Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Biologi 2 > Prov 1 > Flashcards

Prov 1 Flashcards

1
Q

Domän

A

Den högsta taxonomiska kategorin i biologisk klassificering, t.ex. Eukaryoter (där växter och svampar ingår).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Rike

A

Nästa kategori under domän, t.ex. Växtriket (Plantae) och Svampriket (Fungi).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Divisioner

A

Kategorin under rike, som grupperar växter eller svampar beroende på deras egenskaper. Exempel: Mossor, Ormbunkväxter, Fröväxter för växter.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Kloroplast

A

Organell där fotosyntesen sker. Innehåller klorofyll.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vakuol

A

En stor organell i växtceller som lagrar vatten och näringsämnen, och hjälper till med cellens turgortryck (struktur).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Klorofyll

A

Det gröna pigmentet som är viktigt för fotosyntesen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Autotrof

A

Organismer som kan producera sin egen energi genom fotosyntes (t.ex. växter).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Cellvägg

A

Struktur som omger växtcellen och ger den stadga. Består huvudsakligen av cellulosa.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Cellulosa

A

Ett polysackarid som utgör huvudkomponenten i växtcellväggar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Plasmodesmer

A

Små kanaler mellan växtceller som tillåter transport av ämnen mellan celler.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Lignin

A

Ett ämne som ger växtens cellväggar styrka och stöd, särskilt i vedvävnad.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Meristem

A

Tillväxtzoner i växter där cellerna delar sig aktivt och ger upphov till nya vävnader. Finns i rotspetsar och skottspetsar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Rot, Stam, Blad

A

De tre huvudorganen i en växt, som alla har olika funktioner – rot för att absorbera vatten och näringsämnen, stam för transport, och blad för fotosyntes.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Mossor, Ormbunkar, Fröväxter

A

Olika divisioner inom växtriket. Mossor saknar kärlvävnad, ormbunkväxter har kärl men förökar sig med sporer, medan fröväxter förökar sig med frön.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Xylem

A

Döda celler som transporterar vatten och mineraler från rötterna till andra delar av växten (enkelriktat).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Trakeider ock kärl

A

Specialiserade celler i xylem som hjälper till att transportera vatten.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Floem

A

Levande celler som transporterar socker och andra näringsämnen i växten (dubbelriktat).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Silceller och följeceller

A

Celler i floemet som samarbetar för att transportera näringsämnen effektivt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Plasmodesmer

A

Förbinder celler för ämnesutbyte.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Osmos och Aktiv transport

A

Osmos är transport av vatten över ett semipermeabelt membran, medan aktiv transport använder energi för att flytta ämnen mot koncentrationsgradienten.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Klyvöppning

A

Små öppningar i blad som reglerar gasutbyte och vattenförlust.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Hormon och Fytohormon

A

Hormoner som styr olika tillväxt- och utvecklingsprocesser i växter, såsom auxin och cytokinin.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Apikal dominans

A

Fenomen där tillväxten av huvudskottet hämmar tillväxten av sidoskott, styrt av auxin.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Auxin och Cytokinin

A

Två viktiga fytohormoner. Auxin styr celldelning och tillväxt, medan cytokinin främjar celldelning och påverkar knopputveckling.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Fototropism

A

Växternas rörelse mot ljuset, styrd av auxin.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Ljusreaktioner

A

Den del av fotosyntesen där ljusenergi omvandlas till kemisk energi i form av ATP och NADPH.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Gravitropism

A

Växternas tillväxt i relation till gravitationen (rötter neråt, skott uppåt).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Thigmotropism

A

Rörelser eller tillväxt som svar på beröring, t.ex. slingrande växter.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Fotosyntes

A

Process där växter omvandlar ljusenergi till kemisk energi i form av glukos.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Calvin-cykeln

A

Cykel som använder ATP och NADPH för att fixera koldioxid och producera socker.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

ATP och NADPH

A

Molekyler som bär energi och används i Calvin-cykeln.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Fotosystem 1 och 2

A

Komplex som fångar ljusenergi och omvandlar den till kemisk energi.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Membranprotein

A

Viktiga för elektrontransportkedjan i fotosyntesen.

31
Q

Thylakoid

A

Membranstrukturer i kloroplasten där fotosyntesens ljusreaktioner sker.

31
Q

ATP-syntas

A

Ett enzym som producerar ATP under fotosyntesen.

32
Q

Hyf

A

Trådliknande strukturer som bygger upp svampens kropp.

32
Q

Kitin

A

En polysackarid som bygger upp cellväggen hos svampar, liknande cellulosa hos växter.

