Psykologi i socialt arbete Flashcards

1
Q

Vad innebär lärande?

A

Lärande är en procsess där erfarenheter leder till relativt bestående och adaptiva förändringar i tankesätt. Det leder även till bestående och adaptiva förändringar i beteendet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vilka fyra olika sätt/typer finns för lärande?

A

Lärande kan vara formella, exempelvis utbildning, informella, alltså mer vardagligt. Det kan också vara explicit, alltså mer uttalat/uttryckt, och det kan vara implicit, alltså omedvetet lärande.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad fokuserar inlärning på?

A

Det fokuserar på hur en organisms, exempelvis människa eller djur, beteende förändras som svar på miljöstimuli som de möter under deras livstid.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad menas med klassisk betingning?

A

Klassisk betingning handlar om att lära sig saker genom assocation. Mer reflextivt än operant betingning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Ge minst två exempel på vad klassisk betingning kan vara.

A

Exempelvis via ljud från mobilen - det kan vara assocerat med både något positivt eller negativt. Ett sms-ljud kan vara assocerat med något positivt eftersom en kompis hör av sig. Ett alarmljud kan vara assocerat med något negativt eftersom du behöver gå upp tidigt på morgonen.

Ett annat exempel kan vara om man äter något speciellt när man är magsjuk, exempelvis om du dricker blåbärssoppa. När du är frisk kanske du assocerar blåbärssoppa med din magsjuka och kan därför inte äta det igen för du assocerar det med något negativt. Detta gör kroppen automatiskt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad menas med operant betingning?

A

Operant betingning handlar om att lära sig genom konsekvenser. Det är inte reflextivt som klassisk betingning utan detta lärande är mer viljestyrt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Ge minst ett exempel på operant betingning.

A

Exempelvis om du röker första gången kanske du tycker det smakar illa och du kanske blir illamående. Trots detta fortsätter du att röka eftersom dina kompisar hejar på dig. Du får en konsekvens av beteendet som du upplever som positivt eftersom du blir “cool” enligt kompisarna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad innebär positiv förstärkning? Ge ett exempel.

A

Innebär att något man gillar tillkommer. Exempelvis att du säger ett skämt för att vara rolig vilket leder till att personer skrattar, du får alltså skrattet av ditt beteende vilket gör att du får något du gillar, alltså ett önskvärt resultat.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad innebär negativ förstärkning? Ge ett exempel.

A

När något man ogillar tas bort. Exempelvis bilbältsljudet som varnar försvinner om du sätter på dig bältet. Detta leder alltså till ett önskvärt resultat eftersom det jobbiga ljudet försvinner av din handling vilket är en positiv konsekvens av ditt beteende.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad innebär positiv bestraffning? Ge ett exempel.

A

När något man ogillar tillkommer. Exempelvis alla blir tysta efter att man sagt ett skämt, då tillkommer en stämning/reaktion som ger ett oönskvärt resultat, detta som en konsekvens av ditt beteende.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad innebär negativ bestraffning? Ge ett exempel.

A

När något man gillar tas bort. Exempelvis du sitter inte still vid matbordet och efterrätten tas bort från dig, då tas något du gillar bort vilket leder till ett oönskvärt resultat.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad kan hända om du ofta bestraffar exempelvis ett barn?

A

Bestraffning kommer med rädsla och massa andra negativa effekter. Barnet kan alltså bli rädd för dig.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad är det absolut mest effektiva vad gäller exempelvis barn och förstärkning/bestraffning?

A

Det absolut mest effektiva är positiv förstärkning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Hur kan operant betingning användas i praktiken?

A

Det kan användas för att förstå komplexa beteenden och relationer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad leder i regel förstärkning till?

A

Det ökar sannolikheten att beteendet upprepas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad leder i regel bestraffning till?

A

Det minskar sannoligheten att beteendet upprepas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Hur/varför växte den socialkognitiva (lärande) teorin fram?

A

Den växte fram som en reaktion emot behaviorismen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad handlar modellinlärning om?

A

Det handlar om läran av att observera andra människor. Exempelvis lär barn mycket genom att observera sina föräldrar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vilka tre modeller finns för att förstå och förklara resiliens?

A

Kompensationsmodellen: Att kompensera avsaknaden av vad som behövs med något annat. Exempelvis omsorgsbrist ersätts av en annan social arena, exempelvis skolan.

Skyddsmodellen: Betonar skyddsfaktorernas inverkan: Exempelvis goda sociala kontakter som stimulerar resiliens. Detta kan exempelvis vara från en fotbollstränare, mor/farföräldrar, syskon.

Utmaningsmodellen: Svårigheter och motgångar (i lagom dos) som stärkande. Att kunna hantera svåra situationer är en trygghet där en vet att en kan hantera det. Personen kan stärkas av att klara motgångarna. Detta kan leda till att personen klarar andra motgångar i framtiden.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vad innebär/handlar anknytningsteorin om?

A

Anknytning är ett starkt känslomässigt band mellan omvårdare och barn. Oftast mellan barn och föräldern men det behöver inte vara så.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

I vilka typer av familjer kan trygg anknytning utspelas & vad kännetecknas trygg anknytning av? 2 tydliga exempel.

A
  • Trygg anknytning ses ofta i fullt fungerande familjer.
  • Det finns en balans mellan anknytning och utforskandet.
  • Värdesättande av psykologisk närhet och intimitet.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vad innebär otrygg UNDVIKANDE anknytning? 3 exempel.

A
  • Uforskandet på bekostnad av anknytning.
  • Undvikande av närhet, betoning på självständighet.
  • Barnet kan inte lita på att det finns en trygg bas hos föräldern. Det är ingen idé att söka trygghet hos föräldern då det inte finns någon trygghet.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vad innebär otrygg AMBIVALENT anknytning? 3 exempel.

Och vad kan otrygg ambvialent anknytning innebära för barnet? Ett exempel.

A
  • Anknytning på bekostnad av utforskande.
  • Söker närhet, känslosamhet.
  • Föräldern kan vara ambivalent, alltså osäker/blandad, i sin trygghet gentemot barnet.

-Barnet kan bli ett osäkert barn som får ett ovanligt stort behov av närhet grundat i osäkerhet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vad innebär otrygg DESORGANISERAD anknytning? - 3 exempel.

A
  • Det innebär att det varken finsn utforskande eller anknytning.
  • Det syns genom relationsstörningar.
  • Det finns ingen säkherhet från föräldern gentemot barnet.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Vilken typ av otrygg anknytning är den absolut värsta situationen för barnet och relationen till föräldern?

Ge också ett exempel på i vilka familjer denna typ av otrygga anknytning kan finnas.

A

En otrygg desorganiserad anknytning.

Ett exempel där denna typ av otrygga ankntynging kan finnas är i familjer där föräldern har psykisk ohälsa som gör att barnet exempelvis inte vet om föräldern kommer vara glad, ledsen, arg, slå eller liknande.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Vad kan otrygg desorganiserad anknytning leda till för barnet i det långa loppen?

A

Barnet kan få problem i vuxen ålder. (Lägg in exempel på vad för typer av problem).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Vad är amygdala?

A

Amygdala är den del av hjärnan som hanterar känsloreaktioner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Hur delas teorin om temperament vad gäller barn in?

A

Teorin delas in i “lätta”, “svåra” och “svårstartade” barn.

29
Q

Hur/vilka drag är det som lever kvar från de vuxna till barnen?

A
29
Q

Hur/vilka drag är det som lever kvar från de vuxna till barnen?

A

Temperament är en föregångare till vuxnas personlighet. Men de är främst extrema drag som lever kvar, exempelvis mycket blyga.

30
Q

Ge minst 5 exempel på vad temperament kan kännetecknas av.

A

Regelbundenhet, aktivitetsnivå, känslouttryck, anpassningsbarhet, grad av reaktivitet.

31
Q

Vilka två är dimensionerna vad gäller uppfostringsstilar?

A

Känslomässig värme & struktur. Vad gäller struktur är det uppbyggt på antingen ett tillåtande vis eller på ett restriktivt.

32
Q

Vad betyder Resiliens?

A

Resiliens är är en process som gör att utvecklingen når ett tillfredsställande resultat. Detta trots att barnet haft erfarenheter av situationer som innebär relativt stor risk att utveckla problem eller avvikelser.

Resiliens är en slags motståndskraft.

Normal funktion under onormala förhållanden.

33
Q

Vilka TRE modeller finns för att förstå och förklara resiliens?

A

Kompensationsmodellen: Innebär att man kompenserar avsaknaden av något som behövs. Exempelvis omsorgsbrist hos ett barn kan ersättas av en annan social arena, som skolan.

Skyddsmodellen: Betonar skyddsfaktorernas inverkan. Exempelvis goda sociala kontakter, det stimulerar resiliens. Detta kan vara en fotbollstränare, mor/farförälder, syskon.

Utmaningsmodellen: Svårigheter och motgångar i lagom dos kan vara stärkande. Att kunna hantera svåra situiatoner kan kännas som en trygghet och blir därför stärkande för personen.

34
Q

Varför är det viktigt att förstå och förklara resiliens i socialt arbete?

A

För att kunna arbeta med förebyggande åtgärder för barn i risk. Både bekämpa riskerna som finns men också arbeta stärkande med de skyddsfaktorer som finns.

35
Q

Vad betyder salutogenes?

A

Det har fokus på hälsobringande faktorer hos individen och dess miljö.

36
Q

Vad heter och innebär de fyra olika uppfostringsstilarna?

A

Auktoritär: Krav men utan värme (Mindre bra)

Auktoritativ: Tydliga krav och värme (bäst)

Negligerande: Varken krav eller värme (sämst)

Släpphänt: Varm men inga krav (Mindre bra)

37
Q

Som vetenskap har psykologin fem uppgifter, vilka?

A

Beskriva beteende

Förstå orsaker till beteende

Förutsäga beteende i olika situationer

Påverka beteende

Använda psykologiska kunskap för människans bästa

38
Q

Vilka analysnivåer anänder man utifrån psykologin och hur används dem?

A

Biologi: Har med gener och hjärnan att göra

Psykologiska fenomen
- Psykologi: Har med tankar, känslor och motivation att göra

  • Miljö: Har med tidigare och nuvarande fysiska och socio-kulturella miljön att göra.
39
Q

Vad innebär eländeperspektivet?

A

Eländesperspektivet är ett perspektiv som man använde mycket förut och det används en del fortfarande. Inom detta perspektiv ligger fokuset på riskfaktorer som kan finnas i miljön miljön och man använder terapi för att hjälpa personen.

40
Q

Vad innebär resiliensperspektivet?

A

Resiliensperspektivet handlar om att man har fokus på de olika skyddsfaktorerna som kan finnas i miljön kring personen och man använder sig av kompetensstärkande åtgärder för att hjälp personen.

Barnets självuppfattning är också viktigt i detta perspektiv.

41
Q

Resiliensforskning - Vad är syftet & hur gör man?

A

Syftet är att förstå risk-och skyddsfaktorer kring personen.

Man vill identifiera hälsofrämjande åtgärder.

Man vill förstå hur vi kan hjälpa dessa barn tidigt.

Man vill ta fram kunskap kring hur exempelvis skola, omsorg, hälsovård och socialtjänst kan förstärka barns starka sidor.

Man vill göra alla barn bättre rustade att möta kriser i livet.

42
Q

Vad är/innebär pseudoresiliens?

A

Det handlar om att använda fantasin, istället för social samvaro, för att fly en skadande/riskmiljö. Detta konstnärliga anlag, alltså fantasin, kan fungera som en ersättning för social kompetens. Psuedoresiliens kan vara resiliensstärkande.

43
Q

Vad menas med begreppet “sleeper effect”?

A

Fördröjd effekt av insatser. Det du gör som en insats för en klient nu kanske inte syns fören om flera år. Du kanske inte tar del av resultaten då de kanske kommer långt senare. Ge aldrig upp på en klient!

44
Q

Nämn några faktorer som leder till resiliens.

A

Att distansera sig till familjeproblemen, att känna att man lyckas med något, att få beröm och uppmuntran, aktivitet och social kontakt, kreativitet.

45
Q

Vad vill vi (exempelvis socionomer) stärka hos barn?

A

Den intellektuella,
den emotionella (känslomässiga) och den beteendemässiga funktionen.

46
Q

Vad menas med den intellektuella, den emotionella och den beteendemässiga funktionen hos barn i förhållande till resiliens?

A

Denna intellektuella funktion finns hos barn i risk som gör sitt skolarbete (exempelvis läxor osv) och uppnår förhållandevis bra resultat i skolan. Detta trots att hemförhållandena och andra svåra förhållanden säger att de inte skulle klara av denna del av vardagen.

Emotionell funktion (känslomässig): Denna emotionella/känslomässiga funktion som kan finnas hos barn i risk handlar om att känna att saker går bra, man är tillfreds och trygg. Barn som är utsatta för extrema påfrestningar har fullt begripligt problem med detta. Därför är det intressant hur dessa barn, trots svårigheter i familjen och närmiljön, utvecklar resiliens och fungerar bra vad gäller den känslomässiga delen.

Beteendemässig funktion (uppförande): Denna resiliens finns hos barn som har haft problem med uppförandet men som förbättrar det.

47
Q

Två barn som båda vuxit upp i riskfylld miljö kan få ett väldigt olika vuxenliv: Den ena kan få/ha det väldigt bra och den andra kan få/ha det väldigt trassligt: Vad kan detta bero på?

A

Det kan finnas genetiska skillnader mellan personerna.

(Exemplet med Jonas & Petter)

48
Q

Vad betyder genotyp, arvsmassa, genom?

A

Alla är olika beteckningar på en organisms (individs) samtliga gener. De gener vi födds med.

49
Q

Vad kan påverka hur våra genotyper/arvsmassa tas i uttryck?

A

Hur genotyperna tas i uttryck varierar beroende på olika miljöfaktorer som påverkar oss under livet.

50
Q

Nämn de 5 olika typer av korrelation.

A

Positiv korrelation - alltså att miljön och arvet går åt samma håll. Exempelvis ett barn som är aktivt får göra aktiva saker.

Negativ korrelation - alltså att miljön och arvet går åt olika håll. Exempelvis ett barn som är lungt får göra aktiva saker.

Passiv korrelation - Att exempelvis föräldrarna överför både gener och en miljö som påverkad av dessa gener till sina barn (Ofta omedvetet). Exempelvis föräldrar med hetsigt humör har ofta en hemmiljö som är hetsig. Denna hetsiga föräldern för alltså både över den hetsiga genetiken och barnet växer även upp i en miljö som är hetsig. Barnet = både sårbarhet genetiskt för att utveckla hetsigt humör och den bråkiga hemmiljön.

Evokativ/reaktiv korrelation: På grund av sina genetiska egenskaper väcker barnet ett specifikt beteende hos andra. Charmigt barn & vad det gör med omgivningen VS utåtagerande krävade barn & vad det gör med omgivningen.

Aktiv korrelation: På grund av sina genetiska egenskaper väljer barnet specifika miljöer. Exempelvis ett barn som gillar risktagande –> Söker sig till kickar och sådana miljöer och träffar även då likasinnade.
Exempelvis ett blygt barn spenderar mer hemma och kan därför få färre vänner.

51
Q

Ge några exempel på vad som kan vara arv och vad som kan vara i miljön.

A

Arv: Hjärnans utveckling, temperament, genetik, sårbarhet, kognitiva funktioner.

Miljö: Familjeförhållanden, vänner, uppfostringsmetoder, syskon och syskonrelationer, stabilitet och harmoni i familjen.

52
Q

Ge några exempel på riskfaktorer som kan finnas i miljön respektive några riskfaktorer som kan finnas hos individen.

A

Risk i miljön: Missbruk, misshandel, omsorgsbrist, allvarliga gräl, bristande gränssättning.

Risk hos individ: Genetisk sårbarhet, Impulsivitet/aggression, skuld.

53
Q

Ge exempel på några resiliensfaktorer/skyddsfaktorer som kan finnas i miljön respektive hos individen.

A

Hos individ: Självständighet, positiv självbild, förmåga att distansera sig, kreativitet, initativförmåga.

Miljön: Goda relationer, föräldrar i arbete, god kommunkation, familjeidentitet, tydliga gränser.

54
Q

Nämn några saker att tänka på som blivande socionom i förhållande till resiliens.

A

Fördröjd effekt på insatser: Sleeper effekt.

Inte sluta när man ser en förbättring - försöka förstå förbättringen.

Se bakom det välfungerade barnet - exemeplvis ett barn som visar sig välfungerande kan ha problem hemma ändå.

Identifiera riskfaktorer och resiliensfaktorer.

Man kan inte “köpa sig ur” problemet.

Fokus på handligar som främjar resiliens, inte bara reducera riskfaktorer.

55
Q

“Varför” har gör/har vi stereotyper?

A

Hjärnan försöker alltid hushålla med kognitiva resurser. Kategoriseringar förenklar vardagen.

56
Q

Vad gör kategorisering av människor?

A

Överdriver likheter inom gruppen och överdriver skillnader mellan grupper.

57
Q

Vad kan stereotyper leda till på individnivå?

A

Felaktiga slutsatser och begränsningar.

58
Q

Vad är tvåkönsnormen?

A

Att det bara finns två kön.

59
Q

Vad är heteronormen?

A

Att det bara finns två kön och att det är attraherade av motsatt kön.

60
Q

Vad innebär cisnormen?

A

Är normen att alla känner sig som det kön de tillskrevs vid födseln.

61
Q

Vad är skillnaden mellan fördom och stereotyp?

A

Stereotyper är i grunden neutrala, men de kan ha positiva och negativa laddningar beroende på sammanhang.

Fördomar är när en person har negativa stereotypa bedömningar av en social grupp och deras medlemmar.

Fördomar kan vara implicita och explicita.

62
Q

Vilka olika delar kan kön delas in i?

A

Kroppsligt kön
Juridiskt kön
Könsidentitet
Könsuttryck

63
Q

Vad innebär att vara normkritisk?

A

Innebär att vara medveten om normerna och inte bara automatiskt utgå ifrån dem. Även att motarbeta dem när det behövs.

64
Q

Stereotyper och normer i socialt arbete: Nämn tre exempel.

A

Föreställningar om kärnfamilj: Fråga inte t.ex hur tycker din man och dina barn om det? Utgå inte från att personens familj ser ut som den stereotypa kärnfamiljen.

Anta inte att personen identifierar sig utifrån det kön som är juridiskt eller likande. Bemöt med öppenhet.

Insatser: Kvinnor får ofta mer social samvaro, män mer motion och promenad.

Män som blir utsatta för våld.

65
Q

Vad är skillnaden mellan hallunicationer och vanföreställningar?

A

Vanföreställningar - kognitivt. Det vill säga exempelvis en känsla av förföljelse eller storhetsvansinne.

Hallunicationer - perception. Dvs röster, syner.

66
Q

Personlighetssyndrom - vilka avvikelser i minst två stycken ska finnas för diagnos?

A

Kognitiv - Tolkning av världen, av sig själva.

Affekt - Hur de hanterar känslor och upplever dem.

Impulsivitet - Graden av kontroll över impulser.

Interpersonell - Att relatera och samspela med andra.

67
Q

Vad symboliseras kluster B av?

A

Dramatiska, färgstarka och oberäkneliga personer. Utmanande och sårbar grupp.

68
Q

Vad kännetecknar borderline?
Vad kännetecknar narcissism?
Vad kännetecknar antisocial?

A

Borderline - Emotionellt instabil

Narcissism - Grandiös självbild.

Antisocial - Likgiltighet inför lagar och regler.