Prov 3 Flashcards
funktionell språkundervisning
Jobbar med helheten.
Funktionell språkundervisning innebär att eleverna lär sig använda språket i praktiska situationer, där de övar på att kommunicera på ett sätt som passar olika sammanhang och syften. Istället för att bara fokusera på grammatik och regler, tränar de på att använda språket på ett sätt som är meningsfullt och relevant i verkliga livet.
Vart leder kunskapen?
ska vi skriva en text behöver det finnas en mottagare
här kommer genrepedagogiken in
formalistisk språkundervisning
Läsning för sig och skrivning för sig
Formella kunskaper mer ett mål än ett medel
Betoning på isolerade övningar och delmetodik
Undervisning baserad på övningshäfte
Formalistisk språkundervisning handlar om att lära sig språkets struktur och regler, som grammatik och stavning, utan att sätta det i praktiska sammanhang. Fokus ligger på att förstå språkets uppbyggnad snarare än på att använda språket i vardagliga situationer.
viss kunskap måste vi jobba formalistiskt med, ex stavning, att ljuda, avkoda
behöver repetera, traggla
meningsskapande
Meningsskapande är processen där vi skapar mening och förståelse utifrån det vi läser, hör eller upplever. Det innebär att koppla det nya innehållet till det vi redan vet eller har varit med om. För elever innebär det att läsa en text eller lyssna på en berättelse och aktivt reflektera över vad den betyder för dem, hur den relaterar till deras liv och vilka nya insikter den kan ge.
multimodalitet
När flera olika uttrycksformer samspelar i en text kallas de multimodala. (Blomström)
Användningen av flera kommunikationssätt, som text, bilder, ljud och video, för att skapa och förmedla mening (Edvardsson)
literacy
förmåga att tala, läsa, skriva och använda olika multimodala uttryck
Literacy innebär förmågan att läsa, skriva, förstå och använda språk i olika sammanhang. Det är mer än bara teknisk läskunnighet; literacy omfattar att kunna tolka, skapa och kommunicera innehåll på ett sätt som är meningsfullt i olika situationer. Inom utbildning handlar literacy också om att använda språk för att lära, reflektera och delta aktivt i samhället. Detta inkluderar att kunna förstå och hantera olika typer av texter och medier, vilket är särskilt viktigt i en digitaliserad och multimodal värld
literacyhändelser
En observerbar och konkret situation där skrivet språk har en roll och funktion
ämneskonceptioner
hur man ser på svenskämnet, hur man tycker att ämnet ska vara
Ämneskonceptioner är olika sätt att förstå och undervisa ett skolämne. De beskriver lärarens syn på ämnets syfte och innehåll, vilket påverkar hur undervisningen utformas. I svenskämnet finns exempelvis tre huvudsakliga ämneskonceptioner:
Färdighetsämne – fokus på tekniska språkliga färdigheter som grammatik och stavning. reproducera viss kunskap, formaliserad undervisning
Litteraturhistoriskt bildningsämne – lärande om litteraturens kulturarv och historia. inte för lågstadiet, äldre syn som håller på att försvinna
Erfarenhetspedagogiskt ämne – kopplar ämnet till elevernas egna erfarenheter och livsvärld. tar in elevernas erfarenheter, skapar ny kunskap, flerstämmighet, funktionaliserad
Dessa perspektiv hjälper lärare att välja inriktning och metoder som bäst stödjer elevernas lärande
kumulativt samtal
Deltagarna bygger vidare på varandras idéer, vilket skapar en gemensam förståelse. Samtalet är stöttande och deltagarna är överens för att skapa sammanhängande tankegångar
konfrontativt samtal
I detta samtal utmanar deltagarna varandras åsikter och idéer. Diskussionen kan leda till djupare reflektion genom att belysa olika perspektiv och ifrågasätta tidigare antaganden
utforskande samtal
Här är målet att gemensamt undersöka ett ämne eller en fråga. Deltagarna är öppna för nya idéer och lägger fram sina tankar utan krav på att ha rätt, vilket främjar ett kritiskt och undersökande förhållningssätt.
IRE - initiative, response, evaluation
Denna modell diskuteras ofta i pedagogisk litteratur som en klassisk samtalsstruktur i undervisning, där läraren initierar en fråga (Initiative), eleven svarar (Response), och läraren utvärderar eller ger återkoppling på svaret (Evaluation).
reproduktion
innebär en syn på lärande där elever är passiva mottagare av kunskap och endast återskapar/repeterar (reproducerar) vad läraren sagt
vardagsspråk
Vardagsspråk är det språk vi använder i informella och dagliga sammanhang, ofta enkelt och lättförståeligt. Det handlar om att kommunicera grundläggande idéer och känslor på ett direkt sätt
kunskapsspråk
Kunskapsspråk är det språk som används inom akademiska och formella sammanhang och innehåller ofta mer abstrakta, tekniska och ämnesspecifika begrepp. Det hjälper elever att uttrycka komplexa idéer och resonera mer precist.
sociolekt
hur social bakgrund kan påverka språket, utbildning/yrke ens föräldrar har och man själv har. generellt - ju högre utbildning desto mer standardspråk
dialekt
olika sätt att prata beroende på var man bor, olika ord/uttal/betoningar, meningsbyggnad - en variant av ett språk som talas i ett visst geografiskt område
flerspråkighet
en situation där en individ eller ett samhälle använder flera språk. I utbildningssammanhang refererar flerspråkighet ofta till elever som använder eller lär sig mer än ett språk, vilket påverkar deras språkutveckling och inlärning. Det handlar både om att kunna använda flera språk och om de kognitiva och sociala fördelarna som ofta följer med att vara flerspråkig
modersmål
Det första språket en person lär sig och använder hemma eller i sin närmiljö. I utbildningssammanhang används modersmålet ofta som en resurs för att underlätta inlärning, särskilt för flerspråkiga elever, eftersom det kan stärka elevernas identitet och fungera som en bro till att lära sig andra språk, exempelvis svenska.
förstaspråk
Det första språket man lär sig, samma som ovan
andraspråk
De andra språket man lär sig
vokabulär
Det ordförråd en person behärskar, alltså de ord och uttryck en individ kan förstå och använda. Ett starkt vokabulär är viktigt för att kunna uttrycka sig nyanserat och förstå komplexa texter. I utbildningssammanhang arbetar lärare ofta med att utöka elevernas vokabulär för att förbättra deras läs- och skrivförmåga.
boksamtal
Det finns olika modeller för hur boksamtal kan gå till, ex Chambers, Venn-diagram, intervju. Syftet är att eleverna får prata om boken för att få en djupare förståelse och för att kunna koppla sina egna erfarenheter till handlingen och karaktärerna
genrer
Genrer och texttyper inom språkundervisning handlar om olika kategorier och stilar av texter som elever lär sig att läsa och skriva. Genrer kan vara exempelvis berättelser, faktatexter, instruktioner eller argumenterande texter. Att undervisa om genrer och texttyper hjälper elever att förstå olika sätt att strukturera och presentera information beroende på textens syfte och målgrupp. Detta stöder elevernas förmåga att anpassa sitt språk och sina texter till olika kommunikativa sammanhang, vilket är centralt för deras skrivutveckling och läsförståelse
kanon
böcker som anses vara klassiker, som läses i alla generationer
sakprosa
facklitteratur och läroböcker, faktatexter
skönlitteratur
till exempel en roman eller en novell
estetisk läsning
lustläsning
Estetisk läsning handlar om att läsa för upplevelsen, känslan och inlevelsen. Läsaren fokuserar på att tolka och uppskatta textens estetiska och känslomässiga aspekter
efferent läsning
lusläsning
Efferent läsning innebär att läsa för att få information eller för att förstå ett specifikt innehåll. Här är fokus på fakta och kunskap snarare än på upplevelsen.
digifiering
översättning från analog till digital form - ex, fysiska böcker till e-böcker
digitalisering
hela processen för att utnyttja den digitala teknikens möjligheter
explicit språkundervisning
att uttryckligen lära ut, ex gå igenom olika begrepp och grammatik istället för att eleverna själva listar ut hur man ska göra genom att förstå sammanhanget
läraren tydligt och direkt undervisar om språkliga regler, strukturer och strategier, snarare än att eleverna ska upptäcka dessa på egen hand. Denna metod syftar till att göra språkliga funktioner och regler transparenta för eleverna för att underlätta deras språkutveckling
läsrepertoar
det man har med sig av läsning hemifrån eller från skolan, det man har läst
metaspråk
Metaspråk beskrivs här som ett sätt att tala om språk och text på ett sätt som gör det möjligt att diskutera och analysera deras uppbyggnad och funktion. Metaspråk används exempelvis vid respons på texter där elever behöver ett språk för att kunna ge konstruktiv kritik och reflektera över textinnehållet och språkliga val. Detta är särskilt viktigt för att elever ska kunna utveckla en medvetenhet om sina egna språkliga resurser
semantik
förmågan att förstå ords betydelser samt att kunna identifiera och benämna begrepp korrekt. För att stödja elevernas utveckling inom detta område, kan aktiviteter som ordlekar och arbete med att organisera begrepp vara användbara. Dessa metoder hjälper eleverna att bygga ett ordförråd och associera ord med varandra, vilket underlättar att mobilisera och använda rätt ord vid behov
textrörlighet
hur elever rör sig inom och utanför en text genom tre typer av rörlighet: textbaserad rörlighet, associativ rörlighet, och interaktiv textrörlighet. Den textbaserade rörligheten handlar om att identifiera och tolka information i texten, medan associativ rörlighet innebär att läsaren kopplar textens innehåll till sina egna erfarenheter och tankar. Den interaktiva textrörligheten handlar om att kunna reflektera över textens syfte och mottagare, samt om att kunna växla mellan att vara inne i och utanför texten
skrivdiskurs
normer och sätt att skriva som utvecklas inom en viss social eller akademisk kontext. Det innebär att författare och studenter behöver anpassa sitt språk och sin struktur beroende på de förväntningar som gäller för just den diskursen, till exempel akademiskt skrivande eller vetenskaplig text
interdependenshypotesen (eller isbergshypotesen)
språkliga färdigheter kan överföras mellan språk. Den är relevant för flerspråkig undervisning då den pekar på att färdigheter som utvecklas på ett språk (exempelvis modersmålet) kan underlätta inlärningen av ett nytt språk, som svenska för andraspråkselever. Forskare är överens om att viss språklig kompetens överförs, men hur mycket och under vilka förhållanden denna överföring sker varierar, vilket gör hypotesen komplex att tillämpa i undervisningenspråkliga färdigheter kan överföras mellan språk. Den är relevant för flerspråkig undervisning då den pekar på att färdigheter som utvecklas på ett språk (exempelvis modersmålet) kan underlätta inlärningen av ett nytt
tröskelhypotesen
Det finns tröskelnivåer i språklig kompetens som tvåspråkiga barn måste uppnå för att undvika kognitiva underskott och för att kunna dra fördel av de kognitiva fördelarna med tvåspråkighet. Hypotesen innebär att en elev måste ha en viss kompetens i både förstaspråket och andraspråket för att till fullo kunna utnyttja de positiva effekterna av tvåspråkighet på kognitiv utveckling
