SAMHÄLLSEKONOMIPROV (begreppsdelen) Flashcards
vad är ekonomi?
- att hushålla med begränsade resurser
- våra behov överstiga ofta våra resurser
resurser
OBEGRÄNSADE RESURSER:
- fria nyttigheter
- behöver ej produceras
- tex:
. luft
. solsken
. utsikt
BEGRÄNSADE RESURSER:
- behöver produceras
- kräver produktionsfaktorer
Produktionsfaktorer
- samlade resurser som behövs för att framställa produkter
- 3 olika typer
1) naturresurser:
- råvaror
- energi
- material
2) Arbete:
- behövs för omvandla naturresurserna till färdiga produkter
- vi människor bidrar med det
- genom använda våra förmågor
3) Kapital:
- realkapital
- finanskapital
- tillgångar behövs för bearbeta naturresurs
- <- till färdig produkter
marknaden
- på markand = utbud + efterfrågan möts
- efterfrågan = vad konsumenter vill köpa
- utbud = vad producenter vill producera
- på marknad = konsument + producent möts för komma överens om köp + försäljning
- 2 olika mötesplatser:
1) produktmarknaden =
- företagen erbjuder sina varor + tjänster till hushållen
2) faktormarknaden =
- hushållen erbjuder sina produktionsfaktorer
- tex: arbetskraft till företag
Lilla ekonomiska kretsloppet
(MIKROEKONOMIN)
- hushåll + näringsliv = möts på flera marknader
- företagen producerar varor + tjänster som hushållen behöver
- hushållens behov = bildar efterfrågan på produkt
- detta berättar för företagen vad de ska producera
- dvs vilket utbud de ska ta fram
- marknad = mötesplats för efterfrågan + utbud
(KOLLA LÖSA ANTECKNINGAR, BILD)
Stora ekonomiska kretsloppet
(MAKROEKONOMIN)
-sektorer och strömmar
(KOLLA BILDEN I PRESENTATIONEN)
- samhällets 5 faktorer:
1) hushållssektor (det är vi konsumenter)
2) Näringsliv (det är alla företag)
3) offentliga sektorn
4) finanssektorn
5) utlandssektorn
4 stora marknaderna
- kapitalmarknaden:
. företag behöver ha in kapital från investerare
. deras roll = sortera resurser från sparare till låntagare - valutamarknaden:
. finansiell marknad
. för handel med valutor - faktormarknaden.
. begreppet används = resurser som företag använder
. för = köpa/hyra/ hyra det de behöver
. för producera varor/tjänster - produktmarknaden:
. produkt som för konsument
. framstår = likvärdig
. därför = tillhör samma marknad
Marknadsekonomiska modellen
BYGGER PÅ:
- privat äganderätt
- fri etableringsrätt
- enkelt att starta företag
- Näringsfrihet = vem som skulle kunna starta företag
- många aktörer = det ska finnas så många köpare + säljare på marknaden att ej enskild själv ska påverka pris
- fri + perfekt konkurrens på alla marknader
- konsumet + producent = fullständig information
- som nödvändig för att fatta beslut
- fria övernskommelser
- mellan konsument + producent
- priserna sätts på marknaden
- <– i samspel mellan konsumet efterfrågan + producenters utbud
- få statliga regleringar
Ideer marknadsekonomi:
- adam smith ideer
- marknadsekonomins ideer är hämtade från liberalismen
- friare ekonomi skulle skapa förutsättning
- för snabbare ekonomisk utv
BEGRÄNSNINGAR
(marknadsekonomiska modellen)
alla dessa är begränsningar som gör att konkurrensen bland företag minskar vilket är något bra för företagen men ej
för konsumenterna
1) stordriftfördelar:
- ger vissa företag fördelar
- (påverkar många aktörer med liknande varor)
- genom tillverka större andel av produkt
- <– minskar kostnaden per enhet
- ger större företag ökade vinster
- mindre företag slås ut
- leder = färre aktörer på marknad –> försämrad konkurrens
2) Kollektiva nyttigheter:
- vägar, infrastruktur, domstolar osv
- tas hand om av offentliga myndigheter
- som betalas gemensamt genom skatt av samhällsmedlemmarna
3) Externa effekter:
- marknad svårt att prissätta sammhällsekonomisk vinst
- tex: hälso+ sjukvård
- elr = samhällsekonomisk förlust
- Tex: alkoholskador
- marknad klarar ej av korrekt prisätta all produktion
- istället betalar vi kostnader för detta som tex då sjukvårdskostnader orsakade av alkohol.
4) Mänsklig hänsyn:
- orättvisa
- <– mellan friska/starka + sjuka/svaga
- genom regleringar + subventioner
- försökt undvika negativa konsekvenser av fri marknad
Planekonomi
- socialistisk
- fria marknadsekonomin
- <– ledde = stora klyftor mellan de som hade realkapital + de som sålde sin arbetskraft
- socialismen kom som motkraft
- gemensamt ägande
- ekonomisk planering
- politisk styrning av samhällsekonomin
BEGRÄNSINGAR:
(planekonomi)
1) ingen planekonomi införts utan diktatur
2) centrala beslutsystem skapar tröghet:
- den saknar förmågan att anpassa sig
- <– efter folks skiftande behov
- efter deras tycke + smak
- svårt att göra förändringar
- som kmr från indivd/grupper längre ner i hierarkin
- förändring + förnyelse ej ske effektivt
- som reaktion på oväntade händelser/ upptäckter
- utan behövs förberedas + planeras i förväg
BLANDEKONOMI
- medborgare + företag själva lösa ekonomiska frågor
- när marknad ej klarar av ekonomiska problem
- samhället ska gripa in
- <– (människors grundläggande behov hotas)
- försöker lösa ekonomiska frågor utifrån socialliberal ideologi
- ekonomiska systemet blanding mellan marknad + plan
- regleringar
- tex: arbetstider
- utjämnande skattesystem + bidrag
Begränsningar:
(blandekonomi)
1) begränsningar från makrnadsekonomin + socialistiska drag från planekonomi
- finns med i olika blandekonomi
2) Nya begränsningar gällande ekologisk hållbarhet
Kretsloppekonomi:
- tar med konsumtionens påverkan på miljön
- på lång sikt
- låta externa effekter tas med i priset
- tex: flygens miljöpåverkan
PRISBILDNING:
1) på perfekt marknad:
- styr hushållens efterfrågan:
. behov
. pris
. inkomst
. kvalitet
. smak
. marknadsföring - nytta
- styr företagens utbud:
. kalkylerat försäljningspirs
. kostnader
. teknik
. skatter - vinst
2) prisbildning:
- jämnviktspris = samhällsekonomisk nytta
- om pris sätts för högt
- fler varor finns
- än vad konsumenter vill köpa
- blir utbudsöverskott
- om pris sätts för lågt
- färre varor finns
- än vad konsumeter vill köpa
- blir eftefrågeöverskott
Marknadsmisslyckande
- BETYDER = marknaden funger ej effektivt
- sätter marknadsekonomin ur spel
- stordriftfördelar –> minskar konkurrens
- kollektiva nyttigheter –> tex brandförsvar
- bristande info –> beslut på fel grunder
- karteller –> otillåtet samarbete på marknad
- externa effekter = miljöföroreningar osv
MÅTT PÅ EKONOMIN:
BNP:
- bruttonationalprodukt
- värdet av varor + tjänster som produceras i land under 1 år
- värdet = pris som betalas för produkten vid försäljning
- kapitalförslitning = produktionsapparaten minskar i värde
- ANVÄNDS TILL:
besvara dessa frågor =
1) hur stor är produktionen inom landet?
. beräknas samlade värdet av alla produkter
. svar uttrycks som BNP i kr
2) hur står det till med ekonomiska tillväxten?
. svaret anges som förändring av BNP i %
3) hur går för sverige jämfört med andra länder?
. delar man BNP med antal invånare i land
. <– får fram BNP per invånare - FÖRDELAR BNP:
. lätt att räkna ut
. lätt att jämföra mellan länder - NACKDELAR BNP:
. missar hemarbete, svart marknad osv
. negativa saker blir positiva (tex brott, sjukdom)
. all produktion ej medräknad
. visar ej vad som produceras
. svårt värdera offentliga tjänster
. säger ej ngt om fördelningen
. säger ej ngt om miljöhänsyn - När det sker ekonomisk tillväxt sker det förändringar i BNP (kolla bilder i presentation)
EKONOMISK TILLVÄXT:
- ren produktionsökning:
. producerar mer
. utan göra det effektivera + billigare
. ökar bara produktionsfaktorer
- Produktivitetsökning:
. producera effektivare, snabbare, billigare
BNP/CAPITA:
- BNP utslaget per person
- ger bättre mått på välståndet i land
EKONOMISK POLITIK!!!!!!!!
1) tillväxt politik:
- Använder = skapa förutsättning för stabil ekonomisk tillväxt i land
- staten ser till resurser uttnytjas effektivt + ekonomiska utv hållbar på lång sikt
MEDEL:
. regionalpolitik
. näringspolitik
- leder till ekonomisk tillväxt
MÅL:
. hållbar utv
2) Stabiliseringspolitik:
- används = dämpa konjuktursväningarna
- + få samhällsekonomin utv jämnare
MEDEL:
. finanspolitik
. penningspolitik
- leder till: ekonomisk balans
MÅL:
. intern + extern full sysselsättning
3) Fördelningspolitik:
- utjämna skillnaderna i människors livsvillkor
- som skapas av marknadsmekanismen
MEDEL:
. socialförsäkringar
- Leder = rättvis fördelning
MÅL:
. ekonomisk trygghet
j
j
INFLATION (PRISÖKNING)
Varför hög/varierande inflation dåligt:
HÖG INFLATION –> lägre tillgänglig inkomst –> mindre köpkraft + lägre konsumtion –> krav på högre löner för kunna konsumera som förut –> högre lönekostnader för företagen –> prisökning osv.
HÖG INFLATION –> lägre tillgänglig inkomst –> mindre köpkraft + lägre konsumtion –> hög arbetslöshet
HÖG INFLATION –> högre priser på svenska varor –> minskad export –> ökad arbetslöshet
DEFLATION ( PRISSÄNKNING)
LÅG INFLATION –> delfation –> minskad efterfrågan + ekonomisk nedgång för att företag + konsumenter förväntar lägre priser i framtiden
LÅG INFLATION –> högre arbetslöshet –> minskad efterfrågan på varor + tjänster för att företag ej behöver höja lön för behålla personal
LÅG INFLATION –> svårt för centralbanken att sänka räntan
STABILISERINGSPOLITIK:
MÅLEN:
- intern balans = stabila priser (inflation)
- extern balans = balans mellan export + import
- full sysselsättning = låg arbetslöshet
- Motverkar konjuktursvängningar
- Målet = stabilitet + förutsägbarhet
(lär dig också vad konjukturer är)
- 2 olika typer inom stabiliseringspolitik:
1) finanspolitik - regeringen
- skatter
- statsbudgeten
- offentliga utgifter (finns av 3 slag)
. transferering (bidrag)
. tjänster/service (tex vägar,försvar,vård)
. inversteringar (bygga vägar/broar osv som staten inversterar i) - regeringens verktyg:
1) LÅG konjuktur: - stat stimulerar ekonomin genom olika satsningar/ skattesänkningar
- blir ökad efterfrågan
2) HÖG konjuktur: - stat suger upp köpkraft ur överhettad ekonomi
- genom tex: momshöjning/ utgiftminskning
- blir minskad efterfrågan
2) Penningpolitik:
- riksbanken
- ränta
- penningmängd
- ekonomiska tillväxten = 3 %
- penningmängden = 3 %
- penningmängd ska öka i samma takt som ekonomiska tillväxten
VÄLFÄRDEN!!!
Välfärdsamhället utv pga olika faktorer:
- vi är mer skattefinansierade än USA
1) politisk vilja =
- omfördela pengar + tjänster i befolkning
2) God ekonomi
3) ökad tillväxt pga utökade produktionsfaktorer
- samhället bär ansvar för indivds välfärd
- kallas institutionell välfärdpolitik
- indivden bär ansvar för ens egna välfärd
- kallas marginell socialpolitik
- samhällsmedborgare ska socialpolitiken bestå av
- kallas generell socialpolitik
- det som behöver mest ska socialpolitiken bestå av
- kallas selektiv socialpolitik
- social skyddsnät =
. vård + omsorg
. socialtjänsten
. social jour - ekonomiskt skyddsnät =
. socialförsäkring
. ekonomiska bidrag
. transfereringar
. försörjningsstöd - offentlig sektor
BEHOV
- drivkrafter för våra handlingar
- behovstrappan
- vi kan inte få alla våra behov tillfredställda för att vi inte har tillräckligt med resurser för att uppfylla dom
statlig skatt
sveriges skattetryck
bruttolön
nettolön
reallöneökning
indirekt skatt
direkt skatt
real kapital
finansiellt kapital
STATLIG SKATT:
- skatt som samlas in av nationella regeringen
- från sina medborgare + företag
SVERIGES SKATTETRYCK:
- högt
- Orsak = omfattande offentlig faktor av skatter + avgifter
BRUTTOLÖN:
- totala lönen som anställd tjänar
- innan tänkbara avdrag sker
NETTOLÖN:
- totala lönen som anställd tar emot
- efter alla avdrag
REALLÖNEÖKNING:
