Plastiskbearbetning

Question 1

Plastisk bearbetning

Answer 1

Formändring under yttre kraft som kvarstår efter att kraften avlägnats. Inget material avlägsnas utan volymen är konstant (samma före som efter). Den elastiska delen av deformationen kan ofta försummas.

Question 2

Lagen om konstant volym

Answer 2

Volymen är samma före bearbetningen som efter.

Question 3

Formändring

Answer 3

Avser den effektiva töjningen Φ.

Question 4

Formändringsmotstånd

Answer 4

Ett inre motstånd k_f mot formändring.

Question 5

Deformationshårdnande

Answer 5

Materialets styrka och hårdhet ökar under plastisk deformation pga dislokationer i materialets kristallstruktur som ökar och “trasslar in sig”. Detta gör det svårare för materialet att deformeras ytterligare vilket innebär att en större kraft krävs för att deformera materialet ytterligare.

Question 6

Varmbearbetning

Answer 6

Lågt deformationsmotstånd.
Inget deformationshårdnande.
Deformationsmotståndet ökar med deformationshastigheten.
Glödskal (oxider).
Grova ytor.
Grova toleranser.
Höga termiska påkänningar på verktyg.
Måttliga mekaniska påkänningar.
Svårt att smörja.
Komplexa former möjliga.
Värmekostnad.

Question 7

Kallbearbetning

Answer 7

Högt deformationsmotstånd.
Deformationshårdnande.
Deformationsmotstånd påverkas svagt av deformationshastigheten.
Ingen materialförlust.
Fina ytor.
Goda toleranser.
Ingen termisk påkänning på verktyg.
Höga mekaniska påkänningar.
Lätt att smörja.
Endast enklare former möjliga.

Question 8

Valsning

Answer 8

Framställning av plåt mha plandeformation. Går att göra varm eller kall. Deformationen sker i höjdled, längden blir längre. Hastigheten in är långsammare än hastigheten ut.

Question 9

Varmvalsning

Answer 9

För att reducera från tjockare dimensioner. För framställning av plåt, balkar, profiler etc och har varmbearbetningens för-/nackdelar. Kan framställa plåtar upp till 1mm i tjocklek.

Question 10

Kallvalsning

Answer 10

Ger bättre ytor och toleranser med större noggrannhet. Även plåtar under 1mm i tjocklek kan erhållas, exempelvis aluminiumfolie. Kallbearbetningen ger deformationshårdnande vilket höjer hållfastheten, detta kan vara ett problem.

Question 11

Stödvalsar

Answer 11

Används för att erhålla stabilitet och sitter utanpå arbetsvalsen.

Question 12

Bombering

Answer 12

Kompenserar inverkan av utböjning fullt ut. Bomberingen innebär att valsen är något böjd och ger planare ytor på plåten, dvs gör plåten jämntjock.

Question 13

Pickling - betning

Answer 13

Syror som tar bort oxider på ytan till metallen innan varmvalsning.

Question 14

Varmsmidning

Answer 14

Vanligast för sänksmide. Utförs vid en temperatur över materialets rekristallisationstemperatur. För stål vid 1100-1250°C och ger austenit. Karaktäristiska fördelar är att det inte sker något deformationshårdnande eller rekristallisation och att materialet är lätt att deformera. Det finns risk för oxidering på ytan och ger grova ytor.

Question 15

Kallsmidning

Answer 15

Utförs vid temperaturer under materialets rekristallisationstemperatur, dvs vid rumstemperatur. Materialet blir deformationshårdnande och utformningen ger fina ytor med bättre noggrannhet, hög precision. Används endast för enkla och små detaljer. Processen kräver högre krafter.

Question 16

Halv-varm smidning

Answer 16

Utförs vid temperaturer mellan rumstemperatur och reinkristallisationstemperatur. Sker lite eller inget deformationshårdnande. Ger inte någon austenit då det vanligen sker vid 600-800°C. Långsam eller oftast ingen rekristallisation under bearbetningen. Oxider bildas inte (dvs i mycket mindre utsträckning än varmbearbetning).

Question 17

Friformsmidning

Answer 17

Smidesmetod där en metallbit deformeras plastiskt mellan verktyg utan specifik form för det slutliga arbetsstycket vilket gör att man kan få fram valfri geometri. Används för att skapa stora eller specialanpassade komponenter, men har begränsningar i precision och produktionshastighet.

Question 18

Sänksmidning

Answer 18

Smidesmetod där ett uppvärmt ämne formas genom att pressas eller hamras in i en form (sänke) som är specifikt utformad för den önskade detaljen. Överflödig metall kan flyta ut i en smal spalt mellan form delarna, det kallas skäggbildning. Krävs nästan alltid en viss slutbearbetning på vissa ytor. Pga verktygskostnad är sänksmide lämpligast för en serie av komponenter.

Question 19

Skäggbildning

Answer 19

Överflödigt material pressas ut mellan formhalvorna i skäggbanan. För att säkerställa att formen fylls används en något större mängd metall än vad som krävs, därav överflödigt material. Det skapas ett mottryck som förbättrar utfyllnaden av sänkena.

Question 20

Tråddragning

Answer 20

En dragprocess där metalltråd dras genom en serie dragskivor för att gradvis minska dess diameter.

Question 21

Rördragning

Answer 21

En dragprocess där metallrör dras genom en form för att minska dess diameter, väggtjocklek eller båda.

Question 22

Strängpressning

Answer 22

En tillverkningsmetod där ett material (oftast metall eller plast) pressas genom en form (matris) för att skapa långa föremål med en konstant tvärsnittsprofil. Vanligt material är aluminium.

Sker i relativt varmt tillstånd med mycket höga krafter som pressar ut materialet.

Question 23

Klippande bearbetning

Answer 23

Styrd sprickbildning där deformation sker genom skjuvspänningar. Finns klippning och stansning.

Question 24

Dragpressning

Answer 24

Formning av enkla, gärna cirkulär-symmetriska, detaljer. Sker i kallt tillstånd. Arbetsstycket är en plåt som ger en cirkulär-symmetrisk detalj efter att stämpeln pressat ner den. Lågt tryck i tillhållaren som pressar ner stämpeln, den finns där för att förhindra veckbilning

Question 25

Anisotropi

Answer 25

Materialegenskaperna är olika i olika riktningar, beror på valsningen. Detta kan ge öronbildning vid dragpressning.

Question 26

Ironing

Answer 26

En metallbearbetningsprocess där tjockleken på en redan formad metallkomponent minskas genom att den dras genom en form (dyna) under högt tryck. Proceduren skapar en jämn tjocklek. Används bla på aluminiumburkar.

Question 27

Sträckpressning

Answer 27

Arbetsstycket är en metallplåt som sträcks ut över en form eller stämpel som blir avbildande. Hela plåten plasticeras och antar formens strukturer. Högt tryck i tillhållaren som pressar stämpeln mot form och dyna.

Question 28

Bockning

Answer 28

Bockning görs istället för formning då det är billigare. Finns V-bockning och U-bockning. Mha olika bockstansar kan man få olika åtkomst.

Question 29

Återfjädring

Answer 29

Under bockning finns dragspänningar på utsidan och tryckspänningar på insidan. Dessa bidrar till en plastisk deformation, men när den applicerade kraften tas bort, sker en oönskad deformation som innebär att materialet återhämtar sig elastiskt. Detta beror på storleken av den elastiska zonen i materialet.

Question 30

V-bockning: Präglingsbockning

Answer 30

”Bottenslag”. Genomplasticering ger en minskad återfjädring. I deformationszonen ”smider” man till materialet vilket minskar/avlägsnar dragspänningar.

Question 31

(Manuell) kantbockning

Answer 31

Fri bockning för tunn plåt. Man anger en minsta bockningsradie som avgörs av risk för för stora dragspänningar på utsidan som ger brott. Mer hållfast plåt har lägre brottförlängning.

Question 32

Gradsax

Answer 32

En gradsax har en lutning på det övre skäret som gör att den momentana klipparean minskar, som i sin tur minskar klippkraften.