Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Biologi 2 > Prov 2 - Immunförsvaret och hormoner > Flashcards

Prov 2 - Immunförsvaret och hormoner Flashcards

1
Q

Hormoner att kunna

A 
GH
FSH
LH
Oxytocin
ADI I
Melatonin
Insulin
Glukagon
adrenalin och noradrenalin
Testosteron
Östrogen / estradiol
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Proteinhormoner

A

Produceras i hypofysens framlob
Regleras av hypotalamus-hormoner
- GH - Längdtillväxt
- FSH (Mogna på) - stimulerar äggfolliklar och
spermieproduktion
- LH - (Lossna hallå) - Stimulerar ägglossning och
testosteronproduktion i testiklar

Produceras i bukspottskörteln
Regleras av glukoshalt i blodet
- INSULIN - Minskad glukoshalt i blodet
- GLUKAGON - Ökad glukoshalt i blodet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Peptidhormoner

A

Produceras i hypofysens baklob
- Oxytocin - Sammandragningar i livmodern och i mjölkkörtlar - Styrs av Nervsystemet

  • ADI I - Återupptag av vatten från urinen - styrs av salthalt i blodet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Aminosyraderivat hormoner

A

Melatonin - Produceras i Tallkottkörteln - påverkar den biologiska rytmen - styrs av ljustillgång

Adrenalin & Noradrenalin - Produceras i binjurarna - Ökad glukoshalt i blodet, sammandragningar i blodkärl styrs av nervsystemet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Steroidhormon

A

Styrs av FSH och LH
- Testostron - produceras i testiklar (främst) - utveckling av manliga könskaraktärer, stimulerar spermieproduktion

  • Östrogen / Estradiol - Produceras i äggstockarna - Utveckling av kvinnliga könskaraktärer, stimulerar livmoderslemhinnans uppbyggnad
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Här produceras hormoner

A

Endokrina körtlar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Endokrina körtlar

A 
Tillverkar ämnen som hamnar i blodbanan eller lymfan
EXEMPEL:
-  Hypofysen
- Tallkottkörteln
- Njurar
- Bukspottskörteln
- Celler i tarmarna
- Sköldkörteln
- Bisköldkörteln
- Binjurarna
- Äggstockarna
- Testiklar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Exokrina körtlar

A

Tillverkar ämnen som hamnar utanför kroppen t.ex svettkörtlar, tårkörtlar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Styrning av hormonproduktion

A

styrs av negativ återkoppling. Stor mängd hormon bromsar / hindrar tillverkningen av nytt, men styrs även av :
- Nervsignaler

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Hypofysen

A

Hypofysen - “ledningscentralen”
Styrs av nervsignaler från hypotalamus (i hjärnan) och producerar hormoner som i sin tur styr tillverkningen av andra hormoner.

  • sköldkörtelstimulerande hormon ⇒Stimulerar sköldkörteln ⇒ stimulerar ämnesomsättning
  • Tillväxthormon ⇒ t.ex benvävnad, muskler
  • Fortplantning, hormon som stimulerar äggstockarna/testiklar ⇒ producerar hormoner
    (antidiuretisk hormon - urin upptag, oxytocin - t.ex från amning)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Binjurarna

A

Producerar bla stresshormoner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Hur påverkas kroppen av ett hormon? (exempel)

A
  • Oxytocin - bebisens diande - lung och ro hormon - bidrar med anknytning mellan förälder och barn.
    Motsatt effekt med kortisol - stresshormon
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Typer av hormoner

A

Peptidhormoner - vattenlösliga ämnen - binder till receptorer på utsidan av cellen
Kasskadeffekt - öka effekten av hormonet genom att aktivera ämnen på insidan. G proteinet . trycks igång av hormoner “strömbrytaren” startar igång. Hormonerna kan aktivera och hindra fuktioner

Steoridhormoner - fettlösliga - går rakt igenom fosfolipidskikten (cellmembranet) = > Påverkar DNA - ökar / minskar transkription

Aminosyraderivat - går rakt igenom membran och binder till receptorer på insidan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Bukspottskörteln

A

Insulin: öppnar cellern / instruerar cellerna att absorbera glukos / öppnar ett kanalprotein. Levern tar upp glukosen och lagrar det som glykogen

Glukagon: utsöndras när glukoshalten är låg och får levern att bryta ner glykogen till glukos

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Sköldkörteln

A

Styr ämnesomsättning
Folliklar - Ringar av celler med hormoner de tillverkar i mitten

Rubbingar:
- Hypotyreos - underproduktion = > trött, frusen, viktuppgång - för lite förbränning i kroppen - det man äter förbränns inte i tillräckligt stor utsträckning
- Hypertyreos - överproduktion => högvarv, viktnedgång, varm - förbränningen är för hög
Varför rubbning?
- Tumör
- Förändingar i livet

Struma - förstoring
Giftstruma - förstorad sköldkörtel som har för hög produktion.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Typer av patogener

A 
Virus
Bakterier
Amöbor
Gift
Svampar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Igenkänningsmarkör på cellens yta

A

MCH
MCH -I - människans celler - HLA
MCH - II - antigen presenterande celler - olika vita blodkroppar

immunförsvaret använder MCH för att kunna urskilja fiender mellan och från egna celler.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Delar av immunförsvaret

A

Yttre försvar
Inre icke specifikt försvar
Inre specefikt försvar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Yttre försvar

A

Mekaniskt:
- Hud - förhårdnade celler - fyllda med keratin.
- Flimmerhår - de övre luftvägarnas epitet celler har
flimmerhår som viftar upp slem med patogener som
sedan hostas upp eller sväljs
- Slemhinnor i t.ex mag-tarmkanalen, andningsvägarna,
urinsystemet och vaginan som utsöndras från
epitelceller
- Tårar
- Svett
- Urin

Kemiskt
- Lågt pH - bakterier trivs inte
- Enzymer, lysosomer
- Talg och svettkörtlar avger ämnen som motverka
bakterietillväxt t.ex genom lågt pH, och andra skadliga
ämnen för bakterier t.ex lysosymer

Biologiskt
- Goda bakterier konkurrerar ut onda

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Inre ospecifika försvaret

A

Vita blodkroppar , kemiska ämnen
Blod består av:
- Blodkroppar röda och vita (1000:1 ratio) - röda har inga
cellkärnor. Bildas i benmärgen från stamceller och
specialiseras
- Blodplättar
- Plasma

VITA BLODKROPPAR:
- Granulocyter
   Mot större patogener
   Snabbt på plats
Fagocyterar
   Kortlivade
   Tillverkar histamin = blodkärlen dilaterar = ökar 
   blodflöde = mer vita blodkroppar
   Använder sig av kemotaxi - rör sig mot högre 
   koncentration av ett ämne.
- MONOCYTER - MAKROFAGER
  Fagocyterar
  Långlivade
  Städpatrull - tar upp död vävnad
  Avger ämnen för att kalla på andra vita blodkroppar
  • DENDRITISKA CELLER
    Möter patogener som tar sig in via slemhinnor
    Presenterar det de fagocyterat för specifika försvaret -
    lymfknutor
  • NK - CELLER
    Attackerar mot virusinfekterade eller cancerceller och får dem att begå apoptos
  • MASTCELLER
    Producerar histamin - inflammatoriskt ämne
    Oskadliggör vissa gifter från t.ex ormar och bin
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Inflammation

A

Del i ospecifika försvaret
mekanisk skada eller infektion => inflammation
- en icke-specifik försvarsreaktion som sätts igång av signalämnen från skadade celler respektive fagocyter och mastceller.

Ett av dessa är histamin som sprids av basofila granulocyter och mastceller. ⇒ Blodkärlen utvidgas ⇒ ökat blodflöde ⇒ rikligt med blodplättar och fibrinogen som kan inleda läkning.
Samt neutrofila granulocyter och andra blodkroppar som kan kämpa mot patogener.
området blir rött och varmt- inflammation “sätta i brand”.

Histaminet får även celler i kapillärväggarna att svulna så att hålrummen mellan dem blir större ⇒ mer blodvätska ut ut kärlen som sköljer cellerma ⇒ ömmande svullnad.
Kappilärväggarnas porer förstoras ⇒ lättare för vita blodkroppar att komma ut i den angripna vävnaden.

om en inflammation pågår länge ansamlas mängder att fagocyter som förbrukats och dött - var.

22
Q

feber

A

Ospecifika försvaret

Feber orsakas av infektion och framkallas av pyrogener som bildas av fagocyter och vissa bakterier.

Pyrogener vrider upp kroppens termostat i hjärnan (hypotalamus).

När temperaturen överstiger 38 grader hämmas förökningen av många bakterier och virus och får även immunförsvaret att arbeta snabbare.

Blir den för hög - över 43 grader börjar kroppens egna celler dö och vid 45 grader koagulerar kroppens proteiner.

23
Q

Inferoner som skydd mot virus

A

Signalämnen sprids bla av celler som har angripits av virus för att skydda celler som ännu inte infekteras.

Fäster vid cellmembranet på mottagarceller som svarar på att bilda proteiner som förhindrar virus att föröka sig i cellerna.

Dessutom aktiveras NK -celler och makrofager som mobiliseras snabbt mot virus.

24
Q

Komplementproteiner

A

Ospecifika försvaret

Flera av plasmaproteinerna som ingår i blodet är komplementproteiner. (ingår även i specifika försvaret).

Är oftast inaktiva men kan blir aktiva genom att de t.ex kommer i kontakt med virus eller bakterier. Då kan de få bakterier att lysera och dö.

Kan även bilda signalämnen som lockar fagocyter till en plats med patogener.

Delar av dem kan även fästa vid t.ex bakterier så att de lättare upptäcks och kan fagocyteras.

25
Q

Specifika försvaret

A

Det specifika försvaret sköts av vita blodkroppar - lymfocyter som huvudsakligen verkar i lymfsystemet (lymfkärl, lymfknutor, lymfatisk vävnad i thymus, mjälte, halsmandlar, blindtarm).

Lymfocyter tillhör kroppens mest avancerade celler.

Inlärt - blir bättre ju fler antigener det möter

26
Q

Antigener

A

På ytan av virus och celler finns mer eller mindre unika molekyler som “kännetecknar” dem - antigener . Detta utnyttjar lymfocyterna för att kunna mobilisera sitt försvar. Det finns ett obegränsat antal olika antigener = måste kunna bildas ett obegänsat antal varianter av antikroppar.

27
Q

T-lymfocyt

A

På ytan av T - lymfocyter finns receptorer som kan binda till ett passande antigen.

1) T-hjälparcellern - stimulerar b-celler att tillverka antikroppar, samt hjälper mördarceller att utvecklas
2) T-mördarceller
3) T-minnesceller

28
Q

B-lymfocyt

A

B-lymfocyter bildar antikroppar som passar ihop med antigener.

På ytan av B-lymfocyterna sitter antikroppar vars skänklar sticker ut likt antenner som kan känna av celler och andra objekt som B-lymfocyterna träffar.

Infekterad av t.ex bakterier - förr eller senare bakterierna möta en B-lymfocyt med antikroppar som matchar någon antingen på inkräktaren.
- Kopplas ihop och patogenen endocyteras.

  • B-cellen bryter ner patogenen och visar upp fragment i
    MHC-II.

T-hjälparceller med receptorer som passar binder = identifierar antigenerna och skickar signaler = B-cellen att börja växa och dela sig och genomgår en differentiering i plasmaceller och minnesceller.

Plasmaceller producerar antikroppar mot antigenerna.

Fördel med att det behövs 2 celler är att risken att de ska fel reagera så att det bildas antikroppar mot våra egna celler är minimal.

Minnesceller : lång livstid medverkar till att man förvärvar immunitet mot sjukdomar.
Andra gången man smittas av en viss patogen kan denna registreras av minnesceller från första smittotillfället som genast aktiverar produktionen av antikroppar.
Sker detta väldigt snabbt så att patogenerna elimineras innan man insjuknat är man immun. I vissa fall ger de ett livslångt skydd t.ex vattkoppsvirus, ibland är det kortare tid. - Förenkling

29
Q

Antikroppar

A

Byggda av proteiner som tillhör gruppen globuliner ⇒ antikroppar = immunoglobuliner eller Ig.

3 olika typer av antikroppar:
IgG (vanligast) - bakterier och virus som kommit in i kroppen
- kan bindas till receptorer på fagocyter resp komplementproteiner = Försvaret mot patogener som är klädda med IgG antikroppar extra effektivt.

IgA - Försvar mot bakterier på utsidan av slemhinnor - bakterierna får inget fäste på slemhinnorna och kan lätt sköljas bort.

IgE - Mot eukaryota parasiter (t.ex maskar)

30
Q

Egna celler måste skonas

A

Formen på antikropparnas skänklar uppkommer slumpmässigt - vissa former passar inte på antigener hos kroppens egna celler.

Det är viktigt att B-lymfocyter med sådana antikroppar elimineras. Motsvarande gäller för T-lymfocyter.
Under deras mognad testas detta och de som inte klarar testet elimineras - tvingas begå självmord.

Autoimmuna sjukdomar beror på brister i mekanismerna som selekterar bort lymfocyter som kan skada kroppens egna celler.

31
Q

Hur patogener påverkas av antikroppar

A

Eftersom antikroppar har två skänklar kan de koppla ihop patogener med varandra

Sitta i vägen och därmed störa patogenernas aktiviteter

Kan klä in virus och förhindra att de binder till värdceller och injekterar sin arvsmassa.

markera patogener så fagocyter kan identifiera dem.

Kan binda och aktivera komplementproteiner som i vissa fall dödar dem direkt

bilda signalämnen som lockar fagocyter (kemotaxi) eller medverkar för att starta inflammation.

32
Q

Allergier

A

Överreaktioner hos immunförsvaret mot ämnen som vi normalt borde vara toleranta mot.

Den vanligaste typen av allergi kallas IgE- förmedlad allergi eller atopisk allergi.
Vid denna bildas IgE-antikroppar mot proteiner i pollen,djurmjäll, avföring från kvalster, vissa matprodukter mm.

Dessa harmlösa fiender kallas allergener.

Vi första kontakt med ett allergen märks normalt inga symptom men det sker en sensibilisering. =innebär att B-lymfocyter bildar rikligt med IgE-antikroppar mot allergenet och dessa fäster på ytan av basofila granulocyter och mastceller.

Vid senare kontakt med samma allergen kan detta bindas till antikropparna på de basofila granulocyterna och mastcellerna som svarar med att utsöndra histamin vilket orsakar allergiska symptom.

Histamin kan få

  • musklerna i luftrören att dra ihop sig,
  • öka slembildning,
  • få blodkärl att utvidgas och släppa ut vätska.

Beroende på var i kroppen detta sker kan man drabbas av t.ex hösnuva, nässelfeber, astma eller diarre. Om det sprids i blodet kan det framkalla anafylaktisk chock.

33
Q

Hösnuva

A

Ofarlig form av allergi
Näsa och ögon rinner, är svullna och rödkantade.
Överkänslighet mot pollen vanlig orsak.
Behandlas ofta bra med ögondroppar, nässpray eller tabletter med antihistaminer.

34
Q

Nässelfeber

A 
Histamin frigörs i huden.
Upphöjda, rodnande hudområden som kliar
försvinner ofta snabbt
Framkallas av speciella födoämnen i t.ex jordgubbar, fisk eller skaldjur.
Vanligt att man inte hittar orsak
35
Q

Astma

A

Inflammation i luftrören som gör att man kan få svårt att andas.
2 typer: Allergisk (vanligast hos barn) - pollen pälsdjur, kvalster
Icke Allergisk - (vanligare ju äldre man är) - retningar som kall luft, tobaksrök, ansträngning, irriterande ämnen i parfymer mm.

36
Q

Anafylaktisk chock

A

Medicinsk term chock = kraftigt blodtrycksfall som kan vara livshotande.

Kan bero på blodförlust, uttorkning, sviktande hjärtfunktion eller svår allergi - anafylaktisk chock. Histamin får blodkärlen att utvidga sig och släppa ut så mycket vätska att blodtrycksfallet blir livshotande. sker ofta i kombo med andra reaktioner t.ex svullnad i andningsvägarna. Orsak - svår överkänslighet mot t.ex nötter, skaldjur, bi- och getingstick eller vissa läkemedel.

