Samhällsekonomi Flashcards
Marknadsekonomi
Det dominerande ekonomiska systemet i världen, där pengar används som betalning. Priser på varor och tjänster fastställs i samspelet mellan individuella beslut kring utbud och efterfrågan. Dessa kallas MARKNADSKRAFTERNA och bestämmer även vilka och hur mycket, varor och tjänster som skall produceras. En marknadsekonomi drivs av konkurrensen mellan tillverkare kring att producera så bra varor som möjligt till ett så lågt pris som möjligt. Tillverkare drivs att förbättra sina produkter vilket i slutändan hela samhället tjänar på. (Alla vill förbättra sina ekonomiska villkor.)
RISKER: -Ojämlikhet, - alla vill inte förbättra sina villkor, - konkurrens kan leda till monopol
LÖSNINGAR: - Lagstiftning
Planekonomi
I en planekonomi planerar staten ekonomi och är de som styr och fattar beslut om priser och produktionsminskning. Det är alltså politiska beslut istället för individens vilja att tjäna pengar som är drivkraften
Blandekonomi
Blandekonomi är en blandning av Plan- och marknadsekonomi. I Sverige verkar en blandekonomi som uppgörs av en planekonomi med viss statlig styrning, skattefinansiera välfärd
utbud
Den mängd varor eller tjänster som finns till försäljning till ett visst pris.
Efterfrågan
Den mängd av en viss vara eller tjänst som köpare är villiga att köpa vid ett visst pris.
Priselasticitet
Hur pass känslig efterfrågan på en vara är i förhållande till prisökning. Låg Elasticitet = Mindre påverkan i efterfrågan vid prisändring.
Marknadskrafter
Marknadskrafter är de mekanismer som styr hur marknaden fungerar och vilka priser som råder.
Priset på varor och tjänster bestäms av köpare och säljare utifrån utbud och efterfrågan
Marknadskrafter
Marknadskrafter är de mekanismer som styr hur marknaden fungerar och vilka priser som råder.
Priset på varor och tjänster bestäms av köpare och säljare utifrån utbud och efterfrågan. Exempel på marknadskraft är hur högt pris kunderna är villiga att betala.
Perfekt marknad
En perfekt marknad är en marknad där fullständig konkurrens råder, det finns många säljare och många köpare av identiska produkter som är perfekt jämförbara. En perfekt marknad karaktäriseras av att inget företag på denna marknad kan sätta ett eget pris.
Full öppenhet
Alla kan ta reda på vad olika säljare tar för en vara.
Utbudsöverskott
Ett utbudsöverskott innebär att säljarna vill sälja större kvantiteter än vad köparna är beredda att köpa vid det gällande priset. Ett utbudsöverskott kan innebära ett slöseri med resurser och att marknaden inte fungerar effektivt. Exempel på utbudsöverskott kan finnas på marknaden för lantbruksprodukter där ett land önskar att vara självförsörjande på livsmedel.
Efterfrågeöverskott
efterfrågeöverskott innebär att vid ett visst pris på en vara den efterfrågade mängden är större än den utbjudna.
Substitutvara
En vara som ersätter en annan, finns det en substitutvara har efterfrågan större priselasticitet.
Monopol
När ett monopol råder finns bara en säljare (eller köpare) som kontrollerar priset själv.
I ett monopol kommer produktionen inte att lägga sig vid jämvikt - istället blir det troligtvis högre pris och försäljningen blir mindre men säljarens vinst blir större. Ett monopol kan vara lagstiftat, statligt som t.ex systembolaget men kan också uppstå på marknaden.
Oligopol
Ett oligopol är en marknadsform där det endast finns ett fåtal säljare. Företagen står för så stor del av utbudet att de ensamma kan påverka priset men som inte är bra för konsumenterna. Om de få säljarna gör upp inbördes om priser och liknande kallas det för en kartell.
Konkurrensverket
Myndighet som kontrollerar marknaden , övervakar bildning av olagliga monopol.
Kollektiva nyttigheter
Kollektiva nyttigheter är sådant som alla får ta del av, gemensamt eller inget ägande. T.ex
- Infrastruktur
- Välfärdstjänster
- Naturresurser t.ex luft, vatten
Regleras av lagstiftning (miljölagar) och ibland skatt
Kreditmarknaden
Lån av pengar, betalas med ränta och amortering
lånar eller egentligen “hyr” vi pengar och “hyran” betalar vi i form av ränta + amortering
Arbetsmarknaden
I Arbetsmarknaden möts arbetare/arbetsgivare och kommer överens om olika tjänster. regleras av lagstiftning, fackliga avtal mm.
Aktiemarknaden
Aktiemarknad, en samlingsplats där utbyteshandel sker med värdepapper. Under vissa omständigheter förekommer även lån och byte. Handeln sker oftast på en aktiebörs såsom Stockholmsbörsen, men kan även ske bilateralt, dvs att två personer kommer överens om en affär utan att använda börsen som mellanhand.
