saknade en viss naturresurs var det med de nya innovationerna, institutioner och integrationen möjligt att köpa det som saknades. Denna tanke utvecklades och man behöll kapital och arbetskraften.
Istället tillsatte man utbildning (Humankapital) som den kvalitativa aspekten och teknologi. Genom utbildning specialiserar individer sig och blir mer produktiva. Genom teknologin fick man fler maskiner och med tiden nyare och blev alltmer effektiva vilket ökade produktionen. Bättre utbildning desto bättre innovationer och maskiner. Genom infrastruktur kan man exempelvis komma år naturresurserna, genom bättre utbildning och innovationer ändras arbetskraften till mer specialiseras i ett tjänstesamhälle och genom innovationer förbättras capitalet vilket effektiviseras och frigör mer arbetskraft.
Frihet är ytterligare en aspekt för tillväxt. Både den individuella friheten och marknadens frihet att exempelvis kunna starta företag och få avkastning för det. Statsmakternas roll genom att stifta lagar om vad som tillåts eller inte är också stimulans för tillväxt. Med stabila institutioner vågar individer och företagarna ge sig ut på marknaden. Nödvändigt för långvarig ekonomiskt tillväxt. Ekonomiskt tillväxt behöver inte nödvändigtvis medföra frihet eller tvärtom men det är en bra förutsättning.
Konkurrens är ännu viktig aspekt för utveckling och effektivitet. Det driver oss att bli bättre och bidrar till snabb produktutveckling. När företag konkurrerar med varandra ökar effektiviteten. Samarbete mellan företag är inte bra för konsumenten, företag ska komma överens om institutioner och spelregler som ska gälla. Nyckeln till ökat välstånd och frihet ligger i mänsklig organisering. Men organiseringen måste inte vara helt frivilligt eller helt påtvingad, som exempelvis konkurrens.
Vad innebär General Purpose Technology (GPT)?
Svar: General Purpose Technology är ett begrepp som innebär en teknik för alla ändamål. Man menar innovationer som kunde spridas och ingå i kombinationer på snart alla områden av samhället, allt från organisationen av arbetsplatserna till samhällets och världsekonomins infrastruktur. Ångmaskinen var en sådan innovation som under en lång tid påverkade en stor del av samhället. Den elektriska motorn och förbränningsmotorn var också sådana men även mikroelektroniken. Bilen uppstår exempelvis av tusentals innovationer som tillsammans utgör bilen.
Vad innebär Keynes teori?
Svar: Keynes ville öka offentliga investeringarna som exempelvis investera i infrastrukturen och på så sätt stimulera arbetsmarknaden vilket skulle leda till ökad sysselsättning, köpkraft, försäljning, efterfrågan och i sin tur mer produktion samt mer arbetskraft. Detta skulle göras när det går dåligt, då skulle staten enligt Keynes gå in med investeringar, det vill säga pengar. Fröet till varje lågkonjunktur ligger i varje högkonjunktur och tvärtom enligt Keynes teori. Det är en mer vänsterorienterad ideologi i den politiska skalan.
Vad innebär den Neoklassiska teorin för tillväxt?
Svar: Neoklassiska ekonomers syn på tillväxt innefattar parametrarna arbetskraft, kapital och teknologi. De menar att ökningen i dessa parametrar ger tillväxt, vilket stämmer och vilket man har sett runt om i världen men det är tillsynes slumpmässigt vart det sker. North betonar att drivkraften för arbetskraft och kapital är stabila institutioner med tydliga spelregler och vilka lagar som bidrar till frihet och en ökad tillväxt.
Vad är institutionalisternas teori?
Svar: Institutionalisternas kritiserar ekonomerna för att ha för begränsad syn. Institutionalisterna menar att allt hänger ihop, det vill säga den sociala utsträckningen med ekonomi. Det viktigaste är att vi har bra och tydliga institutioner vilket innebär tydliga spelregler. Stabila spelregler innebär att det blir säkrare att göra investeringar och starta företag. Om spelreglerna ändras hela tiden vågar människor inte satsa och öppna företag vilket resulterar till stagnation av utvecklingen.
Nämn Niall Fergusons sex killer abs!
