Sakrätt Flashcards
Gäller specialitetsprincipen bara för konsumenters separationsrätt eftersom den endast nämns i 49 §KKL?
Nej, specialitetsprincipen är ett krav för all separationsrätt. Man behöver veta vilken egendom som tillhör gäldenären (3 kap. 3 § KL) och vilken egendom som är ett ”främmande värde”, t.ex. överlåten (då blir det frågan om köparen har gjort ett sakrättsligt skyddat köp) eller som av annat skäl befinner sig hos gäldenären, t.ex. egendom som finns hos en bilhandlare för reparation. Denna egendom tillhör inte gäldenären utan befinner sig där p.g.a. ett uppdragsavtal (notera att det saknas lagstiftning om tjänster mellan näringsidkare).
Vad innebär det att godtrosförvärv är exstinktiva? Är godtrosförvärv verkligen exstinktiva? Lagrum
Det innebär att om någon gör ett godtrosförvärv utsläcks (exstingveras) den ursprunliga ägarens äganderätt. Exstinktiva godtrosförvärv är dock inte mer exstinktiva än att den ursprungliga ägaren kan använda sin lösenrätt. Lagrum: 2 § GFL resp. 5, 6 §§ samma lag vad beträffar lösen.
Vad innebär rättsligt fel i varan? Var finns lagstöden?
Det innebär att den överlåtna egendomen är belastad med annans ägande- eller nyttjanderätt. Varan i sig har inget konkret fel, eller är avlämnad med dröjsmål enligt köplagarna. Lagrum: 21 a § KKL vad gäller konsumentköp
och 41 § KöpL vad beträffar köp mellan jämställda parter. Notera att rättsligt fel i varan ger köparen rätt till skadestånd (32 § KKL och 67 § KöpL), men bara om förvärvaren inte var i ond tro gällande det rättsliga felet (se 22 a § KKL resp. 41 § 2 st. KöpL).
När föreslog Lösöreköpskommittén att avtalsprincipen ska ersätta traditionsprincipen?
Betänkandet överlämnades 2015 de lagar som kommittén föreslog skulle införas skulle träda i kraft den 1 januari 2018. Som bekant har detta inte skett.
Vad innebär ägarhypotek (i lös egendom)? Hur kan hypoteket användas som säkerhet och vilken lag?
Ägarhypotek innebär att pantobjektets marknadsvärde överstiger den utestående fordringen. För pantbrev vid fastighetspant (6 kap. 2 § JB) är pantbrevsbeloppet större än borgenärens fordran (se 6 kap. 9 § JB). Detta övervärde i pantobjektet kan användas som säkerhet för en ny kredit, t.ex. hos en ny borgenär, B2. Pantsättning av ägarhypoteket kallas andrahandpantsättning. Eftersom panter är odelbara befinner sig dock pantobjektet hos B1, då tradition är det sakrättsliga momentet. Frågan är då hur B2 får sakrättsligt skydd för sin andrahandspanträtt när egendomen inte kan traderas. Svaret finns i lag 1936:88 om pantsättning av egendom som innehaves hos tredje man. B1 ska då underrättas om andrahandspantsättningen eller ock att avtalet om andrahandspantsättningen uppvisas för B1.
Vid tvesala är det oväsentligt vart den dubbeldisponerade egendomen befinner sig när den sakrättsliga konfliktsituationen uppkommer. Den avtalspart som har det äldsta avtalet vinner konfliktsituationen och får behålla egendomen enligt 1 kap. 5 §HB.
Falskt. Det är inte oväsentligt vart egendomen befinner sig. Om den senare förvärvaren har fått egendomen i sin besittning gäller GFL istället för HB. Förvärvaren kan då vinna den sakrättsliga konflikten om hen är i god tro, 2 § 2 st. GFL.
Efter att en gäldenär/pantsättare har återbetalat hälften av skulden som panten häftar för, har vederbörande rätt att återta halva panten och har då möjlighet att ta upp en ny kredit och använda panten som säkerhet. Detta kallas för andrahandspantsättning (=pantsättning av ägarhypotek).
Falskt. Panter är odelbara, principen om panters odelbarhet. Panobjektet kan inte återtas av G/PS (pantsättaren) förrän hela krediten är återbetald. Däremot kan ägarhypoteket andrahandspantsättas enligt lag 1936:88 men pantobjektet är kvar hos B1.
Om ett snickarföretag köper ytterpanel (en typ av brädor) på en brädgård, kan företaget utan risk betala för panelen och låta den ligga kvar på brädgården –om märkning har skett. Det finns nämligen en lag från 1944 som ger köparen sakrättsligt skydd om brädgården skulle gå i konkurs, trots att virket inte har kommit i köparens besittning genom tradition.
Falskt. Märkning av virke är tillämpligt på fällt timmer om märkningen sker utan dröjsmål och det är brukligt vilket i praktiken innebär att det tillhör
handelsbruk mellan parterna att märka virket. Annars skulle märkning kunna användas för en skentransaktion för att undandra egendom från konkursen till förfång för övriga borgenärer.
Om B stjäl A:s egendom och sedan säljer denna vidare till C, har A rätt att få tillbaka egendomen från C utan att behöva betala lösen för den, s.k. vindikationsrätt. Detta gäller även om A vet om att C har innehaft egendomen i god tro och i så lång tid som upp till tio år, så kallad hävd, 4 §GFL.
Falskt. A kan inte vänta så länge utan behöver kontakta C med ett vindikationskrav senast 6 månader efter kännedom, 3 § sista men. GFL. Denna preskriptionsregel är ett undantag till undantaget som 3 § utgör i förhållande till 2 § GFL.
