Brainscape's Knowledge GenomeTM


Top Flashcards (Certified)
All Flashcards

Robust Fiber Ordlista > Robust fiber ordlista > Flashcards

Robust fiber ordlista Flashcards

1
Q

2.1 Allmänt

Fiberanläggning

A

Den kompletta anläggningen med samtliga ingående
delar bestående av bl.a. siter, noder, kanalisation och
optokabel.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

2.1 Allmänt

Nätägare

A

Den organisation som äger och förvaltar fiberanläggningen. Ofta beställaren i ett fiberanläggningsprojekt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

2.1 Allmänt

Föreningsnät

A

Nät som anläggs inom en fiberförening.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

2.2 Nätstruktur

För att beskriva nätstruktur används fyra nivåer av nät.

Nationella nät (nivå 1)

A

Nationella nät knyter samman landets olika regioner och är även
anslutna till internationella nät.

Benämns även fjärr-, stom-, stam- och backbonenät.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

2.2 Nätstruktur

Regionnät (nivå 2)

A

Regionnät knyter ihop nät inom en region.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

2.2 Nätstruktur

Anslutningsnät (nivå 3)

A

Anslutningsnät knyter samman regionnät med accessnät. Kan
exempelvis vara nät inom en tätort.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

2.2 Nätstruktur

Accessnät (nivå 4)

A

Nät mellan accessnod och slutkund för att anslut enskilda
slutkunder eller kundgrupper. Anslutningar inom accessnät
benämns även lokalaccess

Föreningsnät är exempel på accessnät för att ansluta enskilda
slutkunder utanför tättbebyggt område.
Områdesnät utgör en delmängd av accessnät. Exempel på
områdesnät är nät mellan byggnader på gemensam juridisk
fastighet, inom t.ex. en samfällighet eller i ett köpcentrum.
Fastighetsnät knyts mot accessnät och är spridningsnät inom en
byggnad eller fastighet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

2.3 Kanalisation

Avlämningspunkt

A

Den punkt där kanalisation avlämnas t.ex. vid tomtgräns.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

2.3 Kanalisation

Fasadbox

A

Box som sitter på en villafasad och används för skarvning av
fiberkabel till villan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

2.3 Kanalisation

Brunn

A

Utrymme i nivå med mark eller nedgrävd (s.k. underjordsbrunn)
från vilken kanalisationsrör startar eller avslutas eller binder
samman två eller flera kanalisationsstråk. Exempel på olika typer
av brunnar: kabelbrunn, skarvbrunn, intagsbrunn, dragbrunn,
skarvlåda och slingbrunn.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

2.3 Kanalisation

Fyllningshöjd

A

Avser återfyllning från överdel på kanalisationsrör till färdig mark (yta).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

2.3 Kanalisation

Kabelanvisning

A

Anvisning av ledningars läge i mark. Kan göras genom attskicka
en detaljerad karta över ledningars läge eller att på plats markera
med färg i mark var ledningar är förlagda.

Även kallad kabelutsättning alternativt enbart utsättning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

2.3 Kanalisation

Kabelutsättningspunkt

A

Anordning för anslutning av söktråd för att underlätta
kabelanvisning/kabelutsättning.

Benämns även KUP.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

2.3 Kanalisation

Kanalisation

A

Kanalisation är en anordning som berederutrymme
och skydd för ledningar. I begreppet Kanalisation ingår samtliga
komponenter som tillsammans utgör anordning för skydd av
ledning t.ex. kanalisationsrör, optorör, mikrorör, kabelrör, brunn,
söktråd.

Kanalisationsrör benämns även dukt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

2.3 Kanalisation

Kanalisationsstråk

A

Avser den samlade kanalisationen mellan två punkter.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

2.3 Kanalisation

Linspann

A

Metod där en lina spänns mellan två punkter. På linan hängs
sedan kanalisation eller kabel.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

2.3 Kanalisation

Markeringsband

A

Ett band med tydlig färg som läggs i återfyllnaden ovanför
nergrävd kanalisation. Söktråd kan vara ingjuten direkt i markeringsbandet.

Kan även kallas varningsnät

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

2.3 Kanalisation

Mikrorör

A

Kallas även mikrokanalisation och är kanalisation somhar en
innerdiameter på ca 3–12 mm. Denna typ av kanalisation är avsedd
att användas antingen inomhus eller i annan kanalisation
(tunnväggig) eller direkt i marken(tjockväggig)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

2.3 Kanalisation

Optorör

A

Optorör är rör speciellt tillverkade för förläggning av optokabel.
Standarddiameter är från 12 mm till 50 mm.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

2.3 Kanalisation

Orörd mark

A

Avser mark där inga hinder i form av annankabelförläggning,
asfalterade ytor, korsningar med andra ledningar m.m. finns.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

2.3 Kanalisation

Ringstyvhet

A

Kanalisationsrörs tålighet mot tryck definieras av ringstyvhet,det
vill säga det tryck som produkten klarar vid typtest innan den
deformeras

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

2.3 Kanalisation

Skarvkoppling

A

Tät koppling som används för att skarva kanalisationsrör.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

2.3 Kanalisation

Skåp

A

Spridningspunkt placerad ovan mark utomhus eller i fastighet, från vilken kanalisationsrör och optokablar startar eller avslutas eller binds samman med andra kanalisationsrör och optokablar.

Kan även betecknas kopplingsskåp eller markskåp.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

2.3 Kanalisation

Spridningspunkt

A

Punkt där kanalisation startar, avslutas eller avgrenas. Kan exempelvis vara brunn, skåp, skarvlåda eller nod. Gäller även för optokabel.