Svar:
• Political and economic competition: hög konkurrens på ekonomiska och politiska området för snabb ekonomisk,- politisk-, och produktutveckling.
• Scientific revolution: stor tilltro till vetenskapen där våra satsningar inom vetenskapen leder till stora framsteg.
• Rule of law: Lagstiftning och äganderätt är mer avancerad och utvecklad i västvärlden till skillnad från andra nationer. Detta kan kopplas till North.
• Education: Vi är välutbildade genom att göra stora satsningar i utbildningsväsendet.
• Work ethic: arbetsetiken som finns i västvärlden, hög arbetsmoral.
Vilka är de tre industriella revolutionerna?
Svar: Den första industriella revolutionen uppstod i England mot slutet av 1700-talet genom en rad innovationer. Ångmaskinen utvecklades under den första industriella revolutionen och är grunden för den första industriella revolutionen. Ångmaskinen utvecklades så att den kan användas på flera olika sätt (GPT) än att enbart pumpa upp vatten från kolgruvorna. Ångmaskinens utveckling i takt med Englands förbättrade järnhantering resulterade till en rad fler innovationer. James Watson utvecklade ångmaskinen.
Den andra industriella revolutionen var slutet av 1800-talet och förknippad med el- och förbränningsmotorns utveckling. Förbränningsmotorn är det som finns i bilarna och tillsammans med elmotorn ledde det till ett antal nya produkter som exempelvis bilar, flygplan och lastbilar. Detta resulterade till helt nya sätt att transportera och producera.
Den tredje industriella revolutionen är mikroelektroniken och informationsteknologin. Utvecklingen av datorer, applikationer och internet ledde till nya sätt av kommunikation. Denna utveckling av nya produkter och produkternas utveckling med applikationer ledde till att maskiner kunde styras och programmeras genom data.
Vad innebär standardisering och hur kan det relateras till integration?
Svar: resultat av innovationerna som bland annat ångmaskinen och järnindustrin var att man kunde tillverka redskap med utbytbara delar. Det krävdes en växande marknad och massproduktion för tillämpningen av standardiseringen. Kriterier för växande marknad är integrationen där man knyter olika företag, länder och marknader med varandra för att få en växande marknad.
Detta sker genom att exempelvis ta bort tullar och införa olika avtal som förenklar processen att handla med varandra. Även språket, lagar och regler är faktorer som bidrar till ökad handel. Den växande marknaden bidrar till en större efterfrågan och en ökad massproduktion vilket leder till standardisering. Standardisering innebär att man kommer överens om en viss standard om hur en produkt ska vara. Detta bidrar till att producenten kan sälja överallt och konsumenten kan köpa från vem som helst. Meter-systemet är exempel på en standard.
Vad innebär transaktionskostnader?
Svar: Transaktionskostnader är de kostnader som uppstår för att exempelvis organisera, söka eller på olika sätt agera på olika marknader. Det går att sänka transaktionskostnader genom att exempelvis ta bort tullar eller skapa stabila institutioner som grundlagsskydd för den privata äganderätten vilket gav frihet att sluta avtal.
Vad innebär äganderätten?
Svar: Äganderätt utvecklades under 1800-talet och innebär materiell rätt till den egna egendomen. Äganderätten är en fundamental institution som tillämpar tydliga regler och stimulerade investeringar som ökade möjlig avkastningen av egendom.
Vad innebär patentinstitut?
Svar: Patentinstitutet skyddar individens eller företagets avkastning på investeringar i nya produkter eller tillverkningsprocesser. Det var ett sätt att stimulera kunskap och innovationer. Det spreds under 1800-talet genom offentliga organ.
Nämn några indikationer på effektiva/gynnsamma institutioner!
Svar: institutioner som tillåter hög ekonomisk omvandling, innovation, demokratier, äganderätt, effektiv och neutral tredje part (staten) samt låga transaktionskostnader. Med detta menas att ett företag eller intressegrupp inte ska ha svårt att organisera eller agera på olika marknader inom lagens ordning. Stabila regler som främjar ekonomisk aktivitet och ökad tillväxt.
Nämn några gynnsamma institutioner!
