Psykologi tenta 1

Question 1

Vad menas med strukturalism?

Answer 1

Strukturalismen är analysen av medvetandes grundläggande komponenter. Alltså vilka delar som utgör medvetandet rent strukturellt.

Question 2

Vad menas med funktionalism

Answer 2

Funktionalismen är studium av hur medvetande fungerar och varför.

Question 3

Vad är objektsrelationsteorin?

Answer 3

Objektsrelationsteorin handlar om det band som görs mellan ett barn och sin mamma i tidig ålder, som även bidrar till självbilden och hur man relaterar till andra människor i vuxen ålder.

Question 4

Anknytningsteori

Answer 4

Anknytningen som formas mellan den närmsta vårdgivaren i de formativa barndomsåren lägger grund för vad för slags anknytningstyp man kommer ha i sina relationer under hela sitt liv.

Question 5

Klassisk betingning, operant betingning samt skillnader mellan dem.

Answer 5

Klassisk betingning är att betinga ett biologiskt potent stimuli betingas med ett tidigare biologiskt neutralt stimuli.
Operant betingning är att betinga en respons som inte fanns tidigare med ett stimuli som inte har ett biologiskt ursprung, och detta sker genom positiv förstärkning, alltså belöning. Oönskade beteenden kan operativt betingas till att inte upprepas genom bestraffning.

Skillnaden är att vid operant betingning kan man ge upphov till beteenden som inte fanns tidigare naturligt hos djuret. (Råtta som klickar på en knapp för att få mat)

Question 6

Den svarta lådan

Answer 6

Det mänskliga psyket (gavs namnet pga oförmågan att studera människans psykiska inre under behavorismens mest aktiva tid, innan kognitiva revolutionen)

Question 7

Beskriv Thorndikes effektlag (Law of effect)

Answer 7

Beteende som genererar positiva effekter på utövare kommer förstärka beteendet hos utövaren och därmed ökar sannolikheten att samma beteende kommer uppstå i framtiden.

Beteende som genererar negativ effekt kommer att fasas ut tills dess att vid tillräckligt upprepad negativ förstärkning (bestraffning) kommer att dö ut.

Question 8

Utsläckning (extinction)

Answer 8

Utsläckning innebär att beteende som inte förstärks kommer att leda till att beteendet utsläcks och dör ut.

Question 9

Kognitiv neurovetenskap

Answer 9

Studier av hjärnan som innefattar de kognitiva processerna som minne, uppmärksamhet, perception osv.

Question 10

Behavoristisk neurovetenskap

Answer 10

Studier av hjärnan som rör beteende. Exempelvis hjärnavbildning och avläsning som görs under tiden som man utför beteenden, sex, äter, hunger osv.

Question 11

Behavoristisk genetik

Answer 11

Studier av genernas inflytande på beteende.

Question 12

Interaction (variabler)

Answer 12

Hur en variabel kommer att påverka ett beteende baserat på sitt samspel med andra variabler som också är närvarande

Question 13

Levels of Analysis (LOA)

Answer 13

Studera ett fenomen eller situation utifrån tre nivåerna: biologiskt, psykologiskt och miljön(sociokulturella)

Question 14

Empiri

Answer 14

Direkta observationer gjorda på objektivt vis.

Question 15

Deskriptiv forskning

Answer 15

När man utför forskning i syfte att förstå och beskriva beteende, ofta i naturliga miljöer för djur eller människor.

Question 16

Case-study (Fallstudie)

Answer 16

Djupgående analys av en händelse, grupp eller person.

Question 17

Generalizability

Answer 17

Hur väl ett koncept, en slutsats, eller teori kan generaliseras och då appliceras i ett vidgat sammanhang.

Question 18

Naturalistic observation

Answer 18

Att observera ett studieobjekt i dess naturliga miljö, utan att interagera, intervenera, eller påverka varken beteende, motiv eller tankar. En typ av deskriptiv forskning som lämpar sig för att ansamla data och skriva studier, samt lägger grunden för hypoteser för experimentella studier. Naturalistisk observation är alltså en icke-experimentell studie.

Question 19

Habituation

Answer 19

Tillvänjningsprocessen då man slutar ta hänsyn till en faktor då man vant sig vid den. Vanligt vid naturalistisk observation exempelvis att studieobjekt till en början påverkas av forskarens närvaro, vilket påverkar deras beteende, men efter ett tag och i brist på interaktion vänjer sig studieobjektet vid forskarens närvaro, och då återgår beteende till normalt igen.

Question 20

Social desirability bias

Answer 20

Att agera på ett vis som en antar förväntas av en enligt sociala normer. Detta påverkar försökspersoners beteende då de kan antingen medvetet eller omedvetet ändra sitt beteende för att passa det som man tror andra kommer godkänna och stå bakom. Går att kontrollera denna systematiska felkälla genom att anonymisera deltagande och svarsprocedur vid enkäter osv.

Question 21

Interviewer bias

Answer 21

Intervjuaren kan påverka studieobjektet genom subtila omedvetna beteenden såsom kroppsspråk, olika verbala ljud eller mindre subtila beteenden som att man ställer ledande frågor eller uppmuntrar deltagare att prata mer om ett ämne genom att uppvisa intresse för det.

Kontrolleras genom dubbel-blind

Question 21

Interviewer bias

Answer 21

Intervjuarens åsikter, förväntningar och fördomar påverkar intervjuprocessen och analysen av intervjudata.

Question 22

Bi-directionality

Answer 22

Tvåvägskausalitet där den ena variabeln påverkar den andra variabeln i styrka och vice versa. Därför inte möjligt att avgöra genom sambandsstudie vilken variabel som ger upphov till den andra.

Question 23

Third variable-problem

Answer 23

Ovissheten om det är så att en tredje hittills okänd variabel kan påverka de två ursprungliga variablerna i en korrelation. Det kan alltså vara så att en tredje variabel, C, påverkar både variabel A och B utan att vi vet om det och därför omöjligt att avgöra om A orsakar B eller vice versa eller om C orsakar både A och B.

Question 24

Korrelationskoefficient

Answer 24

En statistisk koeffecient mellan -1.00 och 1.00 som avgör riktning på korrelationen samt styrka. Är den negativ har vi en omvänt proportionelig relation mellan X och Y. Ökar X så minskar Y. Är den positiv ökar istället Y när X ökar. Viktig koefficient för att studera korrelationer samt kunna faktoranalysera när det finns många olika faktorer som orsakas av samma sak. Exempelvis inom intelligensundersökningar och vid intelligenstest kan faktoranalys av korrelationskoefficienten mellan variabler ge oss information om de korrelerar starkt eller inte. Stark korrelation ger fog för att de kan styras av samma mentala process. Exempelvis om variabel A är läsförståelse och B är ordförståelse så kommer de troligtvis korrelera starkt, vilket ger oss informationen att de troligtvis styrs av liknande mental process. Faktoranalys ger oss alltså insyn i vilka variabler som kan orsakas av samma orsaksfaktor.

Question 25

Intern validitet

Answer 25

Hur väl en studie lyckas undersöka just det som operationaliserats och kunna dra slutsatser som är representativa för verkligheten. Viktigt att kontrollera för systematiska felkällor för att bevara den interna validiteten.

Question 26

Extern validitet

Answer 26

Hur väl en studies resultat kan generaliseras på den population den avser representera samt olika omständigheter.

Question 27

Signifikans

Answer 27

Kvantitativt mått på om en effekt är sann eller uppnåtts slumpmässigt

Question 28

Ovidkommande variabler

Answer 28

Variabler som inte är intressanta för undersökningen men som ändå kan komma att påverka resultatet. Viktigt att kontrollera dessa variabler för att behålla intern validitet.

Question 29

Operant betingning

Answer 29

Ett beteende kan komma att upprepas eller inte beroende på om beteendet följs av en förstärkande konsekvens eller inte. Vid positiv förstärkning, alltså när beteendet åtföljs av en positiv konsekvens, ökar sannolikheten att beteendet sker igen i framtiden. En negativ förstärkning kan vara en utebliven konsekvens eller respons på beteendet, då uppstår beteenden med mindre frekvens tills dess att det försvinner helt.

Question 30

Betingelse

Answer 30

Den omständighet/förutsättning som studieobjektet utsätts för i en studie.

Question 31

Interbedömarreliabilitet

Answer 31

Hur samstämmigt ett studieobjekt bedöms av olika bedömare. Alltså hur väl bedömningarna stämmer överrens även när olika personer bedömer studieobjektet.

Question 32

Koherens

Answer 32

Sammanhang, mening, helhet

Question 33

Demand characteristics

Answer 33

När FP omedvetet bildar sig en uppfattning om vad som kan förväntas i en studie/experiment och därefter ändrar sig beteende för att leverera det som FP upplever efterfrågas.

Question 34

Positvism

Answer 34

Endast det som går att objektivt och direkt observera empiriskt bör studeras.

Question 35

Test-retest-reliability

Answer 35

Vid upprepade mätningar av ett studieobjekt vid samma tillfälle och under samma omständigheter bör samma resultat genereras.

Question 36

Intern konstanthet

Answer 36

Att det som testas mäter samma aspekt. I ett Weschler-subtest bör alla uppgifter testa samma förmåga.

Question 37

Konstruktvaliditet

Answer 37

Till vilken grad ett test lyckas mäta den konstrukt som avses undersökas i studien.

Question 38

Innehållsvaliditet

Answer 38

Till vilken grad testet lyckas mäta alla relevanta aspekter av ett konstrukt. Exempelvis: om frågorna på ett intelligenstest lyckas mäta och undersöka alla relevanta aspekter som anses utgöra intelligens.

Question 39

Kriterievaliditet

Answer 39

Till vilken grad mätningarna i en studie av ett konstrukt kan anses predicera utfallet av ett mätningarna i en annan studie som avser mäta en variabel som anses bli påverkad av samma konstrukt. Alltså om man kan predicera utfallet i ett annat sammanhang baserat på de resultat man får i en studie som undersöker samma konstrukt.

Question 40

Latent variabel

Answer 40

Variabler som är abstrakta och som inte går att mäta direkt. Kräver operationalisering för att kunna mätas (ex. intelligens). Viktigt att tänka på att de slutsatser som dras gällande latenta variabler är de slutsatser man drar kring operationaliserade definitoner och inte direkt till den latenta variabeln. Därför beror slutsatsen mycket på hur man valt att operationalisera den latenta variabeln.

Question 41

Faktoranalys

Answer 41

Reducerar antalet korrelerande direkt observerbara variabler till ett fåtal latenta variabler för närmare analys. Svarar på 3 frågor:

• Orsakas den latenta variabeln av en egenskap eller ett flertal egenskaper
• Om de är många egenskaper, hur många är de?
• Om de är många, vad är det som kännetecknar varje egenskap?

Question 42

Standardisering

Answer 42

Två viktiga typer av standardisering:

1. Standardisering av mätproceduren för att alla tester som utförs ska mätas på samma sätt för att bevara reliabilitet av mätvärden, annars skulle man inte kunna jämföra mätvärden och dra slutsatser.
2. Standardisering i form av normering. Normering är en slags sannolikhetsfördelning. Alla mätvärden ska kunna fördelas enligt en normalfördelning där alla värden runt medelvärdet är symmetriska och de värden nära medelvärdet är relativt vanliga och ju längre bort från medelvärdet man kommer, alltså till extrempunkterna desto mindre vanliga är värdena. Används för att man ska kunna jämföra olika testresultat mellan varandra. Användas inom intelligenstest, och även test som högskoleprovet.