Plattektonik & jordbävningar Flashcards

1
Q

Endogen energi

A

Energi från klotets kärna, jordens inre värme

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Exogen energi

A

Yttre energi, t.ex. solen, gravitation, kollisioner - nedfall av materia från rymden, meteoriter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Konvektion

A

Värmetransport genom strömning. Varma trycker undan det kalla

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Konduktion

A

Värmeledning; om elektroner utväxlas mellan atomerna, ex. metall så blir värmeledningsförmågan stor, om inte t.ex. berggrund så blir den mkt liten

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Densitet

A

mått av ett ämnes täthet, således massa per volymenhet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Strålningsbalans

A

jordens energibalans, utbytet av energi mellan kosmos, atmosfären och jordytan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Gravitation

A

En attraktion mellan objekt. Det är en kraft som människan inte kan modifieras, den kan inte ökas, minskas, vändas eller reflekteras.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Jordskorpan

A

Uppdelad i oceanskorpan och kontinentsskorpan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Oceanskorpan

A

Omfattar världens alla hav, 5-10 km tjock

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Kontinetskorpan

A

Omfattar kontinenterna och jordskorpan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Viskositet

A

“trögflutenhet”. Hög viskositet - honung, tandkräm → trögflytande/ Låg viskositet - vatten → rinner lätt. Rinner ut tydligt ur vulkanen, indikerar att den har lite gaser i sin magma, ju mindre gaser desto bättre

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Isostasi

A

Jordskorpans jämviktsförhållande. T.ex. glacial isostasi: Under en istid pressar inlandsisen ned den underliggande jordskorpan. När inlandsisen sedan försvinner buktar jordytan upp igen ungefär som när man med handen tryckt ned ytan på en deg.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Tektonik

A

Rörelse i en mindre skala eller spår av tektonisk aktivitet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Plattektonik

A

Den storskaliga rörelsen mellan plattorna, t.ex. en sprickzon

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Tektonisk cykel

A

Omvandlingen och nybildningen av jordskorpan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Spridningszon

A

Mycket långsträckt område av jordskorpan inom vilket två litosfäriska plattor rör sig från varandra i motsatta riktningar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Kollisionszon

A

Två plattor som krockar med varandra, kan vara oceanplatta med oceanplatta, ocean med kontinental eller kontinental med kontinental

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Subduktionszon

A

Neddykningszon, långsmal zon i jordskorpan längs vilken två litosfäriska plattor kolliderar varvid den ena tvingas ned i manteln

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Förkastningszon

A

t.ex. San Andreassprickan vilket är en horisontell förkastningszon. Finns där Stillahavsplattan möter Nordamerikanska plattan (plattektonisk gräns). Där de två kontinentalplattorna möts uppstår spänningar och därför är området i fråga väldigt utsatt för jordbävningar

20
Q

Horst

A

långsträckt jordskorpeblock som står upp över omgivningen och begränsas av normala förkastningar

21
Q

Gravsänka

A

insjunkningszon i den ytliga jordskorpan längs ett system av begränsade normala förkastningar

22
Q

Seismologi

A

Läran om jordbävningar och elastiska vågors utbredning i jorden.

23
Q

Hypocentrum (fokus)

A

Jordbävningens fokus

24
Q

Epicentrum

A

Jordbävningens fokus på markytan

25
Q

Seimiska vågor

A

Jordbävningsvågor - vågor av energi

26
Q

Ytvågor 1) L-vågor

A

Love-vågor; rör sig från sida till sida parallellt med jordytan, går inte genom luft eller vätska, likna till viss del S-vågor.

27
Q

Ytvågor 2) R-vågor

A

Rayleigh-vågor; roterar bakåt, både vertikal och horisontell rörelse, jmf vågor i vatten, går genom både fast mark och vatten, har lång räckvidd kan ibland kännas i samband med en jordbävning som en “båt i gungning”. På markytan.

28
Q

Djupvågor 1) P-vågor

A

Primära vågor: kan passera alla typer av material, fast och flytande.

29
Q

Djupvågor 2) S-vågor

A

Sekundära vågor: Följer efter de primära vågorna. Kan inte passera flytande material.

30
Q

Seismograf

A

apparatur för mätning och registrering av markens rörelser, speciellt jordbävningar

31
Q

Seismogram

A

Kurva som visar en registrering av markens rörelser, dvs. markens förskjutning, hastighet eller acceleration som funktion av tiden

32
Q

Magnitud

A

Mått på energiutlösningen i en jordbävning

33
Q

Period

A

tiden mellan vågorna i sekunder

34
Q

frekvens; Hertz

A

En cykel per sekund ex: om 5 vågor passerar mätpunkten på en sekund så är det 5 Hz

35
Q

Richterskalan

A

Mäter hur mycket jordens yta rör sig uppåt, nedåt eller åt sidan (amplituden), korrigerat för avståndet till jordbävningens epicentrum.

36
Q

Moment-magnitudskalan

A

En utveckling av Richterskalan. Man mäter den energi som frigörs med avsikt på fysiska parametrar, exvis förkastningens glidyta. Främst för mycket stora jordbävningar.

37
Q

Mercalliskalan

A

Är ett mått på jordbävningens intensitet. Graderingen av en jordbävning utgår ifrån den skada som jordbävningen orsakade på bland annat byggnader. Hur upplever människor jordbävningen.

38
Q

Bergarter

A

Ett sammanhållet och som del av jordskorpan förekommande korn aggregat, vilket består av ett eller vanligast flera mineral

39
Q

Mineraler

A

En i naturen uppträdande fast oorganisk substans definierad genom sin kemiska formel och med kristallstruktur.

40
Q

Jordarter

A

Partiklar från trasiga bergarter eller mineraler

41
Q

Jordmån

A

Dynamisk blandning av luft, vatten, mineraler och organiskt material.

42
Q

Bergartscykeln steg 1: magmatiska

A

bergartssmälta, kan stelna djupt ner i jordskorpan eller på markytan. T.ex. granit där det inte syns några tydliga strukturer eller lava

43
Q

Bergartscykeln steg 2: metamorfa

A

omvandlade av tryck eller värme eller både och, ändrar ofta lite utseende, sliriga. T.ex. gnejs eftersom den är omvandlad men har inte helt och hållet smält ner. Något har hänt i jordskorpan, förflyttning av material, ihoptryckt.

44
Q

Bergartscykeln steg 3: sedimentära

A

ihopläkt sediment. T.ex. sandsten, tydligt lagrad, ser många linjer på den. Ofta lagrat i vatten, transporteras genom vatten.

45
Q

Amplitud

A

höjden på vågen jämfört med en utgångspunkt