- Svar: Äganderätten: Äganderätt utvecklades under 1800-talet och innebär materiell rätt till den egna egendomen. Äganderätten är en fundamental institution som tillämpar tydliga regler och stimulerade investeringar som ökade möjlig avkastningen av egendom.
- Handelsrätt: är ett område inom juridiken som behandlar nationell samt internationell handel, om hur saker och ting ska gå till eller lösas.
- Nationalstaten: växte redan under 1500-talet som fenomen. Statens primära uppgift är att förse samhället med ett litet antal kollektiva nyttigheter som bildar en grundval för marknadsekonomin. I första hand upprätthålla lag och ordning för att exempelvis garantera äganderätten. Lagar tillsammans med polis och domstol skapar den institutionella ordning som gör att marknaden kan fungera, d.v.s. stabila spelregler.
- Bank och försäkringssystem: växte fram redan under 1600-talet för att försäkra sina tillgångar. Under 1800-talet utformades dock den moderna centralbanken.
- Aktiebolaget: aktiebolaget som bolagsform började utvecklas redan under 1600-talet under namnet bolag på aktier. De tidiga bolagsformerna byggdes på handelskompanier och bolagen var inte juridisk person. Bolag på aktier relaterades dessutom till ett antal bedrägerier vilket resulterade till att Storbritannien införde ”The Bubble Act” som innebar att bolagsformen blev förbjuden år 1720. Storbritanniens tillväxt och utvecklingen av nya innovationer och infrastruktur krävde stora finansiella institutioner och därav avskaffades ”The Bubble Act” år 1825 då den uppfattades som ett hinder. Aktiebolaget började ta form och blev en juridisk person under denna period. Det moderna aktiebolaget tog form år 1862 då man dessutom begränsade ansvarigheten vilket innebar att delägarna var endast ansvariga över deras kapitalinsats. Man kunde då bilda aktiebolag genom en enkel offentlig registrering. Detta ledde till aktiebörsen och den värdepappersmarknad som existerar d.v.s. aktiehandel.
- Utbildningsväsendet: De länder som har satsat på bred utbildning ser man relation till ekonomiskt tillväxt. Det ger förutsättningen till att många människor kan ta ekonomiska beslut, både som konsumenter och företagare.
- Patentlagstiftningen: växte under 1800-talet genom offentliga organ. Patentinstitutet skyddar individens eller företagets avkastning på investeringar i nya produkter eller tillverkningsprocesser. Det var ett sätt att stimulera kunskap och innovationer.
- Demokrati
- Mänskliga rättigheter: som exempelvis yttrande frihet.
- Aktiebörsen: utvecklades 1860-talet i och med att aktiebolaget blev klassat som juridisk person och det ledde till framväxten av aktiehandel. Genom att satsa pengar på olika företag d.v.s. köpa aktier och sälja skapades aktiebörsen.
Nämn ineffektiva institutioner!
Svar: korruption eller fusk inom offentlig eller privat sfär, oberäknelig statligt beteende, Otrygga äganderätter, gynnande av vissa samhällsgrupper
Vad innebär kapitalackumulation?
Svar: Kapitalackumulation är när en enhet börjar producera mer än den konsumerar. Överskottet som enheten tillverkar omvandlas till pengar genom handel. Kapitalet används sedan för att utöka produktionsmedlen genom att exempelvis köpa produktionsländer för att få dubbelt så mer av produktionen. Detta görs för att kunna producera ett större överskott för att använda till mer produktionsmedlem vilket ska resultera till mer kapital. Kapitalackumulation är en tillväxtfaktor. Kapitalackumulation kräver ingen ny kunskap i processen, förutom kunskap om förändringar och skillnader i utbud och efterfrågan på marknader.
Redogör för vad en valutaunion innebär utifrån begreppen institution och integration.
Svar: En valutaunion är när länder går ihop och använder samma valuta för att exempelvis ha lägre transaktionskostnader och skapa en rörligare marknad. Efter andra världskriget bildades kol och stålunionen som bildades för att kontrollera produktionen av kol och stål samt för att använda varandras resurser då varje land var specialiserad inom ett område.