37
Q

Växande problem

A

Allergier är ett växande problem
Hypoteser:
Immunförsvaret får för lite träning
ärftliga faktorer

38
Q

T-mördarceller

A

virus och intracellulära bakterier gömmer sig inne i våra egna celler där de inte kan bekämpas med antikroppar, komplementproteiner eller fagocyter.

Men immunförsvaret kan minska risken för att virus sprids från infekterade celler till andra celler.

Detta sker genom att infekterade celler sänder ut signaler i form av interferoner.

Ett annat vapen är T-lymfocyter - T-mördarceller som dödar kroppsegna celler som innehåller patogener.

39
Q

Identifiering

A

Alla celler i kroppen (ej röda blodkroppar) har en variant av MHC (MHC-I) som binder fragment av proteiner som för tillfället bildas i cellen och sedan transporteras de till cellmembranet.

MHC har till uppgift att visa vad som sker i cellen. Om en cell innehåller patogener visar MHC även proteinfragment av dem som gör det möjligt för T-mördarceller att upptäcka infekterade celler.

40
Q

Aktiva celler och minnesceller

A

T-mördarcellernas utveckling påminner om B-lymfocyterna.

Dagligen bildas miljontals inaktiva T-mördarceller.

Om en inaktiv T-mördarcell träffar på en infekterad cell och om mördarcellens receptor passar på något av de infekterade cellens MHc komplex kommer T-mördarcellen föröka sig.
Då bildas både aktiva T-mördarceller och minnes T-celler. Minnescellerna är långlivade och kan medverka till immunitet mot patogenen.

41
Q

T - mördarceller mot cancer

A

Tumörceller kan innehålla avvikande proteiner som MHC-I kan visa upp och T-mördarceller aktiveras och angripa tumörceller. = Del av kroppens skydd mot cancer.

42
Q

T-hjälparceller

A

En form av T-lymfocyt som spelar en central roll inom immunförsvaret.
- De styr bla aktiviteten hos makrofager, B-lymfocyter och T-mördarceller.

T-hjälpar läser av MHC II och skickar signaler till T-mördar - stimmuleras

  • Fagocyter presenterar sina fynd för T-hjälparceller .
    (Nedanstående exempel kan lika gärna vara dendritiska celler)
  • Fagocyter har en form av igenkänningsmolekyler som betecknas MHC-II.
    När en makrofag har slukat en patogen kommer de att spjälkas av enzymer från makrofagens lysosomer.Sedan kan MHC-II plocka upp fragment av patogenen och exponera dem för makrofagens omgivning.En makrofag som slukat en bakterie får kontakt med T-hjälparceller - om någon av dessa har receptorer som passar kommer dessa T-hjälparceller att föröka sig och bilda en klon.Samtidigt sker en differentiering i aktiva T-hjälparceller och minnes-T-hjälparceller. De aktiva T-hjälparcellerna börjar direk leda kampen mot det som makrofagen presenterat.

Minnes-T-hjälparceller är långlivade och kan snabbt bilda aktiva T-hjälparceller om det behövs - om samma patogen infekterar kroppen senare.

B-lymfocyter behöver kontakt med T-hjälparceller för att aktiveras.

B-lymfocyter har också MHC-II.
Efter att antikropparna på B-lymfocyternas cellmembran har kopplats till patogener kommer de slukas av B-lymfocyter.

Sedan visar B-lymfocyterna upp fragment på sina MHC-II. Om samma sorts patogen även har slukats av makrofager eller Dendritiska celler, kommer även de visa upp fragment från dessa.

Därmed kan T-hjälparceller med rätt receptorer ansluta och aktiveras.

När det sen finns aktiva T-hjälparceller med rätt receptorer kan de kopplas till B-lymfocyterna, då börjar de dela sig och bilda minnesceller och plasmaceller.
Fördel med detta är att risken för att båda två ska felreagera så att det bildas antikroppar mot våra egna celler är minimal.

Även T-mördarceller är beroende av aktiva T-hjälparceller för att aktiveras. Men här räcker det att T-hjälparceller sänder ut signalämnen (cytokiner) som stimulerar dem. Signalerna lockar även fagocyter.
Immunförsvaret beroende av T-hjälparceller gör att hiv extra farligt, då det är T-hjälparcellerna som angrips vilket får immunförsvaret att kollapsa. HIV⇒AIDS.

43
Q

Viktigt med stor variation av lymfocyter

A

Om kroppen infekteras av en patogen kan den bekämpas extra snabbt om det finns många färdiga lymfocyter.

  • Det är dock omöjligt att hålla hög beredskap för alla patogener som finns.
  • Eftersom det inte går att förutse vilka antigener som immunförsvaret kan behöva känns igen är det viktigare med en STOR VARIATION > STOR ANTAL ENSKILDA TYPER
  • Denna trygghet har vi på bekostnad av att rätt sorts lymfocyter måste föröka sig (respektive massproducera fria antikroppar) när en patogen infekterar kroppen. Under den här tiden kan man hinna bli sjuk.När kroppen infekteras av en patogen lär sig immunförsvar att sannolikheten för att träffa på samma patogen igen är stor. Därför bildas minnesceller.
44
Q

Hur förvärvats immunitet?

A

Förvärvad immunitet
1) Naturlig och aktivt - B- och T-minnesceller som svarar på en infektion.

2) Artificiellt och aktivt - Vaccin - B- och T-minnesceller bildas.
3) Naturligt och passivt - Ett foster får färdiga antikroppar från modern som kan skydda det den första tiden innan det hunnit bygga upp sitt egna immunförsvar. Ett barn kan även få det genom bröstmjölken
4) Artificiellt och passivt - injicering av färdiga antikroppar - när det inte finns tid för att framkalla aktiv immunitet t.ex vid ormbett. Detta ger bara ett tillfälligt skydd som avtar i takt med att de bryts ner.

45
Q

B -lymfocyterna känner igen antigener

A

De har receptorer som kan binda till antigener.
- Antigener som kommer i kontakt med en b - lymfocyt med rätt receptor endocyteras in i cellen där de bryts ner och visas upp i MCH II.
- En T-hjälparcell med rätt receptor till just det MCH II komplexet binder och skickar ut signaler som får B-lymfocyten att dela sig och differentieras till plasmacellerr och minnesceller
Plasmacellerna producerar antikroppar

46
Q

T-lymfocyt

A

1) T- hjälparceller (binder till MHC-II på B-cell och skickar ut signaler till B-cellen)
2) T-mördarcell - Infekterad cell visar upp proteinerna som tillverkas i cellen inklusive virusets med MHC-I.
3) Mördarcellerna har receptorer och om de matchar med

4) MHC-I binder den in och skickar signaler som leder till apoptos.
minnesceller

47
Q

Vaccin

A

Vaccin
Det specefika försvaret regarerar och skapar minnesceller och antigener
smittkoppor bort

48
Q

Antibiotika:

A

Antibiotika:
ämnen som kan döda bakterier men lämnar kroppen relativt oskadd.

revolution för sjukvården (40-tal)

vanligast i sverige: penicillin - även första typen.
penicillin binder och blockerar ett enzym som bakterien behöver för att bygga upp sin cellvägg. = kan inte föröka sig och dör. Slår mot bildandet av peptidoglykan = mest effektivt på grampos bakterier.

Andra typer binder till andra molekyler och förhindrar andra mekanismer.

49
Q

Antibiotika resistens:

A

Antibiotika resistens:
De flesta antibiotika produceras naturligt i bakterier eller svampar = kan döda andra - konkurrans.
När olika bakteriesjukdomar behandlats med antibiotika har det uppstått nya mutationer som ger resistens mot antibiotika. Gener som t.ex klipper sönder antibiotikan. Sjukdhus ta bort bakterier - resistens kan florera …

50
Q

Hur motverka?

A

Hur motverka?
Hålla tillbaka på användandet
Höga doser som behandlas hela tiden ut för att få död på alla bakterierna så att de inte blir resistenta
Begränsa användningen i boskapshållning
försiktig med användning för sällskapsdjur
undvika att sprida bakterier.

Biologi 2 (2 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions