Samhällsekonomi Flashcards
ekonomiska system
nätverket av regler och institutioner som samordnar resurserna i en organisation eller liknande.
Det innehåller många komponenter, bland annat ägande, valuta och arbete. Exempel på ekonomiska system är marknadsekonomi, planekonomi och blandekonomi (det finns fler!).
marknadsekonomi
Det är de så kallade marknadskrafterna (=utbud och efterfrågan) som styr i en marknadsekonomi.
Vad som ska produceras och hur mycket avgörs i en marknadsekonomi av hur stora vinster företagen kan göra genom sin produktion. Det produceras bara det som efterfrågas. Beroende på inkomster avgörs det vem som ska få ta del av denna produktion. Det kan finnas olika s k marknadsformer: a) fullständig konkurrens b) oligopol c) monopol
planekonomi
När det är staten som bestämmer vad som ska produceras och hur produktionen ska gå till kallas det för planekonomi.
Myndigheter styr hur varor och tjänster ska prissättas och fördelas samt hur stor del av resultatet som ska gå till konsumtion respektive sparande. Fram till slutet av 1980-talet benämndes flera länder som planekonomier, t ex f d Sovjetunionen, samt Kina, Kuba och flera östeuropeiska länder.
blandekonomi
Den svenska ekonomin betraktas som en blandekonomi, då inslag av både marknads och planekonomi förekommer.
Staten, under socialdemokratiskt styre, har under större delen av förra seklet följt vänsterns ideal att alla ska ha lika mycket. Därför har staten försökt utjämna skillnader i lön och förmögenhet genom skattesystemet bl a.
fri konkurrens
när det finns många köpare och säljare och ingen enskild kan påverka marknaden.
Då måste företag sänka sina priser för att kunna konkurrera med andra företag. Detta gynnar kunder som får lägre priser på produkter de handlar. Här kan vem som helst vara med på marknaden och konkurrera med andra, då med lägre priser och bra kvalitet om man vill ”överleva” på marknaden.
lokal
I närområdet, geografiskt sett
global
Världsomspännande, eller många olika länder iaf
efterfrågan
ung “Hur mycket av en vara vi vill köpa”
Något förenklat kan man säga att efterfrågan av en vara eller tjänst är den totala kvantitet som köpare är beredda att köpa vid varje givet pris.
utbud
ung “Tillgången på en vara” .
Utbud, vardagligt kallat “tillgång” (ett ord med en annan betydelse i ekonomi) är enligt nationalekonomisk definition den totala kvantitet av en vara eller tjänst som alla säljare på en marknad bjuder ut vid varje prisnivå.
jämviktspris
Jämviktspris är inom nationalekonomi det pris som leder till att önskad utbudskvantitet sammanfaller med önskad efterfrågekvantitet.
Marknadsjämvikt bör dock ses som en teoretisk situation eftersom det ofta är fler faktorer än priset som styr konsumtions- och produktionsmönster. Detta innebär att jämviktspriser ofta är instabila.
tjänst
En tjänst är en aktivitet eller funktion som tillför värde till en mottagare, tjänar denna, utan att i sig innebära att ett bestående fysiskt objekt med eget värde tillförs mottagaren.
På engelska heter en tjänst “a service”: In economics, a service is an intangible commodity. That is, services are an example of intangible economic goods.
offentlig sektor
Offentlig sektor är den verksamhet som drivs åt det allmänna
(tex stat, landsting och kommun) och som oftast finansieras av skatter. Verksamheter som ofta ingår är vård och omsorg, utbildning, rättsväsende, försvarsmakten, kollektivtrafik och infrastruktur.
Omfattningen av den offentliga sektorn varierar mellan länder, samhällssystem och tidsepoker. Sverige har i internationell jämförelse en stor offentlig sektor, vilket avspeglas i ett relativt högt skatteuttag som krävs för att finansiera de offentliga åtagandena. I en planekonomi tillhör hela samhällets ekonomi den offentliga sektorn. I en ren “nattväktarstat” är det bara rättsväsendet och militären som utgör den offentliga sektorn.
I debatten används ibland istället uttrycket “gemensam sektor”, framförallt av förespråkare för en mer omfattande offentlig sektor.
ekonomiska kretsloppet
Överföring av pengar bland olika aktörer i en ekonomi.
Aktörerna i kretsloppet är hushållen, den offentliga sektorn och företagen. Dessutom ingår bankerna i kretsloppet som en viktig faktor.
konsumtion
Konsumtion är den slutliga förbrukningen av varor och tjänster.
Förbrukningen får alltså inte ske i syfte att producera nya varor eller tjänster.
Inom nationalekonomin förekommer två typer av konsumtion. Offentlig konsumtion är de utgifter stat och kommuner har för exempelvis vård och andra offentliga tjänster. Privat konsumtion är de delar av hushållens inkomster som inte går till sparande.
kapital
Kapital är tillgångar i form av pengar eller annat.
Kapital, från latinets capitalis, “som gäller huvudet”, “framstående”, från caput, “huvud”, på samma språk, är ett begrepp inom ekonomin. Från början var det en benämning på en fond som gav ränta som avkastning. Idag kan termen även avse flera tillgångar och tillgångar, och därigenom allt som kan ge en avkastning. Termen utgörs av någon form av värde som kan sysselsättas för att skapa mer värde. Idag ses ofta naturtillgångar och arbetskraft som kapital. Naturtillgångar kallas naturkapital och arbetskraft humankapital. Företagsekonomi skiljer på eget kapital och lånat kapital.
investering
En investering är en kapitalinsats som förväntas leda till framtida avkastning.
Kapitalinsatsen sker ofta som en utgift i pengar, men kan även vara en insats av andra former av resurser.
