s.167-168 Flashcards
Kroppens immunförsvar
Kroppens försvarsreaktioner mot bakterier, virus och andra smittämnen. Det består av ett medfött och ett adaptivt försvar.
Det medfödda försvaret
Reaktioner som är likadana hos alla människor, inriktat på allt kroppsfrämmande. Samma för alla.
Ingår i det medfödda försvaret
Cellulär barriär i hud, andningsvägar och matspjälkningskanal,
enzymer,
Cellulärt försvar med Makrofager, NK-celler, fagocytos och Inflammationsreaktion,
fysiologiska barriärer som temperatur och syre, samt biokemiskt försvar som interferon.
Det adaptiva försvaret
Samma celler och delar som det medfödda. Anpassar sig till specifika smittämnen och aktiverar olika celler i immunförsvaret. Olika beroende på vilken smitta individen utsatts för tidigare. Passiv immunitet eller aktiv immunitet
Cellförsvar
Innefattar fagocytos och inflammation. Celler i hud, andningsvägar och matspjälkningskanal som utgör en barriär mot smittämnen.
Utsöndring av enzymer
Kemisk miljö som är ogästvänlig för inkräktare.
Vita blodkroppar (leukocyter)
Makrofager, NK-celler och granulocyter som angriper kroppsfrämmande ämnen.
Inflammationsreaktion
Reaktion som kan uppstå på grund av smittämnen, en del av det medfödda försvaret.
Makrofager
Vita blodkroppar som tar hand om döda celler.
Fysiologiska barriärer
Inkluderar temperatur och syre.
Passiv immunitet
Uppnås genom moder till foster eller genom injektion av antiserum.
Biokemiskt försvar
Exempelvis genom interferon
Aktiv immunitet
Uppnås genom bildning av minnesceller vid infektion.
Barriärer exempel
hud
Interferon
En grupp proteiner som produceras av kroppens celler som svar på virusinfektion. Interferoner spelar en viktig roll i immunförsvaret genom att stimulera andra celler till att bekämpa virusinfektioner.
Det medfödda försvaret
Kroppens inbyggda försvarssystem som inkluderar fysiologiska, biokemiska och anatomiska faktorer för att bekämpa patogener och främmande ämnen.
Hudens barriärfunktion
Det yttersta lagret av huden, överhuden, består av ett flerskiktat epitel. Celler bildas närmast läderhuden och förhornas när de skjuts uppåt. Keratin, ett protein i cellerna, bidrar till förhornningen och skapar ett svårgenomträngligt skikt av döda celler som förhindrar inträngning av bakterier och andra smittämnen.
Mikroorganismer
Små organismer som bakterier, virus och svampar som kan utgöra hot mot människors hälsa genom att orsaka infektioner och sjukdomar.
Hudens Fysiologisk barriär
Hudens fysiologiska egenskaper, inklusive förhornade celler och närvaron av keratin, bildar en fysiologisk barriär som förhindrar inträngning av mikroorganismer.
Hudens mekaniska barriär
Hudens strukturella egenskaper, såsom dess flerskiktade epitel och tätt packade celler, utgör en mekanisk barriär som hindrar mikroorganismer från att tränga in i kroppen.
Hudens kemiska barriär
Förutom den fysiska barriären har huden även ett kemiskt skydd. Svett, tårar och saliv innehåller lysozym, ett enzym som angriper cellväggen på bakterier och därmed bidrar till förstörelsen av mikroorganismer.
Surt pH i kroppsvätskor
Svett med pH-värden mellan 3-6 skapar en miljö som hämmar många bakterier. Liknande sura miljöer finns också i vagina och på huden, vilket bidrar till att begränsa tillväxten av patogena mikroorganismer.
Skyddande bakterier på huden
Icke-patogena bakterier som finns naturligt på huden producerar tillväxthämmande ämnen för att begränsa tillväxten av andra bakterier och därmed skydda värdorganismen.
Matspjälkningskanalen som inkörsport
Matspjälkningskanalen utgör en möjlig inkörsport för smittämnen. Den sura miljön i magsäcken utgör en barriär som dödar de flesta bakterier som når dit via matspjälkningskanalen.
