Retorik Flashcards

1
Q

Allegori

A

Underförstådd betydelse, ”läs mellan raderna”. Tolkningar som lyfter fram mer eller mindre
konsekvent genomförda dubbelmeningar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Alliteration

A

Ljudlikheter i ordens början Ex: Alfabetets användning anar aporna aldrig (Alf Henriksson), oftare förekommande i retoriska sammanhang och i lyrik. Sällan i romaner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Allusion

A

Att alludera innebär att hänvisa till eller anspela på något som många känner till, exempelvis
en händelse, en film eller ett litterärt verk. Exempel Storebror ser dig (anspelning på George
Orwells roman 1984 eller TV-programmet Big brother)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Anafor

A

Medvetna upprepningar ex: Jag är xxx jag är xxx jag är xxx (Edith Södergrans dikt Vièrge
Moderne).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Anadiplosis

A

En mening slutar med samma ord som nästa mening börjar med: nu har vi tagit ett steg. Ett
steg i rätt riktning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Antites

A

När man ställer samma motsatta begrepp Ex: Obekant och välbekant, bitter och ljuv, vit och
svart, ljus och mörk, glad och arg, gott och ont stort och smått.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Budskap

A

Det som läsaren uppfattar som textens grundtanke. Det är sällan entydigt utan varierar
beroende av tolkaren och behöver inte knytas till författarens avsikt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Hopning

A

Flera ord, ofta av samma ordklass som hopas med kommatecken: oengagerat, ointressant &
oinspirerat

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Hyperbol

A

När man överdriver något mycket starkt för att nå en retorisk effekt. Exempel: Jag dör av
skratt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Liknelse

A

Någonting blir belyst och åskådliggjort genom att liknas vid något annat, exempelvis: ”dina
ögon är som eldar” “Min älskling, du är som en ros” “De var vackra som sommardagar
tillsammans”.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Litotes

A

Hyperbolens motsats, en medveten underdrift. Exempel: Det är lite kyligt ute (när det är
minus 30 grader)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Metafor

A

Ett ord eller en fras som ersätter och fångar upp en aspekt av det som egentligen avses; en
metafor är mer entydig än en symbol eftersom både det som avses, sakledet, och det som det
liknas vid, bildledet, tydligt framgår av sammanhanget. ”Dina ögon äro eldar” “Hon är hela
min värld” “Han var hennes ljusglimt i tillvaron”.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Paradox

A

Tillsynes oförenliga motsatser ställs mot varandra. Orimligt och osannolikt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Retorisk fråga

A

En fråga som talaren ställer till åhörarna, utan att förvänta sig ett svar. Effektfullt för att fånga
uppmärksamheten.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Sensmoral

A

Slutsats eller lärdom av moraliskt slag som sammanfattar budskapet i en berättelsen eller talet
och ofta avslutar talet. Synonym = budskap

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Stegring

A

Innebär att man upprepar sig men ökar styrkan och kraften i det som sägs. Exempel: Vi måste
ta tag i situationen. vi måste agera kraftfullt. vi måste visa omvärlden att vi menar allvar.

17
Q

Tema

A

Talets grundidé

18
Q

Exordium

A

Inledningens främsta syfte är att väcka intresse och skapa stämning

19
Q

Narratio

A

I direkt anslutning till inledningen kan talaren säga några ord om det sammanhang som talaren och publiken deltar i

20
Q

Propositio

A

Propositio är den del av ett tal där talaren tydligt presenterar sitt huvudbudskap eller sin huvudtes. Det är den del av talet där talaren förklarar vad talet syftar till och vad som ska bevisas eller argumenteras för. Med andra ord är propositio en sammanfattning av huvudpoängen eller den ståndpunkt talaren vill försvara eller övertyga publiken om.

21
Q

Argumentatio

A

Det här är den längsta delen av talet. Här lyfter talaren fram de kvaliteter eller egenskaper som ska hyllas, eller ger olika exempel som utvecklar talets ämne och budskap på ett intressant sätt. Det räcker ofta med tre huvudpunkter.

22
Q

Peroratio

A

I den sista delen av talet kan talaren kort sammanfatta det centrala budskapet i talet och runda av genom att citera någon, rikta en uppmaning till publiken och/eller tacka för sig.

23
Q

Ethos

A

trovärdighet, var påläst och kunnig; du ska veta vad du pratar om!

24
Q

Logos

A

resonemanget ska vara logiskt uppbyggt!

25
Q

Pathos

A

väck känslor genom retoriska stilmedel som exempelvis retorisk fråga, inkludering osv.

26
Q

Partesmodellen

A
  1. Intellectio
  2. Inventio
  3. Dispositio
  4. Elocutio
  5. Memoria
  6. Actio
  7. Emendatio
27
Q

Intellectio

A

förstå uppgiften, syftet och mottagarna

28
Q

Inventio

A

samla, sovra, välja material som lämpar sig för uppgiften

29
Q

Dispositio

A

Du funderar över hur ditt tal ska vara uppbyggt. Börja i början? I slutet? eller genom bruten kronologi?

30
Q

Elocutio

A

vilka stilmedel lämpar sig för ditt tal? Anaforer? Liknelser? Retoriska frågor? Alliterationer? Citat? Annat?

31
Q

Memoria

A

Träna in talet

32
Q

Actio

A

framförandet med rätt intonation, anpassat kroppsspråk och mimik

33
Q

Emendatio

A

självreflektion av framförandet

34
Q

Probatio och refutatio

A

Argumentatio delas ibland in i probatio, där talaren argumenterar för sin tes, och refutatio, där hen bemöter (explicita eller tänkta) motargument.