Preoperativ bedömning och premedicinering Flashcards
- Anamnes & status - Övriga undersökningar - Anestesiplanen - Premedicinering - Preoperativ fasta - Trombosprofylax
Hereditet är viktigt att kartlägga preoperativt.
Ge två exempel på allvarliga genetiska sjukdomar som kan utlösas av anestesin?
- Malign hypertermi: ärtflig benägenhet att som reaktion på halogenerande inhalationsmedel eller succinylkolin utveckla en livshotande hypermetabol kris (hypertermi, ökad tonus)
- Porfyri: åtta autosomalt domninant nedärvda sjukdomar som innebär brist på enzymer som bygger upp “hemgruppen” i hemoglobin; porfyriattacker kan utlösas av vissa läkemedel barbitursyrepreparat vid narkos och sulfonamider vid infektioner
Vilken grundprincip bör man ha beträffande patientens ordinarie medicinering inför narkos?
Patientens medicinering för kroniska tillstånd bör fortsätta obruten så långt som möjligt under den pre- och postoperativa perioden
Betablockerare inför operation - vad är viktigt att tänka på?
EJ sätta ut betablockerare inför operation - risk för “rebound-fenomen” med kraftigt ökad sympatikustonus!
Glukokortikoider inför operation - vad är viktigt att tänka på?
Risk att utveckla akut binjurebarkssvikt om man inte mter upp och substituerar extra:
25 mg SoluCortef var fjärde timme med start vid anestesistarten
Vad gäller för ACEi/ARB inför anestesi/kirurgi? Motivera.
ACEi/ARB slår ut RAAS vilket kan behövas för att bibehålla blodtryck eller minska risk för blodtrycksfall intraoperativt då anestesin i sig slår ut sympatikussystemet.
- Seponeras 24 h innan operation men återinsätt senast inom 48 h
- Minskad risk för intraoperativ hypotension och sekundär AKI
Blodtrycksmål preoperativt hos hypertoniker?
I alla fall < 180 mmHg systoliskt och < 110 mmHg diastoliskt
Blodtrycksmål perioperativt hos hypertoniker?
- Inom 20 % variabilitet av patientens normala blodtryck
- MAP > 65 mmHg
OBS! Om patienten i vanliga fall går runt med ett betydligt högre MAP (ex. 100 mmHg) kan ett perioperativt MAP på 65 mmHg vara otillräckligt; man borde då kanske snarare sikta på ett MAP runt 80-95 mmHg
Vad ska man tänka på generellt i den preoperativa bedömningen av patienter med diabetes mellitus beträffande perioperativa risker?
2 st
1) Preoperativ fasta: den preoperativa fastan riskerar att försätta patienten i en hypoglykemi om man inte är noggrann med att följa blodsockret, ge glukoshaltiga vätskor och/eller justera medicineringen vid behov. Leverns glykogendepåer varar 12-24 h.
2) Den akuta stressen av ev. akuta tillstånd (ex infektioner) eller kirurgin/anestesin i sig, medför ett ökat kortisolpåslag och förhöjda blodsockervärden sekundärt till detta
- Efter akut åtgärd av ex. infektioner (source control) minskar insulinbehovet drastiskt
Preoperativ planering av diabetiker som står på perorala läkemedel?
Peroral diabetesmedicin:
1) Ta bort hypoglykemiframkallande diabetesmedel 1-2 dagar innan operation
2) Ta bort Metformin 24 h före operation
Preoperativ planering av diabetiker som står på insulin som ej är helt insulinberoende (dvs. ej typ 1 DM)?
Icke-insulinberoende DM:
- Halvera insulindosen
Preoperativ planering av diabetiker som står på insulin, insulinberoende? Ge exempel på tre planer.
Insulinberoende diabetiker:
1) Halvera eller 2/3 av långverkande insulin & enbart kortverkande insulin om kirurgi på morgonen
2) Ramordination sc insulin utifrån glukosvärden
- Peak effekt av sc insulin får man först efter 3-4 h
3) IV Glukos + insulin:
- 500 ml 10 % Glukos + 10 E insulin + 10 mM K+; 100 ml/h
- 1000 ml 5 % Glukos + 10 E Insulin + 10 mM K+; 125 ml/h
En riskstratifiering av patienter inför kirurgi heter…
Klassificering enligt ASA (American Societyof Anesthesiologists)
- ASA klass I-VI
ASA-klass 1 innebär
ASA-klass 1: frisk person utan organisk somatisk eller psykisk sjukdom; under 80 år
ASA-klass 2 innebär
ASA-klass 2: medelsvår systemsjukdom, väl kontrollerad i ett organsystem utan funktionsnedsättning, ex:
- Diabetes mellitus eller hypertoni utan komplikationer eller funktionsnedsättning
- Rökare utan KOL
- Obesitas BMI 30-35
- Gravid
ASA-klass 3 innebär
ASA-klass 3: svår men kontrollerad systemsjukdom i mer än ett organsystem eller i ett organsystem med funktionsnedsättning, ex:
- Diabetes mellitus med organpåverkan
- Genomgången hjärtinfarkt < 6 månader
- Hjärtsvikt eller njursvikt
- Dåligt kontrollerad hypertoni
- BMI > 35
ASA-klass 4 innebär
ASA-klass 4: svår systematisk sjukdom som är ett konstant hot mot livet. Potentiellt livshotande. Den funktionella begränsningen kan betingas av den aktuella sjukdomen som patienten ska opereras för eller av annan patologisk process, t ex:
- Instabil angina pectoris, viloangina
- Uttalad hjärtinsufficiens
- Nyligen genomgången hjärtinfarkt (>6 månader)
- Pågående hjärtinfarkt
- Avancerad lung-, njur- eller leverinsufficiens.
ASA-klass 5 innebär
ASA-klass 5: moribund patient som inte förväntas överleva utan operation. Patient som inte förväntas överleva 24 timmar utan operation, t ex:
- Rupturerat aortaaneurysm i chock
- Multiorgansvikt
- Sepsis med hemodynamisk instabilitet
Luftvägsbedömning - scoringsystem för att bedöma ev svår luftväg?
Mallampati 1-4
-Hur mycket av bakre svalgväggen ser man när patienten gapar maximalt?
Preoperativ utredning inför anestesi; finns någon generell regel?
Utredning mer än anamnes, status, luftvägsbedömning och ASA-klass görs bara på indikation, ex:
- Hypertoni: EKG
- Lungsjuk: Lungröntgen (om nya symtom), blodgas och ev. PEF/Spirometri samt ev. peak-flow-mätningar
- Hjärtkärlsjuk: EKG, ev UKG
- Nytillkommet blåsljud: UKG
- Dehydrering: Na, K, krea
I regel tas alltid basprover: Na, K, krea + Hb
Den preoperativa utredningen och bedömningen leder fram till en plan för anestesiologiska åtgärder i anslutning till ingreppet.
Dessa innefattar 6 punkter - vilka?
Anestesiplan
- Premedicinering
- Trombosprofylax
- Val av övervakning
- Luftvägskontroll
- Anestesimetod
- Postoperativ vårdplan (smärta, illamående, kräkning)
Vilka är skälen till att ge premedicinering inför inledning av anestesi? 3 st
Premedicinering - syfte:
- Ångestdämpning och sedation
- Analgesi
- Parasympatikolys
Premedicinering
Vilka läkemedel kan ges för ångestdämpning och sedation? Fördelar och doser tack
Ångestdämpning och sedation
Midazolam: kort anslag och kort duration
- Ger även amnesi en timme framöver
- PO/PR: 2,5 - 7,5 mg till vuxna; 0,3 - 0,4 mg/kg, maxdos 7,5 mg till barn
- IV (snabbare tillslag, om direkt på op): 1 - 2,5 mg
Midazolam som premedicinering
1) Syfte?
2) Dosering till barn vs. vuxna?
Midazolam (Dormicum) som premedicinering:
1) Anxiolys, sedering och amnesi
2) Dos:
- PO/PR: 2,5 - 7,5 mg till vuxna; 0,3 - 0,4 mg/kg, maxdos 7,5 mg till barn
- IV (snabbare tillslag, om direkt på op): 1 - 2,5 mg
Premedicinering
Vilka läkemedel kan ges för analgesi?
Premedicinering - analgesi
- Inför elektiva ingrepp behövs vanligtvis ingen analgesi inför kirurgi, men ges oftast, exempelvis paracetamol och/eller NSAID-preparat med övrig premedicinering för att ge en viss postoperativ smärtlindring
- Inför akuta ingrepp har patienten ofta smärtor (ex. peritonit, frakturer osv): Morfin har god analgesi och även en viss ångestdämpande effekt
- OBS! Kontraindicerat vid respirationsproblem och förhöjt intrakraniellt tryck (andningsdeprimerande effekt), samt vid gallsten