Kontrolleras av finansinspektionen och Ekobrottsmyndigheten.
BNP
BNP- bruttonationalprodukt, värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land per år
BNP per Capita
Det är ett mått på ett lands produktion med hänsyn till befolkningsutvecklingen. Ett sätt att ta reda på levnadsstandarden, den genomsnittliga inkomsten per person.
Inkomst
Lön för arbete, men även månadspeng, pension, bidrag och A-kassa räknas som inkomst.
-pengar som rör sig i samhället, pengar som flödar i samhället
Förmögenhet
Värdet av tillgångar minus skulder.
levnadsstandard
Jämför inkomster (disponibel) dvs efter skatt och bidrg för att jämföraländer.
Ginikofficient
Visat inkomstfördelning eller fördelning av förmögenhet i ett land. Får ett värde mellan 0 och 1. 0= alla har samma inkomst.
Ginikofficient
Visat inkomstfördelning eller fördelning av förmögenhet i ett land. Får ett värde mellan 0 och 1. 0= alla har samma inkomst.
Sverige = 0,863
De rikaste 10% sitter på 67% av förmögenheten i Sverige
Tillväxt
När ekonomins omfattning ökar. Kan mätas i BNP.
Produktionsfaktorer
Allt som krävs för produktion - Realkapital, Råvaror, Arbetskraft
Arbetskraft
Arbetare, kunskap, i vissa branscher används mer arbetskraft än realkapital - då säger man att produktionen är arbetskraftsintensiv
Dold arbetslöshet
Arbetslöshet/undersysselsättning som inte redovisas i officiell statistik.
Öppen arbetslöshet
Alla arbetslösa som kan arbeta och söker arbete.
Strukturell arbetslöshet
Friktionsarbetslöshet
Säsongsarbetslöshet
Regional
Arbetslöshet,
Strukturell arbetslöshet
Måste inte bero på det ekonomiska läget i landet.
+ Friktionsarbetslöshet - Uppstår vid byte av jobb, tiden mellan 2 jobb.
+ Säsongsarbetslöshet - Arbetslöshet under en period där efterfrågan av en tjänst/ vara är låg t.ex liftvakt eller badvakt.
+ Regional Arbetslöshet - Arbetslöshet i en viss region t.ex glesbygden där det är ont om arbete eller t.ex om Volvo skulle stänga ner.
+ Förändringar i näringslivet - yrken slutar efterfrågas
Inflation
pengars värde minskar, varor blir dyrare. Lite inflation (runt 2%) är bra.
KONSEKVENSER:
- Värdet av pengar minskar
- Värdet på tillgångar t.ex hus mm, ökar
- Kostnader för lån blir lägre (Den som lånar ut förlorar)
- Värdet av valutan påverkas (kan gå båda hållen)
- Marknaden fungerar sämre
ORSAKER:
- Ökning i efterfrågan
- Löneökning men utan tillväxt
- Statens utgifter ökar utan att skatten höjs.
- Förväntning på inflation skapar inflation.
KPI
KPI - konsumentprisindex
Används för att mäta prisnivå. består av en sammanställning av varor och tjänster för att se den totala prisförändringen.
BNP per capita ppp
BNP per capita som tar hänsyn till levnadskostnader och köpkraft.
(Eftersom man i olika länder får olika mycket för sina pengar omvandlas först landets valuta till dollar för att sedan anpassas så att köpkraften blir lika stort. Detta gör man eftersom en jämförelse annars blir felaktig pga att man i olika länder för olika mycket för samma summa pengar. EX) Om ett land har BNP/capita = 3000 dollar men varor och tjänster kostar hälften så mycket som i USA bli BNP/ capita PPP = 6000 dollar. ====) Tar hänsyn till levnadskostnader och köpkraft.)
HDI
HDI- Human development index
Används för att jämföra välståndet i ett land, genom att sammanfläta förväntad livslängd, utbildningsnivå samt BNP.
GDI
GDI - Gender-related development index
Mått på skillnaden mellan män och kvinnor i ett land, tar hänsyn till medellivslängd, läs/skrivkunnighet, utbildning och inkomst.
Grön NNP
Grön NNP - Tar hänsyn till klimatpåverkan.
självhushållning
Självhushållning - var och en producerar det man konsumerar - stenålderna.
Bytesekonomi
Bytesekonomi - Folk byter varor/tjänster med varandra
Hållbar tillväxt
Hållbar tillväxt
- Tillväxten måste öka mer än befolkningen
- befolkningstillväxten behöver upphöra
- Tillväxt utan miljöförstöring
- Tillväxt i fattigare delar av världen (Fördelning av resurser)
Vad behövs för en fungerande tillväxt?
- Ny teknik
- Fungerande kreditmarknad
- Fysisk infrastruktur
- Social infrastruktur
- Politisk stabilitet
- Utbildning
- Öppenhet
- Handel
Deflation
Deflation - pengars värde ökar
priser blir lägre