Benämns även kopplingsställe eller fördelning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
# 2.3 Kanalisation Subkanalisation
Anordning för kanalisation som omsluts av annan kanalisation, t.ex. flera rör som omsluts av ett större rör.
25
# 2.3 Kanalisation Söktråd
En tråd i syrafast rostfri metall som förläggs ovan eller under kanalisationsrör. Används för att underlätta lokalisering av kanalisation med hjälp av tonsändare och kabelsökare. Söktråden kan vara separat eller inbyggd i markeringsband.
26
# 2.3 Kanalisation TA-plan
Trafikanordningsplan ska innehålla fakta om ett vägarbete och hur det ska märkas ut.
27
# 2.3 Kanalisation Tjältining
Metod för att tina upp mark vid tjäle. Kan göras genom att elda med kol eller genom att elektriskt värma upp marken.
28
# 2.3 Kanalisation Väggbox
Box som sitter på en vägg och används för skarvning av fiberkabel.
29
# 2.3 Kanalisation Åkermark
Avser mark som jordbruksbearbetas.
30
# 2.3 Kanalisation Ändplugg
Används för att täta kanalisationsrör som inte tagits i bruk ännu. | Kallas även ändtätning, tätplugg eller rörplugg.
31
# 2.4 Optokabel Anslutningspunkt
Fysisk punkt där nät termineras hos slutkund.
32
# 2.4 Optokabel Aramidtråd
Slitstark tråd av aramidgarn som kan användas för dragavlastning i optokablar.
33
# 2.4 Optokabel Bredbandsutrymme
Ett utrymme, vanligen ett skåp, i villa eller lägenhet där fibrer termineras. I utrymmet kan även ett bostadsnät (anslutningar till andra rum) vara anslutet. | Benämns även bredbandsskåp, IT-skåp, mediaskåp eller mediacentral.
34
# 2.4 Optokabel Fan-out
Se pigtail. Fan-out är en samling sammansatta fibrer, ett fiberband (ett ribbon) med kontakter i en ände som svetsas mot ett fiberband i en optokabel. | Kallas även bandfibersvans.
35
# 2.4 Optokabel Fiber
Del av fiberoptisk kabel. Optisk fiber är en tunn ledning av glas eller plast som överför information via ljus istället för via elektriska signaler som sker i en kopparledning. * Enkelfiber: En kontakterad eller okontakterad fiber i en optokabel. * Fiberpar: Två kontakterade eller okontakterade fibrer i en optokabel utgör ettfiberpar. * Svartfiber: Icke ljussatt fiberförbindelse.
36
# 2.4 Optokabel Fiberblåsning
Metod för att med hjälp av tryckluft föra in optokabel i ett kanalisationsrör.
37
# 2.4 Optokabel Fiberkontakt
Optisk kontakt som används för att avsluta (terminera) en fiber. Finns i flera olika utföranden för olika ändamål.
38
# 2.4 Optokabel Fiberlänk
Fiber som skarvats och terminerats så att kommunikation är möjlig mellan dess ändpunkter. | Fiberlänk benämns även som framföringsenhet.
39
# 2.4 Optokabel Flottning
Metod för att föra in optokabel i kanalisationsrör medhjälp av vatten. Lämplig på långa sträckor.
40
# 2.4 Optokabel Förbindelse
En förbindelse sammanbinder två eller flera noder via en eller flera fiberlänkar/framföringsenheter.
41
# 2.4 Optokabel Gnagarskydd
Skydd mot skadedjur. Kan vara t.ex. en plåtskena, förstärktrör, armerad kabel eller tillsatser i kabelns/rörets mantelmaterial.
42
# 2.4 Optokabel Huvudkabel
Optokabel mellan spridningspunkter eller mellan nod och spridningspunkt som sedan förgrenas ut till mindre kablar för anslutning av kunder.
43
# 2.4 Optokabel Kopplingskabel
Optokabel med kontakter i båda ändar. Används för att koppla mellan uttag i ODF eller aktiv utrustning. | Även kallad fiberpatch, patchkabel eller anslutningskabel.
44
# 2.4 Optokabel Kopplingsställe
Avser utrymme, lokal eller dylikt där kablar startar, avgrenas eller avslutas, till exempel kabelbrunn, markskåp, nod eller skarvlåda. | Se spridningspunkt.
45
# 2.4 Optokabel Korskoppling
Sammankoppling med en kopplingskabel mellan två fiberuttag i t.ex. en ODF.
46
# 2.4 Optokabel Mellanstycke
Anordning för att koppla två fiberkontakter mot varandra. Mellanstycken finns i olika utföranden för olika ändamål.
47
# 2.4 Optokabel ODF
Optical Distribution Frame, utrustning förterminering, anslutning och korskoppling av fibrer. ODF-enhet är del av en ODF (kallas även ODF-modul eller ODFpanel). Inkommande fiber till nod termineras med kontakt på insidan av ODF-enheten och fiberns kapacitet blir åtkomlig på framsidan av ODF-enheten.
48
# 2.4 Optokabel ODF-Panel
Framsidan på en ODF-enhet. Även ODF-modul eller bara panel.
49
# 2.4 Optokabel Optokabel
Enskild optokabel eller rakskarvad optokabel av samma typ.
50
# 2.4 Optokabel Pigtail
En enkel kort optisk fiber som har en optisk kontakt förinstallerad i ena änden. Används för att svetsa en kontakt på en optisk fiber. | Kallas även fibersvans.
51
# 2.4 Optokabel Rakskarv
Typ av skarv där samtliga fibrer i två kablar är hopskarvade.
52
# 2.4 Optokabel Skarv
Fast sammankoppling av fibrer (till skillnad från om t.ex. kontakter används). Vanligen svetsas en skarv. | Även kallad fiberskarv eller optoskarv.
53
# 2.4 Optokabel Slinga
I spridningspunkter kan optokabel läggas i en slinga (kabeln läggs flera varv i en cirkel). Det är ett sätt för att möjliggöra reparation av kabeln samt inskarvning av annan optokabel mellan två spridningspunkter.
54
# 2.4 Optokabel Terminering
Innebär att en kabel avslutas och dess kapacitet görs åtkomlig för anslutning i en kontakt.
55
# 2.4 Optokabel Utskarvning
Typ av skarv där vissa av optokabelns ingående fibrer är hopskarvade mot fibrer i annan optokabel, andra fibrer i optokabeln är hopskarvade mot en tredje, eller flera, optokablars fibrer. | Benämns även avgrening.
56
# 2.4 Optokabel Övergångsskarv
Benämns även stationsskarv. Betecknar skarv mellan olika kabeltyper t.ex. mellan utomhuskabel, inomhuskabel eller sjökabel.
57
# 2.4 Optokabel Överlämningspunkt
Fysisk punkt för fiberterminering där sammankoppling sker på fibernivå mellan operatör, nätägare eller kund. | Benämns även tillträdespunkt.
58
# 2.5 Site och Nod Accessnod
Den nod som på ena sidan är ansluten till anslutningsnät och på andra sidan är ansluten till accessnät. | Benämns även fördelningsnod eller områdesnod.
59
# 2.5 Site och Nod Användarnod
Den nod som finns hos slutanvändaren. Den kan vara ett enkelt fiberuttag eller med en aktiv utrustning. | Kan även benämnas som fastighetsnod.
60
# 2.5 Site och Nod Elsystem
System för att distribuera elektriska anslutningar i en site eller nod. TN-S innebär ett 5-ledarsystem med separat skyddsjord och neutralledare. TN-C innebär ett 4-ledarsytem med kombinerad jord och neutralledare.
61
# 2.5 Site och Nod EMC
Elektromagnetisk kompatibilitet. Förmågan hos apparat, utrustning eller system att fungera i sin elektromagnetiska omgivning utan att medföra oacceptabla störningar i denna omgivning.
62
# 2.5 Site och Nod Meet Me Room
Separat utrymme i site där korskoppling mellan externa nätägare/operatörer kan ske.
63
# 2.5 Site och Nod Nod
Nod är en spridningspunkt där trafikflöden vidarekopplas koncentreras och/eller fördelas. Kan vara spridningspunkt för fiber eller spridningspunkt där fiber kopplas mot andra typer avnät. ODF och aktiv kommunikationsutrustning är exempelvis placerade i en nod.
64
# 2.5 Site och Nod Reservkraftsystem
Är en anordning för att förse site och nod med elkraft under avbrott på inkommande elkraftmatning. Kan t.ex. vara en generator som drivs av en motor (fast monterad eller portabel), en bränslecell eller en UPS med batterier.
65
# 2.5 Site och Nod Site
Ett fysiskt utrymme som innehåller en eller flera noder. Till site räknas bl.a. följande funktioner: skalskydd, elsystem, reservkraftsystem och klimatsystem.
66
# 2.5 Site och Nod Slutkund
Med slutkund avses den som ska nyttja den färdiga produkten eller tjänsten. Från nätägarens perspektiv kan det vara kundenskund.
67
# 2.5 Site och Nod UPS
Uninterruptible Power Supply, avbrottsfri kraftmatning. Kan även jämna ut och stabilisera spänningen. Kan bestyckas med batterier för olika lång drifttid.
68
# 2.5 Site och Nod Utomhusskåp
Skåp anpassat för att fungera som en mindre site och nod. Kan innehålla reservkraftsystem, klimatsystem, ODF och aktiv utrustning. | Benämns även miljöskåp.
69
# 2.6 Dokumentation Geodetisk inmätning
Inmätning av punkter eller detaljer på marken med hög noggrannhet.
70
# 2.6 Dokumentation GIS
Geografiskt Informations System. Ett datorbaserat system för att samla in, lagra, analysera och presentera geografiska data på en digital grundkarta. GIS används ofta för att beskriva ett näts sträckning och information om nätets olika delars geografiska position, beteckningar m.m.
71
# 2.6 Dokumentation Inplacering
Placering av utrustning i annans lokal. Det kan t.ex. vara i en site, ett teknikutrymme eller i en mast.
72
# 2.6 Dokumentation Kanalisationsritning
Schematisk ritning över kanalisationens sammankoppling.
73
# 2.6 Dokumentation Ledningskollen
Nationell tjänst för ledningsanvisning, projektering, samordning och planärenden. www.ledningskollen.se
74
# 2.6 Dokumentation Ledningsrätt
Ledningsrättslagen är en svensk lag som reglerar rätten för juridiska personer att dra ledningar genom andras fastigheter. Ledningsrätt är den starkaste formen av avtal för ledningar.
75
# 2.6 Dokumentation Leveransmätningar
Mätning av fibernätets optiska egenskaper som t.ex. dämpning och reflektion.
76
# 2.6 Dokumentation Lägeskarta
Kanalisationsritning där kanalisationens inmätta geografiska läge presenteras på en karta med stor noggrannhet.
77
# 2.6 Dokumentation Markavtal
Samlingsbegrepp på de olika avtalsformer som finns för att reglera rättigheter och tillstånd att förlägga fiberanläggning.
78
# 2.6 Dokumentation Markupplåtelseavtal
Tidsbegränsat avtal där markägare ger t.ex. ledningsägare rätt att nyttja marken för nedläggning av ledningar.
79
# 2.6 Dokumentation Noggrannhetsklass
Anger med vilken mätnoggrannhet en punkt är inmätt. Noggrannhetsklass 2 anger exempelvis att punkten ska mätas in med en noggrannhet på 25 cm eller mindre.
80
# 2.6 Dokumentation Nyttjanderättsavtal
Rättigheten att nyttja någonting som ägs av någon annan som t.ex. kanalisation.
81
# 2.6 Dokumentation Panelkort
Dokument som visar optokabels termineringspunkter, dess kontakter och vad de kopplas mot.
82
# 2.6 Dokumentation Prioriteringslista
Lista på förbindelser där det tydligt framgår vilka förbindelser som har högst prioritet. Används vid större kabelfel för att prioritera ordningen på återställandet av förbindelser.
83
# 2.6 Dokumentation Servitut
Begrepp för den rätt en fastighet har att på visst sätt nyttja en annan fastighet.
84
# 2.6 Dokumentation Skarvplan
Skarvplanen är en detaljritning eller en förbindningstabell som visar optokablars skarvar och termineringar med information för identifikation.
85
# 2.6 Dokumentation Stativdispositionsritning
Ritning som visar de enheter som finns i ett stativ och var i stativet de är placerade.
86
# 2.7 Besiktning Besiktningsman
Opartisk person ned erfarenhet inom området. Anlitas av beställaren eller gemensamt med entreprenör för att göra besiktning av fiberanläggningen.
87
# 2.7 Besiktning Byggmöte
Regelbundet möte under projekttiden för beslut och uppföljning av ekonomi, tidsläge, teknik och kvalitet. Vid mötet skall ett protokoll föras av beställaren och justeras av entreprenören.
88
# 2.7 Besiktning Entreprenör
Betecknar en person eller ett företag som utför arbeten på entreprenad, t.ex. ett schaktföretag.
89
# 2.7 Besiktning Kontrollant
Av beställaren utsedd representant som fortlöpande kontrollerar anläggningsarbetet under hela genomförandetiden.
90
# 2.8 Mätmetoder Dämpningsmätning
Metod för mätning av effektförlust (dämpning) i fiber. Genom att koppla in en ljuskälla med känd och stabil effekt på den ena sidan av fibern och en effektmätare på den andra sidan kan man räkna ut hur mycket ljus som gått förlorat.
91
# 2.8 Mätmetoder OTDR
OTDR (Optical Time Domain Reflectometer). Instrument för att karakterisera en optisk fiber.
92
# 2.8 Mätmetoder OTDR-mätning
Metod för mätning av dämpning och reflektioner i fiber, fiberskarvar och kontakter.
93
# 2.9 Förläggningsmetoder i mark Grävsugning
Kraftig sug som suger upp massor ur marken.
94
# 2.9 Förläggningsmetoder i mark Hammarborrning
En tryckluftsdriven hammare drar med ett foderrör. Används främst i berg. | Även kallad foderrörsborrning.
95
# 2.9 Förläggningsmetoder i mark Jordraket
En ”raketformad” stång som drivs fram genom markenmed hjälp av en tryckluftsdriven kolv. Kanalisationsrör kan förläggas direkt efter jordraketen eller förläggas genom att raketen backas tillbaka. Endast för korta avstånd ca. 10–20meter.
96
# 2.9 Förläggningsmetoder i mark Kedjegrävning
Marken skovlas upp med skovlar (knivar) som är monterade på en kedja. | Även kallad fräsgrävning.
97
# 2.9 Förläggningsmetoder i mark Microtrenching
Marken sågas med en sågklinga som i ytterkant har segment innehållande diamanter. Spåret blir 15–30 mm brett och upp till ca 400 mm djupt. | Även kallad mikrodikning eller spårsågning.
98
# 2.9 Förläggningsmetoder i mark Plöjning
En plog med svärd som med hjälp av en maskin drivs ner i marken. Maskinen drar svärdet, statisk eller vibrerande, genom marken. Kanalisationsrör löper genom ett läggarrör bakom svärdet och förläggs direkt bakom plogen.
99
# 2.9 Förläggningsmetoder i mark Schaktning
En grävmaskin med skopa som gräver en schakt. Kan även ske med handkraft och spade.
100
# 2.9 Förläggningsmetoder i mark Spårfräsning
Även kallad Infratrenching eller minitrenching. Marken fräses med ett fräshjul som har hårdmetalltänder (bits). Spåret blir 30–150 mm brett och upp till ca 450 mm djupt.
101
# 2.9 Förläggningsmetoder i mark Styrd borrning
Metoden finns för olika typer av material som mjuka jordarter, blandmaterial och berg. En pilotstång borras fram i marken efter en förutbestämd linje. Borrhuvudets läge kontrolleras med inbyggd radiosändare och styrs med en vinklad styrsked. När pilotstången dras tillbaka ut igen vidgas borrhålet med en rymmare. Samtidigt dras mediaröret in i det borrade hålet.
102
# 2.9 Förläggningsmetoder i mark Tryckning
Ett stålrör (casingrör) trycks (pressas) från en punkt till en annan. Röret blir kvar i marken och blir den yttersta kanalisationen som man sedan för in kanalisationsrör i. Metoden är endast för kortare sträckor. | Kan även kallas Augerborrning
103

Robust Fiber Ordlista (1 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2025 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions