Prov geografi kartor mm. Flashcards

1
Q

Vad är en karta?

A

En karta är en överblick av ett land eller ett landskap och är ett viktigt hjälpmedel när det gäller att strukturera och presentera geografisk information.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad ska kartor innehålla?

A

En karta ska innehålla en skala som visar hur stor kartan är jämfört med verkligheten.

De ska även innehålla symboler som motsvarar verkligheten, ex. berg, skog, vägar mm.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vilka är de två vanligaste kartorna?

A

Topografiska kartor och tematiska kartor.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad är en topografisk karta?

A

En topografisk karta visar terrängen och avbildar verkligheten
- vägar städer mm.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad är en tematisk karta?

A

En tematisk karta visar ett förhållande mellan kartan och ett tema.

Vanligaste formen av den tematiska kartan är den så kallade Koropletkartan.

Olika värden får olika färger på kartan för att visa sambandet mellan temat & kartan.
En tematisk karta kan exempelvis visa befolkningstätheten i ett land eller religionens spridning i världen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Beskriv kartans historia

A

De äldsta kartor man hittat idag är ca 1500 år gamla och ritades på mammuten.

För ca 600 år sedan ritades det kartor över det område som idag är Turkiet och Egypten och i Irak ritades det för ca 400 år sedan kartor som användes till stadsplaner och ägandeförhållanden.

Man har även hittat 2000 år gamla kartor från Grekland som förvånansvärt väl avbildar Medelhavet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vem var Pythagoras?

A

Pythagoras var en grekisk filosof som levde från 570-479 f.Kr.
Pythagoras var först med att hävda att jorden var rund, vilket även Aristoteles och Platon gjorde senare.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Hur sägs det att Pythagoras insåg att jorden var rund?

A

Det sägs att det var genom att han såg en skugga på månen som han förstod var från jorden, och i och med att skuggan på månen var rund förstod han att jorden måste vara klotformad.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vem var Aristoteles och vad var det han hävdade?

A

Aristoteles var en grek som levde från 384-322 f.Kr.

Aristoteles hävdade att det var jorden som var i universums centrum, det vill säga den geografiska världsbilden.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vem var Aristarchos?

A

Aristarchos var en grek som levde från 310-230 f.Kr.

Till skillnad från Aristoteles tidigare tankar om att det var jorden som var i centrum hävdade Aristarchos att det var solen som var i mitten och att jorden gick i en bana runt solen liksom de övriga planeterna, Heliocentrin.

Dock tog det 1700 år innan Aristarchos idé om Heliocentrin slog igenom via Copernicus (473-1543)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vem var Copernicus?

A

Copernicus levde från 1473-1543 och var den som utvecklade och gjorde att Aristarchos idé om Heliocentrin slog igenom.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vem var Eratosthenes?

A

Eratosthenes var en grek som levde från 285-200 f.Kr.

Han var den som räknade ut jordens omkrets vilken var förvånansvärt lik den exakta beräkningen vi har idag.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Hur räknades jordens omkrets ut?

A

Det var genom att placera ut en pinne i staden Syene (nuvarande Assuan) och en i Alexandria som Eratosthenes kunde beräkna ut jordens omkrets.

Eratosthenes visste på grund av pinnarna att vid middagstid vid sommarsolståndet stod solen i zenit i Syene medan den i Alexandria avvek en bit åt söder.
Genom de beräkningarna kunde han räkna ut avståndet mellan de två städerna och sedan runt hela jorden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad hände med kunskaperna under medeltiden?

A

Under medeltiden ökade kyrkans makt vilket gjorde att man började tro på deras världsuppfattning och övergav de gamla kunskaperna från grekerna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Varför övergav man de gamla kunskaperna och började tro på kyrkan istället?

A

Pågrund av allt elände som skedde under medeltiden började man anförtro sig till kyrkan istället för att tro på vetenskapen och kyrkans makt ökade därmed enormt.

Under grekernas tid visste man väldigt mycket och hade kommit med nya upptäckter, men sedan när pesten kom under medeltiden ökade då kyrkans makt och de kom med egna idéer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Beskriv Sveriges karthistoria

A

I Sverige var vi bland de första med att rita av vårt land och var även ett av de länder som tidigt åstadkom mycket noggranna kartor.

På 1600-talet var yrket som kartritare väldigt fint, och de kartor som gjordes i Sverige var fantastiska.

17
Q

Vad gjorde Axel Oxenstierna?

A

Axel Oxenstierna gav år 1636 ut order om kartritandet av Sverige, kartornas syfte var framförallt att användas i krig. Bl.a. för att tillsammans med folkbokföringen se till att ingen smet undan krigstjänsten.

18
Q

Vad är problemet med kartprojektioner?

A

Problemet med kartprojektioner är att kartan är platt och jorden är rund, vilket gör att det aldrig kommer gå att få en papperskarta som stämmer i storlek och form både på land och hav som håller ihop på ett pappersark.

19
Q

Vad finns det för sorters kartprojektioner?

A

Det finns flera olika typer av kartprojektioner, bl.a. Plan projektion, konisk projektion, cylinder projektion och mercators projektion.

20
Q

Beskriv de olika kartprojektionerna

A

Plan projektion: man avbildar föremålet ovanifrån.

Konisk projektion: man rullar pappret koniskt runt föremålet.

Cylinder projektion: man rullar pappret i cylinderform runt föremålet.

Mercators projektion: man trär över en ballong över föremålet och avbildar föremålet, klipper ballongen mitt itu och drar ut den. Problemet med Mercators projektion är att de länder som ligger norrut/söderut blir mycket större än vad de egentligen är när man drar ut ballongen.

21
Q

Vad är gradnätet?

A

För att beskriva vart på jorden man befinner sig kan man använda sig av gradnätet.

Gradnätet består utav två slags grader: breddgrader och längdgrader.

22
Q

Beskriv breddgrader

A

Det finns 180 breddgrader och de ligger parallellt med ekvatorn, 90 st på den norra sidan och 90 på den södra.

Mitten för breddgraderna är ekvatorn som är 0*.

Breddgraderna skrivs alltid först när man beskriver vart man är.

23
Q

Beskriv längdgrader

A

Det finns 360 stycken längdgrader, lika många som graderna på en cirkel, och de går från nordpolen till Sydpolen.

Längdgradernas mitt går genom London (Greenwich) och är 0*.

24
Q

Varför har vi årstider?

A

Anledningen till varför vi har årstider är på grund av solinstrålningen tillsammans med jordens lutning (22,5*)

25
Q

Varför tidszoner?

A

Jorden är indelad i 24 tidszoner. Anledningen till varför jorden har olika tidszoner är för att alla länder vill mitten av dagen när solen står som högst, dvs. Kl. 12

26
Q

Varför är det varmare vid ekvatorn?

A

Anledningen till att det är varmare vid länderna som ligger vid ekvatorn än de som ligger vid polerna är för att solens strålar träffar mer “mitt på” jordens yta där än vad de gör norrut/söderut där strålarna behöver värma en större yta.