33
Q

Mycel

A

Ett nätverk av hyfer som utgör huvuddelen av en svamp.

34
Q

Strumpa, Fot, Ring, Skivor, Hatt

A

Delar av svampens fruktkropp, som är den synliga delen av svampen.

35
Q

Parasiter

A

Organismer som lever på och skadar sin värd (kan vara svampar eller växter).

36
Q

Mutualism

A

Symbiotiskt förhållande där båda parter drar nytta, t.ex. mykorrhiza.

36
Q

Gisselsvamp, Kopplingssvamp, Sporsäcksvamp, Basidiesvamp

A

Olika typer av svampar, baserat på deras reproduktiva strukturer och livscykler.

37
Q

Nedbrytare (sapotrofer)

A

Organismer som bryter ner död organisk materia (ofta svampar).

38
Q

Arbuskulär mykorrhizasvamp

A

En specifik typ av mykorrhiza där svampen bildar arbuskler inne i växtens rötter för att effektivt utbyta näringsämnen.

38
Q

Mykorrhiza

A

Ett symbiotiskt förhållande mellan svampar och växtrötter, där svampen hjälper växten med näringsupptag i utbyte mot socker.

39
Q

Spor

A

En könlös reproduktionsenhet hos både växter och svampar.

39
Q

Fruktkropp

A

Den del av svampen som producerar sporer.

40
Q

Könlös förökning

A

Reproduktion utan könsceller, t.ex. genom sporer eller vegetativ tillväxt.

41
Q

Könlig förökning

A

Reproduktion som involverar könsceller och genetisk variation.

42
Q

Cellstruktur och transport

A

Växtceller har strukturer som vakuoler, kloroplaster, och plasmodesmer, vilket underlättar näringstransport och fotosyntes (kopplat till klorofyll och ATP).

43
Q

Symbios och ekologi

A

Mutualism mellan svampar och växter (mykorrhiza) främjar näringsutbyte.

43
Q

Växt- och svamptillväxt

A

Hormoner som auxin och cytokinin reglerar tillväxt, medan svampar växer genom hyfer och mycel.

44
Q

Transport på våren

A

Stärkelse blir till glukos

Transport från roten till bladet

Glukos pumpas in i bladen som spänns ut

Energin i glukosen används för att skjuta nya skott

45
Q

Transport på sen sommar/höst

A

Socker transporteras nedåt till rotsystemet

Glukosenheterna sätt ihop till stärkelse inför nästa vår

46
Q

Transport på Sommaren

A

Socker bildas i fotosyntesen

Sockret transporteras till frukter och nya skott som behöver skjutas

47
Q

Transport på vintern

A

Inget händer

48
Q

Fotosystem I

A

Ljus träffar kloroplast i PSI

Energin elektroner binds i NADPH

Koncentrationen vätejoner minskar i stroma vilket gör att protongradienten förstärks

48
Q

Ljusberoende reaktioner

A

Sker i tylakoidens membran

Ljus fångas in

Syrgas, NADPH och ATP bildas

48
Q

Elektrontransport

A

Energin i elektronerna används till att pumpa H+ in i lumen

Protongradient bildas

49
Q

Icke beroende ljusreaktioner

A

Sker i stroma

Koldioxid fixeras

NADPH och ATP går åt

50
Q

Fotosystem II

A

Ljus träffar klorofyll i PSII

Energin används till att spjälka H2O –> ½ O2 + 2H+ + 2e-

Elektronerna får hög energi

51
Q

ATP-syntas

A

Protongradienten utnyttjas för att tillverka ATP ur ADP + Pi

52
Q

Koldioxidförening (Fas 1)

A

Enzymet rubisco, världens vanligaste enzym

“Femkolssocker” + koldioxid –> “sexkols-molekyl”

Sexkols-molekylen –> 2 st. trekolsmolekyler (3 fosfoglycerat)

53
Q

Reduktion (bildning av G3P) (Fas 2)

A

3-fosfoglycerat omvandlas till glyceraldehyd-3-fosfat (G3P)

ATP och NADPH går åt

G3P kan användas för syntes av glukos

54
Q

Återbildning av “femkolssockret” (Fas 3)

A

5 molekyler G3P behövs för att bilda 3 molekyler “femkolssocker”

ATP går åt

55
Q

Vad särskiljer celler?

A

Växtceller har en cellvägg, kloroplaster och stora vakuoler, medan djurceller saknar dessa och istället har mindre vakuoler och ibland lysosomer, samt är mer flexibla i form.

56
Q

Förklara Växters förökning ”i stora drag”?

A
  1. Fröanlag (pollen) bildas i ståndaren
  2. Transport sker på två olika sätt (med insekt eller med vind)

3.1 Insekt = Insekten attraheras till blomman på grund av färg, doft och nektar. När den försöker komma åt nektar fastnar pollen på kroppen som sedan transporteras till pistillen (klibbig). Pollen transporteras ner i pistillen till äggen.

3.2 Vind = Har inte blommor som attraherar insekters egenskaper. Transporteras med hjälp av vinden då ståndaren sitter långt ut och pollen flyger med vinden på grund av tunn struktur. Transporteras till pistillen som också sitter långt ut.

56
Q

Olika växtvävnader?

A

Hudvävnad = (epidermis) yunt lager ytterst i växten och som skyddar den mott skadliga sjukdomsframkallande organismer. I blad skapar den även en typ av vax liknande konsistents vilket ger extra skydd.

Grundvävnad = (parenkym, kollenkym och sklerenkym) stödjer och lagrar vatten, stärkelse och socker.

Ledningsvävnad = (xylem och floem) transporterar vatten, näringsämnen och socker.

57
Q

Cellväggens komposition?

A

I cellväggen finns cellulosa vilket är en stärkelse vilket ger cell sin struktur och även styrka (skydd). I vissa fall finns även lignin vilket också är en stärkelse vilket man kan hitta i träd och som ger den dess hårda attribut.

58
Q

Förklara Xylemets och floemets uppbyggnad och funktion?

A

Xylemet = Består av döda, ihåliga celler som trakeider och kärl (vessel elements) som bildar rör för att transportera vatten och mineraler från rötterna upp genom växten.

Floemet = Består av levande celler, främst silrörsceller och följeceller, och transporterar socker och andra organiska näringsämnen som produceras i fotosyntesen från bladen till andra delar av växten.

59
Q

Tryckflöde (tryckstömmsteorin)?

A

Tryckflöde fungerar genom att sockermolekyler (sackaros) aktivt transporteras in i floemets silrör vid källan (t.ex. bladen), vilket ökar den osmotiska koncentrationen och drar in vatten från xylemet. Detta skapar ett tryck som driver sockret och vatten genom floemet mot sänkor (t.ex. rötter eller växande vävnader), där sockret används eller lagras, vilket minskar trycket och gör att vattnet återgår till xylemet.

59
Q

Växtens inre signalering?

A

Växten använder hormoner istället för ett nervsystem för att kommunicera, hormoner som T.ex cytokinin och auxin.

60
Q

Vätsketransport?

A

Vätsketransport i växter sker genom två system: xylemet, som transporterar vatten och mineraler från rötterna till bladen genom transpiration och kapillärkraft, och floemet, som transporterar socker och näringsämnen från bladen till andra delar av växten genom en process som kallas tryckflöde (bulkflöde).

61
Q

Auxins funktion?

A

Auxin är ett hormon som främjar växande i toppen av en växt, den hjälper växten att röra sig mot solljus, och befinner sig ofta i växtens skuggiga sida.

61
Q

Cytokinins funktion?

A

Är ett hormon som hjälper till växten i sidoskott hos växter, efter att koncentration auxin har minskat efter att det blivit förbrukat så blir cytokinin den dominanta hormonen vilket gör att det växer grenar istället för att det växer på höjden.

61
Q

Fotohormonens tre grupper?

A

Svar på stress, tillväxt och utveckling är de tre grupper som alla hormoner delas in i.

62
Q

Vad är Fototropism?

A

Växternas reaktion till ljus (växer mot ljuset för att öka fotosyntes)

63
Q

Vad är Gravitropism ?

A

Växternas reaktion till gravitation (rötter växer nedåt eftersom dom vill ha vatten och näring)

64
Q

Vad är Thigmotropism?

A

Växtens reaktion till tryck (växer runt ett objekt för att optimera sin struktur och nå mer ljus eller bättre resurser)

65
Q

Svampars ämnesomsättning?

A

Svampars ämnesomsättning är heterotrof, vilket innebär att de inte kan producera sin egen näring utan bryter ner organiskt material genom utsöndring av enzymer och absorberar näringsämnena genom cellväggarna, vilket gör dem beroende av dött eller levande organiskt material för energi.

66
Q

Könlös förökning?

A

Svampar binder sporer och är haploida och sedan skickas det ut med vind eller vatten och sedan fäster det sig i marken och med rätt miljö kan det utveckla svamp.

67
Q

Könlig förökning?

A

Hyfen som är haploida träffar på en annan hyfel som är haploid och deras cellkärnor smälter samman och sedan sker meios, sedan bildas två nya hyfer med olika ämnesomsättningar.

Biologi 2 (2 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions