Psykodynamiska teorier=SIGMUND FREUD Flashcards
Psykodynamiska teorier
Psykodynamiska teorier lägger stor vikt vid barndomen när de förklarar den psykiska och emotionella utvecklingen
Vem var Sigmund Freud?
Sigmund Freud (1856-1939) var en av de viktigaste figurerna i skapandet av den moderna psykologin. Det var han som lanserade psykoanalysen, en terapiform där patienten får hjälp med att lösa sina problem genom att nå sitt undermedvetna och där hitta orsakerna till problemet.
Driftteorin
Grunden i Freuds utvecklingspsykologi är teorin om att människors beteende styrs utifrån deras drifter och instinkter. Människan har ett antal medfödda drifter som de hela tiden försöker att tillfredsställa. De viktigaste drifterna är de som rör överlevnad och fortplantning (sexualitet). Detta gör driftteorin till en biologisk förklaringsmodell. Freuds driftteori har fått mycket kritik och anses av många vara ganska oanvändbar idag, kanske delvis på grund av att samhället ser annorlunda ut.
Drift
– motivation, strävan att nå ett visst mål.
Instikt
– reflexmässigt beteende, känsla eller reaktion som har medfödda orsaker
Det medvetna och undermedvetna
Centralt i Freuds teorier är tanken om att människans psyke har en medveten och en undermedveten del.
Den medvetna delen innehåller alla de tankar och känslor som vi vet om och känner till.
I den undermedvetna delen gömmer sig minnen, tankar, känslor och önskningar som vi inte är direkt medvetna om. Det kan exempelvis vara traumatiska barndomsminnen som helt enkelt förträngts från medvetandet för att de varit för svåra att hantera. Det kan också vara sexuella drifter som är så hemliga att de förvisats från medvetandet.
Det undermedvetna påverkar vårt agerande och tänkande på olika sätt som vi naturligtvis inte är medvetna om. Hemligheter som finns i vårt undermedvetna har en tendens att ploppa upp till ytan i vissa situationer. När vi sover får det undermedvetna fritt spelrum och i våra drömmar bearbetas dess innehåll. Freud intresserade sig därför mycket för drömtydning.
Freudianska felsägningar
Meddelanden från det undermedvetna kan också komma genom så kallade freudianska felsägningar. I en sådan felsägning yttrar vi det vårt undermedvetna vill säga, vilket inte alls är det vårt medvetna hade för avsikt att säga. Simon tänker påpeka för sin klasskamrat Sandra att hon har snygga byxor, men säger istället ”Vilken snygg rumpa du har”.
Detet, jaget och överjaget
Freud hade också en teori om hur människans psyke är uppdelat i tre skikt: Detet, jaget och överjaget.
Detet
Detet är den del av psyket som innehåller alla våra drifter och önskningar. Detet har inga hämningar och vill ha omedelbar tillfredsställelse. En människa med ett starkt det tenderar att göra som den vill, utan hänsyn till omgivningen. Detet är mycket stort hos små barn, eftersom de ännu inte lärt sig vad som är acceptablet och inte: Hungrig! Vill ha mat! Nu! Skriiiik!
Jaget
Jaget kan jämföras med den medvetna delen av psyket. Jaget har lärt sig kompromissa med sina önskningar och vet hur man uppför sig: Jag är lite hungrig — skulle jag kunna göra en macka?
Överjaget
Överjaget är det inlärda samvetet. Där finns allt vi lärt oss om vilka regler som gäller och vad man inte får göra — det representerar den moraluppfattning individen har fostrats in i. Överjaget nyper dig i örat när du är på väg att göra något dumt och det viskar till dig vad som är rätt och riktigt i olika situationer: Jag är hungrig, men vill inte störa — jag håller mig tills jag kommer hem.
Försvarsmekanismerna
För att kunna skydda sig mot den ångest som kan uppstå i konflikterna mellan detet och överjaget har människan utrustats med ett antal försvarsmekanismer. När ångestskapande hemligheter närmar sig medvetandet aktiveras försvarsmekanismerna som kämpar för att behålla individens lugn. Några av de vanligaste försvarsmekanismerna är: BORTTRÄNGNING, REAKTIONSBILDNING, PROJEKTION, REGRESSION
Om man är sjuk eller särskilt sårbar eller om man har druckit alkohol så försvagas psykets mekanismer. Överjaget trycks undan och drifterna kommer upp till ytan.
Bortträngning:
Bortträngning: Obehagliga minnen eller tankar förträngs och trycks ner till det undermedvetna, så att vi i princip glömmer av att de existerar.
Reaktionsbildning:
Reaktionsbildning: Den obehagliga känslan förträngs inte till det undermedvetna, utan ersätts med motsatsen. Om man är kär i någon som man av någon anledning inte får bli kär i (kanske kompisens pojkvän) byts kärleken ut mot ogillande.
Projektion
Projektion: Man lägger över sina egna känslor eller egenskaper på andra. ”Usch, vad du är sur och negativ” säger den som inte vill vara medvetan om sin egen surhet och negativitet till sin kamrat
