Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Hållbar utveckling och företagande > Sammanfattningsföreläsning > Flashcards

Sammanfattningsföreläsning Flashcards

1
Q

Ta upp ett antal punkter som påverkar i omvärldens miljösituation:

A 
Klimatförändringar
Biologisk mångfald
Resursbaser
Fördelning
Antal människor
Teknik & innovation
Stabilitet
Konkurrenter
Livsstil
Medborgare
Samhället
Politik
Styrmedel
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Ta upp ett antal punkter som påverkar i omvärldens ekonomiska situation:

A

Ekonomiska system

Fattigdom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Ta upp ett antal punkter som påverkar i omvärldens sociala situation:

A

Hälsa

kultur

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Ta upp några miljöfrågor:

A 
Klimatpåverkan
Miljöpolitik
Resursfrågor
Miljölagstiftning
Styrmedel
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Ta upp några Ekonomiska frågor:

A 
Samhällsekonomi
Valutakurser
Priser
Hushållning
Företagsekonomi
Tillväxt
Räntor
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Ta upp några Sociala frågor:

A 
God hälsa
Rättvisa
Familj
Vänner
Samverkan
Jämställdhet
Fred
Trygghet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vilka är de planetära gränserna?

A 
Ozonskiktets uttunning i Stratosfären
Försurning av världshaven
Färskvattenanvändning
Klimatförändring
Biokemiska flöden (övergödning kväve och fosfor)
Förändring av markanvändning
Förlust av biologisk mångfald
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Megatrender:

A 
Digital information
Urbanisering
Transport och mobilitet
Grön ekonomi
Elektrifiering
Växande ekonomier
Resursekonomier
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vilka är de 17 hållbarhetsmålen, SDG

A
  • 1 Ingen fattigdom
  • 2 Ingen hunger
  • 3 Hälsa och välbefinnande
  • 4 God utbildning för alla
  • 5 Jämställdhet
  • 6 Rent vatten och sanitet
  • 7 Hållbar energi för alla
  • 8 Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt
  • 9 Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
  • 10 Minskad ojämlikhet
  • 11 Hållbara städer och samhällen
  • 12 Hållbar konsumtion och produktion
  • 13 Bekämpa klimatförändringarna
  • 14 Hav och marina resurser
  • 15 Ekosystem och biologisk mångfald
  • 16 Fredliga och inkluderande samhällen
  • 17 Genomförande och globala partnerskap
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad är kännetecken för stora sociotekniska system?

A 
En väv av:
Tekniska komponenter
Aktörer och organisationer
Institutioner och regelverk
Etc
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Sociotekniska system

A

Lång utvecklings- och förändringshorisont
Fossila system kan vara integrerad del (inte minst utomlands)
Nivåer: t ex system, produkt, individ
Systemperspektiv - ett genomgående tema (att förstå relevansen av olika systemperspektiv)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Sociotekniska system - Perspektiv för en bil

A 
Registrering
Juridiska
Reservdelar
Vägar
Energi
Övervakning
Bilservice
Försäkring
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Energisystem

A
  • Övergripande systemförståelse
  • Utveckling, trender, framtid - utmaningar och möjligheter
  • Energislag påverkan, För och nackdelar med olika lösnignar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad har hänt och håller på att hända med energisystem?

A

Vi går från att endast använda oss av få stora energiaktörer till att dra nytta av fler mindre aktörer. Ex. hus, elbilar mm.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Transportsystemet:

A
  • Övergripande systemförståelse
  • Transportlag Påverkan
  • Infrastruktur Fordon Transport
  • Utveckling, trender, framtid - utmaningar och möjligheter
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad är negativt med den “rena energirevolutionen”

A

Den rena energin baseras på bla. barnarbete, konflikter, utbrytning av kobolt i Kongo och grafit i norra Kina samt även litium i Anderna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Djurprotein globalt:

A

• WHO beskriver en oöverträffad tillväxt av boskaps-/djursektorn

• Drivkrafter: – Befolkningstillväxt – Ökande inkomster – Urbanisering
-> köttproduktion ökar

  • Från 218 millioner ton ca 1998
  • Till 376 millioner ton 2030 – dvs en 72 % ökning!

• Dessutom så har: – Kostnaden för köttproduktionen minskat kraftigt
-> Utvecklingsländer äter mer kött idag vid lägre BNP än i-länder gjorde 20 år sedan,
men även i ’i-länder’ så stiger köttkonsumtionen…

18
Q

Jordbruksutmaningar:

A
  • Ökat tryck på jordbruksmark från aktiviteter med högre ekonomiskt värde – Bostäder, Fabriker, Infrastruktur
  • Men även erosion förstör befintlig jordbruksmark
  • Låg energikonverteringsfaktor mellan sädesslag/växter och djur – Cirka 1/10

• Några mycket allvarlig frågor – Peak fosfor
– Användning av antibiotika i tillväxtsyfte
– Pesticid (Fungicid, Herbicid, Insekticid)
– GMO
– Förlust av biodiversitet

19
Q

Avfallssystemet:

A
  • Övergripande systemförståelse
  • Modern kontra traditionell syn och hantering av avfall
  • Avfallshierarkin
  • Utveckling, trender, framtid - utmaningar och möjligheter
20
Q

Beskriv avfallshierarkin:

A
  1. Förebygga uppkomst
  2. Återanvändning
  3. Primär materialåtervinning
  4. Sekundär materialåtervinning
  5. Förbränning med energiutvninnig
  6. Förbränning
  7. Deponering
21
Q

Kopplingar mellan energisystem:

A

Notera och reflektera över hur olika system är sammankopplade.

22
Q

Vad kan autonoma fordon ha för konsekvenser på olika sektorer?

A

• Vem vill äga ett fordon?
– Tjänster
– Funktionsförsäljning
– Mindre storlek

• Förskjutning av tyngdpunkt i
Värdekedjan 
– Var skapas största mervärdet? 
– Hur skall EOMs finna sin roll? 
– Lagbrott som säljargument (hk)?

• Arbetstillfällen
– Chaufför av taxi och lastbil?

• Parkeringsytor
– Vad göra med outnyttjade ytor
– Många tomma fordon i trafik

• Försäkringar
– Vem kör aggressivt?

• Sjukvården
– Tillgång till organ?

23
Q

Vad är intressentperspektiv? Nämn några intressenter och dess inverkan i organisationen:

A

Att man analyserar verksamheten utifrån intressenternas position.

Intressenter:
Banker
Investerare
Företagskunder
Konsumenter
Leverantörer
Personal
Närl. Samhället
Miljörörelser
Medier
Myndigheter
Försäkringsbolag
Branschorganisationer
Standardiseringsinstitut
NGO:s
Utbildningar och skolor
Konsulter
24
Q

Beskriv livscykelperspektiv

A

Livscykelperspektivet handlar om att beakta en produkt eller tjänst påverkan på
miljön sett genom produkten eller tjänstens hela fysiska ”liv”, det vill säga genom
alla steg från råmaterialutvinning, produktion, transport, distribution och
användning till avfallshantering eller återvinning till nya produkter och tjänster.
Genom att ha ett livscykelperspektiv försöker man minimera den totala mängden
resurser, energiåtgång, avfall och emissioner som uppkommer sett över hela detta
system

25
Q

Beskriv konstruktionsparadoxen

A

Konstruktionsparadoxen innebär att ju mer kunskap man får om en produkt i utvecklingen, desto mindre blir handlingsutrymmet och förändringskostnaden större.

26
Q

Beskriv livscykelperspektiv CO2:

A

Totala CO2 utsläppen för en produkts livstid, produktion, samt återvinning/hantering. “From cradle to grave”

27
Q

Beskriv ansvarsförhållanden för utsläpp längs en värdekedja:

A
  • Stora utsläpp kan ske hos en liten aktör
  • Tex under användning av produkt
  • Liten aktör har svårt att hålla sig informerad
  • Resurskrävande i tid, kompetens och fiskala medel
  • Fokalaktör, tex designägaren, har
  • stort informationsövertag
  • Tillgängliga resurser
  • Större möjlighet att ändra i värdekedja såsom
  • Underleverantörer, teknik, råvaror

• Om designägaren har ansvar över tex utsläpp under
använding blir dessa en produktionskostnad som
minimeras vid designfasen
• Funktionsförsäljning
• Lagstiftning (producent ansvarig för utsläpp från användning)

28
Q

“Scope 1-3” redovisning

A

Scope 1: Direkt uppkomst av utsläpp.

Scope 2: Indirekt uppkomst av utsläpp, inköpt elektricitet, värme och kylning

Scope 3: Indirekt uppkomst av utsläpp:
Uppstream: ex. transport, inköp, avfall
Downstream: användning av såld produkt, investeringar, transport, återvinning

29
Q

Hur går rapporteringen på sociala och ekonomiska frågor?

A

• De flesta rapporter uttrycker företagets engagemang till
sociala frågor, men prestanda rapporteringen av dessa
frågor är ofta bristfällig
– Detta beror på brist på klara indikatorer för sociala frågor
(KPMG International, 2005)

• Endast ett fåtal företag tar upp ekonomiska aspekter
– 61% av rapporterna innehåller finansiell information så som
företagets vinster (KPMG International, 2005)
– Endast 25% av företagen diskuterar de ekonomiska
konsekvenserna av deras verksamhet från ett bredare
hållbarhetsperspektiv (KPMG International, 2005)

30
Q

Miljöstrategiska inriktningar:

A
  • Inget strukturerar, miljöstrategiskt arbete alls
  • Uppfylla grundläggande krav
  • Riskhantering
  • Kostnadsbesparingar
  • Profilering
  • Hållbar verksamhet
31
Q

Vad är en hållbarhetsapekt?

A

delar av en organisations verksamhet, aktiviteter, produkter eller tjänster som
påverkar (eller kan påverka) miljö, människor och/eller samhällsekonomiskt (resurshushållning).

32
Q

Vad är en intressent?

A

En person, grupp eller organisation som har intresse eller angelägenhet i
en organisation.
• Intressenter kan påverka eller påverkas av organisationens agerande, mål
och policyer.

Ex. borgenärer, styrelseledamöter,
anställda, regeringen (och dess byråer), ägare (aktieägare), leverantörer,
fackföreningar och samhället som verksamheten drar sina resurser från.

33
Q

Materialitet:

A

Materiella händelser eller information är
alla händelser eller fakta som kan påverka
bedömningen av en informerad investerare.
Materiella händelser ska offentliggöras
tillsammans med motsvarande finansiella
rapporter

34
Q

Materialitetsbegreppet

A

Materialitet är signifikanta aspekter, där företaget påverkar
omgivningen och sina intressenter – miljömässigt, socialt och
eller ekonomiskt – vilka kan påverka en informerad betydelsefull
intressents syn på, bedömningen av eller beslut relaterat till
företaget, vilket i sin tur kan påverka företagets försäljning,
kostnader och vinster; antingen positivt eller negativt.

35
Q

Vad är ESG?

A

Environment, Social and Governance

Miljö-, social- och styrelsekriterier (ESG) -kriterier är en uppsättning standarder för ett företags
verksamhet som socialt medvetna investerare använder för att granska potentiella investeringar.
Miljökriterier beaktar hur ett företag fungerar som förvaltare av naturen. Sociala kriterier
undersöker hur det hanterar relationer med anställda, leverantörer, kunder och samhällen där det
verkar. Styrning hanterar ett företags ledarskap, ledarlöner, revisioner, intern kontroll och
aktieägarrättigheter.

36
Q

Vad är ESG-analysens vägledande principer?

A

Ledningskvalitet: Mått på både företagets förmåga att hantera miljömässiga och sociala risker, så väl som kvaliteten på de styrande ledningssystemen.

Mer än bolagets egna rapportering: Utöver företagens egna redovisningar och rapportering bygger analysen på nyheter från över 55000 källor som screenas och analyserad varje dag.

Bolagsdialog: En aktiv och direkt dialog med bolag är avgörande

37
Q

Tillväxt eller utveckling?

A

Ekonomisk tillväxt kan vara en aspekt till ekonomisk utveckling.

Ekonomisk tillväxt: Ett sätt att värdera utgående produkter och tjänster

Ekonomisk utveckling:

  • Ett mått på hur bra välstånd människor har i ett samhälle
  • Ett normativ konsept - öpen för subjektivitet

Human developement index - A socio-economic measure

Fokus på tre dimensione av välstånd hos människor:

  • Life expectansy
  • Kunskap, tillgång till utbildning
  • Levnadsstandarder
38
Q

Författningar och allmänna råd EU:

A

– EU-förordningar Direkt gällande i Sverige

– EU-direktiv Införlivas i svensk lagstiftning, mål att harmonisera medlemsländernas nationella lagstiftning, lämnar åt dessa att bestämma form och tillvägagångssätt för genomförandet.

39
Q

Författningar och allmänna råd Sverige:

A 
– Grundlagar Två riksdagsbeslut med val emellan
– Lagar Riksdagen
– Förordningar Regeringen
– Föreskrifter Myndigheter
– Allmänna råd Myndigheter (Rådgivande)
40
Q

Miljöbalken, Portalparagrafen:

A

– ”Bestämmelserna i denna balk syftar till att främja en hållbar
utveckling som innebär att nuvarande och kommande
generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan
utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde
och att människans rätt att förändra och bruka naturen är
förenad med ett ansvar för att förvalta naturen väl.”
– MB:s regler ska tillämpas på ett sätt som bäst främjar balkens
mål

41
Q

Michael Porter och van der Linde (1995)

A

– Focus on outcomes, not technologies
– Enact strict rather than lax regulation
– Regulate as close the end user as practical, while encouraging upstream solutions
– Employ phase-in period
– Use market incentives
– Harmonise or converge regulations in associated fields
– Develop regulations in sync with other countries or slightly ahead of them
– Make the regulatory process more stable and predictable
– Require industry participation in setting standards from the beginning
– Develop strong technical capabilities among regulators
– Minimise the time and resources consumed in the regulatory process

Hållbar utveckling och företagande (3 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions