s.167-168

Question 1

Kroppens immunförsvar

Answer 1

Kroppens försvarsreaktioner mot bakterier, virus och andra smittämnen. Det består av ett medfött och ett adaptivt försvar.

Question 2

Det medfödda försvaret

Answer 2

Reaktioner som är likadana hos alla människor, inriktat på allt kroppsfrämmande. Samma för alla.

Question 3

Ingår i det medfödda försvaret

Answer 3

Cellulär barriär i hud, andningsvägar och matspjälkningskanal,
enzymer,

Cellulärt försvar med Makrofager, NK-celler, fagocytos och Inflammationsreaktion,

fysiologiska barriärer som temperatur och syre, samt biokemiskt försvar som interferon.

Question 4

Det adaptiva försvaret

Answer 4

Samma celler och delar som det medfödda. Anpassar sig till specifika smittämnen och aktiverar olika celler i immunförsvaret. Olika beroende på vilken smitta individen utsatts för tidigare. Passiv immunitet eller aktiv immunitet

Question 5

Cellförsvar

Answer 5

Innefattar fagocytos och inflammation. Celler i hud, andningsvägar och matspjälkningskanal som utgör en barriär mot smittämnen.

Question 6

Utsöndring av enzymer

Answer 6

Kemisk miljö som är ogästvänlig för inkräktare.

Question 7

Vita blodkroppar (leukocyter)

Answer 7

Makrofager, NK-celler och granulocyter som angriper kroppsfrämmande ämnen.

Question 8

Inflammationsreaktion

Answer 8

Reaktion som kan uppstå på grund av smittämnen, en del av det medfödda försvaret.

Question 9

Makrofager

Answer 9

Vita blodkroppar som tar hand om döda celler.

Question 10

Fysiologiska barriärer

Answer 10

Inkluderar temperatur och syre.

Question 11

Passiv immunitet

Answer 11

Uppnås genom moder till foster eller genom injektion av antiserum.

Question 12

Biokemiskt försvar

Answer 12

Exempelvis genom interferon

Question 13

Aktiv immunitet

Answer 13

Uppnås genom bildning av minnesceller vid infektion.

Question 14

Barriärer exempel

Answer 14

hud

Question 15

Interferon

Answer 15

En grupp proteiner som produceras av kroppens celler som svar på virusinfektion. Interferoner spelar en viktig roll i immunförsvaret genom att stimulera andra celler till att bekämpa virusinfektioner.

Question 16

Det medfödda försvaret

Answer 16

Kroppens inbyggda försvarssystem som inkluderar fysiologiska, biokemiska och anatomiska faktorer för att bekämpa patogener och främmande ämnen.

Question 17

Hudens barriärfunktion

Answer 17

Det yttersta lagret av huden, överhuden, består av ett flerskiktat epitel. Celler bildas närmast läderhuden och förhornas när de skjuts uppåt. Keratin, ett protein i cellerna, bidrar till förhornningen och skapar ett svårgenomträngligt skikt av döda celler som förhindrar inträngning av bakterier och andra smittämnen.

Question 18

Mikroorganismer

Answer 18

Små organismer som bakterier, virus och svampar som kan utgöra hot mot människors hälsa genom att orsaka infektioner och sjukdomar.

Question 19

Hudens Fysiologisk barriär

Answer 19

Hudens fysiologiska egenskaper, inklusive förhornade celler och närvaron av keratin, bildar en fysiologisk barriär som förhindrar inträngning av mikroorganismer.

Question 20

Hudens mekaniska barriär

Answer 20

Hudens strukturella egenskaper, såsom dess flerskiktade epitel och tätt packade celler, utgör en mekanisk barriär som hindrar mikroorganismer från att tränga in i kroppen.

Question 21

Hudens kemiska barriär

Answer 21

Förutom den fysiska barriären har huden även ett kemiskt skydd. Svett, tårar och saliv innehåller lysozym, ett enzym som angriper cellväggen på bakterier och därmed bidrar till förstörelsen av mikroorganismer.

Question 22

Surt pH i kroppsvätskor

Answer 22

Svett med pH-värden mellan 3-6 skapar en miljö som hämmar många bakterier. Liknande sura miljöer finns också i vagina och på huden, vilket bidrar till att begränsa tillväxten av patogena mikroorganismer.

Question 23

Skyddande bakterier på huden

Answer 23

Icke-patogena bakterier som finns naturligt på huden producerar tillväxthämmande ämnen för att begränsa tillväxten av andra bakterier och därmed skydda värdorganismen.

Question 24

Matspjälkningskanalen som inkörsport

Answer 24

Matspjälkningskanalen utgör en möjlig inkörsport för smittämnen. Den sura miljön i magsäcken utgör en barriär som dödar de flesta bakterier som når dit via matspjälkningskanalen.

Question 25

Luftvägarnas försvarsmekanismer

Answer 25

Luftvägarna är en annan potentiell inkörsport för smittämnen. Bakterier och virus fångas upp av slem i luftvägarna och transporteras med cilier till matstrupen, där de sväljs ner i magsäcken. Rökning kan skada cilierna i luftvägarna, vilket ökar risken för infektionssjukdomar.

Question 26

Makrofager

Answer 26

Vita blodkroppar som finns i vävnadsvätskan utanför blodkärlen. De fångar upp smittämnen genom endocytos och attackerar dem i cytoplasman med väteperoxid (H₂O₂) eller olika enzymer för nedbrytning.

Question 27

Funktion av makrofager

Answer 27

Makrofager kan cirkulera kontinuerligt i vävnadsvätskan eller vara mer stationära i organ som hjärnan, lungor och hud. De kan även attackera kroppens egna skadade celler och aktiveras och attraheras till platsen av signalämnen från andra celler i immunförsvaret när de upptäcker främmande ämnen.

Question 28

NK-celler (Natural Killers)

Answer 28

NK-celler är en annan typ av vita blodkroppar som inte direkt angriper smittämnen utan istället celler som har infekterats av smittämnen, främst virus. NK-celler kan också attackera cancerceller. De förstör de infekterade cellernas membran, vilket leder till att de bryts ned (lyserar).