Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Samhällskunskap > Samhällsekonomi > Flashcards

Samhällsekonomi Flashcards

1
Q

Marknadsekonomi

A

Det dominerande ekonomiska systemet i världen, där pengar används som betalning. Priser på varor och tjänster fastställs i samspelet mellan individuella beslut kring utbud och efterfrågan. Dessa kallas MARKNADSKRAFTERNA och bestämmer även vilka och hur mycket, varor och tjänster som skall produceras. En marknadsekonomi drivs av konkurrensen mellan tillverkare kring att producera så bra varor som möjligt till ett så lågt pris som möjligt. Tillverkare drivs att förbättra sina produkter vilket i slutändan hela samhället tjänar på. (Alla vill förbättra sina ekonomiska villkor.)
RISKER: -Ojämlikhet, - alla vill inte förbättra sina villkor, - konkurrens kan leda till monopol
LÖSNINGAR: - Lagstiftning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Planekonomi

A

I en planekonomi planerar staten ekonomi och är de som styr och fattar beslut om priser och produktionsminskning. Det är alltså politiska beslut istället för individens vilja att tjäna pengar som är drivkraften

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Blandekonomi

A

Blandekonomi är en blandning av Plan- och marknadsekonomi. I Sverige verkar en blandekonomi som uppgörs av en planekonomi med viss statlig styrning, skattefinansiera välfärd

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

utbud

A

Den mängd varor eller tjänster som finns till försäljning till ett visst pris.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Efterfrågan

A

Den mängd av en viss vara eller tjänst som köpare är villiga att köpa vid ett visst pris.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Priselasticitet

A

Hur pass känslig efterfrågan på en vara är i förhållande till prisökning. Låg Elasticitet = Mindre påverkan i efterfrågan vid prisändring.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Marknadskrafter

A

Marknadskrafter är de mekanismer som styr hur marknaden fungerar och vilka priser som råder.
Priset på varor och tjänster bestäms av köpare och säljare utifrån utbud och efterfrågan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Marknadskrafter

A

Marknadskrafter är de mekanismer som styr hur marknaden fungerar och vilka priser som råder.
Priset på varor och tjänster bestäms av köpare och säljare utifrån utbud och efterfrågan. Exempel på marknadskraft är hur högt pris kunderna är villiga att betala.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Perfekt marknad

A

En perfekt marknad är en marknad där fullständig konkurrens råder, det finns många säljare och många köpare av identiska produkter som är perfekt jämförbara. En perfekt marknad karaktäriseras av att inget företag på denna marknad kan sätta ett eget pris.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Full öppenhet

A

Alla kan ta reda på vad olika säljare tar för en vara.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Utbudsöverskott

A

Ett utbudsöverskott innebär att säljarna vill sälja större kvantiteter än vad köparna är beredda att köpa vid det gällande priset. Ett utbudsöverskott kan innebära ett slöseri med resurser och att marknaden inte fungerar effektivt. Exempel på utbudsöverskott kan finnas på marknaden för lantbruksprodukter där ett land önskar att vara självförsörjande på livsmedel.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Efterfrågeöverskott

A

efterfrågeöverskott innebär att vid ett visst pris på en vara den efterfrågade mängden är större än den utbjudna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Substitutvara

A

En vara som ersätter en annan, finns det en substitutvara har efterfrågan större priselasticitet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Monopol

A

När ett monopol råder finns bara en säljare (eller köpare) som kontrollerar priset själv.
I ett monopol kommer produktionen inte att lägga sig vid jämvikt - istället blir det troligtvis högre pris och försäljningen blir mindre men säljarens vinst blir större. Ett monopol kan vara lagstiftat, statligt som t.ex systembolaget men kan också uppstå på marknaden.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Oligopol

A

Ett oligopol är en marknadsform där det endast finns ett fåtal säljare. Företagen står för så stor del av utbudet att de ensamma kan påverka priset men som inte är bra för konsumenterna. Om de få säljarna gör upp inbördes om priser och liknande kallas det för en kartell.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Konkurrensverket

A

Myndighet som kontrollerar marknaden , övervakar bildning av olagliga monopol.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Kollektiva nyttigheter

A

Kollektiva nyttigheter är sådant som alla får ta del av, gemensamt eller inget ägande. T.ex
- Infrastruktur
- Välfärdstjänster
- Naturresurser t.ex luft, vatten
Regleras av lagstiftning (miljölagar) och ibland skatt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Kreditmarknaden

A

Lån av pengar, betalas med ränta och amortering

lånar eller egentligen “hyr” vi pengar och “hyran” betalar vi i form av ränta + amortering

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Arbetsmarknaden

A

I Arbetsmarknaden möts arbetare/arbetsgivare och kommer överens om olika tjänster. regleras av lagstiftning, fackliga avtal mm.

20
Q

Aktiemarknaden

A

Aktiemarknad, en samlingsplats där utbyteshandel sker med värdepapper. Under vissa omständigheter förekommer även lån och byte. Handeln sker oftast på en aktiebörs såsom Stockholmsbörsen, men kan även ske bilateralt, dvs att två personer kommer överens om en affär utan att använda börsen som mellanhand.
Kontrolleras av finansinspektionen och Ekobrottsmyndigheten.

21
Q

BNP

A

BNP- bruttonationalprodukt, värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land per år

22
Q

BNP per Capita

A

Det är ett mått på ett lands produktion med hänsyn till befolkningsutvecklingen. Ett sätt att ta reda på levnadsstandarden, den genomsnittliga inkomsten per person.

23
Q

Inkomst

A

Lön för arbete, men även månadspeng, pension, bidrag och A-kassa räknas som inkomst.
-pengar som rör sig i samhället, pengar som flödar i samhället

24
Q

Förmögenhet

A

Värdet av tillgångar minus skulder.

25
Q

levnadsstandard

A

Jämför inkomster (disponibel) dvs efter skatt och bidrg för att jämföraländer.

26
Q

Ginikofficient

A

Visat inkomstfördelning eller fördelning av förmögenhet i ett land. Får ett värde mellan 0 och 1. 0= alla har samma inkomst.

27
Q

Ginikofficient

A

Visat inkomstfördelning eller fördelning av förmögenhet i ett land. Får ett värde mellan 0 och 1. 0= alla har samma inkomst.
Sverige = 0,863
De rikaste 10% sitter på 67% av förmögenheten i Sverige

28
Q

Tillväxt

A

När ekonomins omfattning ökar. Kan mätas i BNP.

29
Q

Produktionsfaktorer

A

Allt som krävs för produktion - Realkapital, Råvaror, Arbetskraft

30
Q

Arbetskraft

A

Arbetare, kunskap, i vissa branscher används mer arbetskraft än realkapital - då säger man att produktionen är arbetskraftsintensiv

31
Q

Dold arbetslöshet

A

Arbetslöshet/undersysselsättning som inte redovisas i officiell statistik.

32
Q

Öppen arbetslöshet

A

Alla arbetslösa som kan arbeta och söker arbete.

33
Q

Strukturell arbetslöshet

A

Friktionsarbetslöshet
Säsongsarbetslöshet
Regional
Arbetslöshet,

34
Q

Strukturell arbetslöshet

A

Måste inte bero på det ekonomiska läget i landet.
+ Friktionsarbetslöshet - Uppstår vid byte av jobb, tiden mellan 2 jobb.
+ Säsongsarbetslöshet - Arbetslöshet under en period där efterfrågan av en tjänst/ vara är låg t.ex liftvakt eller badvakt.
+ Regional Arbetslöshet - Arbetslöshet i en viss region t.ex glesbygden där det är ont om arbete eller t.ex om Volvo skulle stänga ner.
+ Förändringar i näringslivet - yrken slutar efterfrågas

35
Q

Inflation

A

pengars värde minskar, varor blir dyrare. Lite inflation (runt 2%) är bra.
KONSEKVENSER:
- Värdet av pengar minskar
- Värdet på tillgångar t.ex hus mm, ökar
- Kostnader för lån blir lägre (Den som lånar ut förlorar)
- Värdet av valutan påverkas (kan gå båda hållen)
- Marknaden fungerar sämre
ORSAKER:
- Ökning i efterfrågan
- Löneökning men utan tillväxt
- Statens utgifter ökar utan att skatten höjs.
- Förväntning på inflation skapar inflation.

36
Q

KPI

A

KPI - konsumentprisindex
Används för att mäta prisnivå. består av en sammanställning av varor och tjänster för att se den totala prisförändringen.

37
Q

BNP per capita ppp

A

BNP per capita som tar hänsyn till levnadskostnader och köpkraft.
(Eftersom man i olika länder får olika mycket för sina pengar omvandlas först landets valuta till dollar för att sedan anpassas så att köpkraften blir lika stort. Detta gör man eftersom en jämförelse annars blir felaktig pga att man i olika länder för olika mycket för samma summa pengar. EX) Om ett land har BNP/capita = 3000 dollar men varor och tjänster kostar hälften så mycket som i USA bli BNP/ capita PPP = 6000 dollar. ====) Tar hänsyn till levnadskostnader och köpkraft.)

38
Q

HDI

A

HDI- Human development index

Används för att jämföra välståndet i ett land, genom att sammanfläta förväntad livslängd, utbildningsnivå samt BNP.

39
Q

GDI

A

GDI - Gender-related development index
Mått på skillnaden mellan män och kvinnor i ett land, tar hänsyn till medellivslängd, läs/skrivkunnighet, utbildning och inkomst.

40
Q

Grön NNP

A

Grön NNP - Tar hänsyn till klimatpåverkan.

41
Q

självhushållning

A

Självhushållning - var och en producerar det man konsumerar - stenålderna.

42
Q

Bytesekonomi

A

Bytesekonomi - Folk byter varor/tjänster med varandra

43
Q

Hållbar tillväxt

A

Hållbar tillväxt

  • Tillväxten måste öka mer än befolkningen
  • befolkningstillväxten behöver upphöra
  • Tillväxt utan miljöförstöring
  • Tillväxt i fattigare delar av världen (Fördelning av resurser)
44
Q

Vad behövs för en fungerande tillväxt?

A
  • Ny teknik
  • Fungerande kreditmarknad
  • Fysisk infrastruktur
  • Social infrastruktur
  • Politisk stabilitet
  • Utbildning
  • Öppenhet
  • Handel
45
Q

Deflation

A

Deflation - pengars värde ökar

priser blir lägre

Samhällskunskap (1 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions