Plattektonik & jordbävningar Flashcards
Endogen energi
Energi från klotets kärna, jordens inre värme
Exogen energi
Yttre energi, t.ex. solen, gravitation, kollisioner - nedfall av materia från rymden, meteoriter
Konvektion
Värmetransport genom strömning. Varma trycker undan det kalla
Konduktion
Värmeledning; om elektroner utväxlas mellan atomerna, ex. metall så blir värmeledningsförmågan stor, om inte t.ex. berggrund så blir den mkt liten
Densitet
mått av ett ämnes täthet, således massa per volymenhet
Strålningsbalans
jordens energibalans, utbytet av energi mellan kosmos, atmosfären och jordytan
Gravitation
En attraktion mellan objekt. Det är en kraft som människan inte kan modifieras, den kan inte ökas, minskas, vändas eller reflekteras.
Jordskorpan
Uppdelad i oceanskorpan och kontinentsskorpan
Oceanskorpan
Omfattar världens alla hav, 5-10 km tjock
Kontinetskorpan
Omfattar kontinenterna och jordskorpan
Viskositet
“trögflutenhet”. Hög viskositet - honung, tandkräm → trögflytande/ Låg viskositet - vatten → rinner lätt. Rinner ut tydligt ur vulkanen, indikerar att den har lite gaser i sin magma, ju mindre gaser desto bättre
Isostasi
Jordskorpans jämviktsförhållande. T.ex. glacial isostasi: Under en istid pressar inlandsisen ned den underliggande jordskorpan. När inlandsisen sedan försvinner buktar jordytan upp igen ungefär som när man med handen tryckt ned ytan på en deg.
Tektonik
Rörelse i en mindre skala eller spår av tektonisk aktivitet
Plattektonik
Den storskaliga rörelsen mellan plattorna, t.ex. en sprickzon
Tektonisk cykel
Omvandlingen och nybildningen av jordskorpan
Spridningszon
Mycket långsträckt område av jordskorpan inom vilket två litosfäriska plattor rör sig från varandra i motsatta riktningar.
Kollisionszon
Två plattor som krockar med varandra, kan vara oceanplatta med oceanplatta, ocean med kontinental eller kontinental med kontinental
Subduktionszon
Neddykningszon, långsmal zon i jordskorpan längs vilken två litosfäriska plattor kolliderar varvid den ena tvingas ned i manteln
Förkastningszon
t.ex. San Andreassprickan vilket är en horisontell förkastningszon. Finns där Stillahavsplattan möter Nordamerikanska plattan (plattektonisk gräns). Där de två kontinentalplattorna möts uppstår spänningar och därför är området i fråga väldigt utsatt för jordbävningar
Horst
långsträckt jordskorpeblock som står upp över omgivningen och begränsas av normala förkastningar
Gravsänka
insjunkningszon i den ytliga jordskorpan längs ett system av begränsade normala förkastningar
Seismologi
Läran om jordbävningar och elastiska vågors utbredning i jorden.
Hypocentrum (fokus)
Jordbävningens fokus
Epicentrum
Jordbävningens fokus på markytan
Seimiska vågor
Jordbävningsvågor - vågor av energi
Ytvågor 1) L-vågor
Love-vågor; rör sig från sida till sida parallellt med jordytan, går inte genom luft eller vätska, likna till viss del S-vågor.
Ytvågor 2) R-vågor
Rayleigh-vågor; roterar bakåt, både vertikal och horisontell rörelse, jmf vågor i vatten, går genom både fast mark och vatten, har lång räckvidd kan ibland kännas i samband med en jordbävning som en “båt i gungning”. På markytan.
Djupvågor 1) P-vågor
Primära vågor: kan passera alla typer av material, fast och flytande.
Djupvågor 2) S-vågor
Sekundära vågor: Följer efter de primära vågorna. Kan inte passera flytande material.
Seismograf
apparatur för mätning och registrering av markens rörelser, speciellt jordbävningar
Seismogram
Kurva som visar en registrering av markens rörelser, dvs. markens förskjutning, hastighet eller acceleration som funktion av tiden
Magnitud
Mått på energiutlösningen i en jordbävning
Period
tiden mellan vågorna i sekunder
frekvens; Hertz
En cykel per sekund ex: om 5 vågor passerar mätpunkten på en sekund så är det 5 Hz
Richterskalan
Mäter hur mycket jordens yta rör sig uppåt, nedåt eller åt sidan (amplituden), korrigerat för avståndet till jordbävningens epicentrum.
Moment-magnitudskalan
En utveckling av Richterskalan. Man mäter den energi som frigörs med avsikt på fysiska parametrar, exvis förkastningens glidyta. Främst för mycket stora jordbävningar.
Mercalliskalan
Är ett mått på jordbävningens intensitet. Graderingen av en jordbävning utgår ifrån den skada som jordbävningen orsakade på bland annat byggnader. Hur upplever människor jordbävningen.
Bergarter
Ett sammanhållet och som del av jordskorpan förekommande korn aggregat, vilket består av ett eller vanligast flera mineral
Mineraler
En i naturen uppträdande fast oorganisk substans definierad genom sin kemiska formel och med kristallstruktur.
Jordarter
Partiklar från trasiga bergarter eller mineraler
Jordmån
Dynamisk blandning av luft, vatten, mineraler och organiskt material.
Bergartscykeln steg 1: magmatiska
bergartssmälta, kan stelna djupt ner i jordskorpan eller på markytan. T.ex. granit där det inte syns några tydliga strukturer eller lava
Bergartscykeln steg 2: metamorfa
omvandlade av tryck eller värme eller både och, ändrar ofta lite utseende, sliriga. T.ex. gnejs eftersom den är omvandlad men har inte helt och hållet smält ner. Något har hänt i jordskorpan, förflyttning av material, ihoptryckt.
Bergartscykeln steg 3: sedimentära
ihopläkt sediment. T.ex. sandsten, tydligt lagrad, ser många linjer på den. Ofta lagrat i vatten, transporteras genom vatten.
Amplitud
höjden på vågen jämfört med en utgångspunkt