Kol och stålunionen kan relateras till dagen EU, där det främsta uppgiften är att bibehålla fred men även en rörlig marknad genom en gemensam valuta och reducera tullar för att minska transaktionskostnaderna och skapa en fri och rörlig marknad. Många EU länder har accepterat den gemensamma valutan och utgör tillsammans en valutaunion, där transaktioner mellan dessa länder underlättas av den gemensamma valutan. Länderna har på så sätt integrerats.
Beskriv Norths tes gällande västvärldens lyckade utveckling. Använd begreppen ekonomisk tillväxt, institutioners utformning och frihet.
Svar: North menar att ekonomiskt tillväxt inte nödvändigtvis behöver medföra frihet eller tvärtom. Västvärldens tillväxt började med romarrikets fall vilket innebar slutet på en centralmakt i västvärlden och början på feodalsamhällen. Feodalsamhällen var städer som började växa genom borgar som man byggde för att skydda sig i och med den kaos och krig som existerade i västvärlden under denna tid. Borgarna sökte alltmer efter frihet från feodalherrarna eller kungarna som hade makten i dessa feodalsamhällen. Borgarna kämpade för äganderätt och parlamentariskt styre, vilket de lyckades frambringa när de befann sig i en gynnande situation. Dessa aspekter resulterade till en frihet som leder till ekonomisk tillväxt vilket gynnar hela samhället.
Detta ledde i sin tur till skapandet av gynnsamma institutioner som exempelvis olika företagsformer, bankväsendet, domstol och utvecklingen av marknaden. Denna utveckling som västvärlden erhöll, det vill säga frigörelsen från feodalherrarnas och kungarnas maktutövning gynnade den ekonomiska tillväxten och är resultatet till det nutida samhället. Ur detta kan ett samband bemärkas på att frihet leder till institutioner som i sin tur leder till större frihet. Paradoxen är dessutom att frihet inte är nödvändigt för ekonomiskt tillväxt där kina är ett exempel för detta. Kina tar ikapp västvärlden och har en ekonomisk tillväxt men inte den individuella friheten som råder i västvärlden. Kina har en stark centralmakt men ingen makt till folket. Det existerar alltså ekonomisk tillväxt utan frihet.
North beskriver också att incitament som exempelvis institutioner gynnar i sin tur arbetskraften, kapital och teknologi, vilket är skillnaden mellan Europas tillväxt i förhållande till omvärlden.
Redogör gör om världen har blivit mer eller mindre jämlik sedan början av 1800-talet.
Svar: De tre industriella revolutionerna har resulterat till stora ekonomiska tillväxer framförallt i västvärlden. På senare år har även andra länder som exempelvis kina och Indien haft en stor tillväxt men de absolut fattigaste har blivit fattigare och klyftorna mellan de fattigaste och de rikaste länderna har ökat. Att avgöra om världen har blivit mer jämlik eller inte är svårt. För även om klyftorna har ökat har flera rättigheter tillkommit.
Kvinnans situation har exempelvis ändrats i och med att kvinnans arbetskraft ansågs nödvändig under krigsåren. Detta ledde till att allt fler rättigheter tillkom för kvinnan. Fackförbund har växt fram och kämpar för bättre arbetsvillkor. Den demografiska transitionen var ett resultat av penicillinet och att kvinnan gått ut i arbetslivet. Den längre livslängden har gjort det lönsamt att satsa på utbildning och karriär och alltfler länder demokratiseras och erbjuder dessutom utbildning åt alla.
Nämn de fem infrastrukturerna.
Svar: infrastruktur är anläggningar och strukturer som säkrar grundläggande funktioner i samhället, dessa är:
- Transport: av varor, personer och tjänster
- Kommunikationer: flytta info och meddelanden, internet exempelvis som leder till blixtsnabb informationsöverföring. Vi får bättre kommunikation och globala nätverk.
- Finansiella infrastrukturer: flytta pengar
- Produktionsteknologi: produkter för att kunna producera kunskap exempelvis. Projektor, mikrofon och belysning är sånt som möjliggör att vi kan producera. Produktionsteknologin är dessutom relaterad till hur produktionerna är organiserade, d.v.s. taylorismen, fordismen, toyotismen, out scourcing och glocal.
- Offentlig sektor: Skolväsendet, sjukvård, rättsväsendet och domstolar.
