Philosophy theories Flashcards
Epistemologi
Läran om kunskap
Ontologi
Läran om vad som är verkligt / hur världen egentligen är
Etik
Läran om vad som är rätt och fel
Funktionalism
Säger att våra kognitiva processer kan studeras genom frågan om deras funktion. Mentala tillstånd har alltså en funktion.
Substansdualism
En gren inom dualismen; menar att mind och kropp är gjorda av olika substanser. Någon sorts relation finns mellan dem. Motsats till fysikalismen, går inte att reducera det ena till det andra.
Egenskapsdualism
En gren inom dualismen; menar att mind och kropp kan vara gjorda av samma substans men ha olika egenskaper. Egenskaperna kan inte reduceras till varandra. Mind kan inte reduceras till kropp.
Emergens
Innebär att nya egenskaper framträder (emergerar) när fler komponenter interagerar med varandra. Denna egenskap kan inte reduceras till sina komponenter
Superveniens
Något som supervenierar något annat är överordnat, men är beroende av det underordnade. X supervenierar Y om en förändring i Y är nödvändig för en förändring i X.
Epifenomen
Innebär att fysiska händelser/tillstånd kan påverka de mentala tillstånden; det fysiska är det primära fenomenet, medan epifenomenet är bifenomenet. Dessa kan dock inte påverka det fysiska.
Epifenomenalism
En uppfattning av att fysisk aktivitet i hjärnan påverkar våra mentala tillstånd, men som inte kan påverka det fysiska. Medvetande är en biprodukt av hjärnans fysiska aktivitet.
Behaviorism
Även en gren inom psykologin, som riktar in sig på beteenden. Endast observerbart beteende är av intresse. Förgrenar sig i två delar.
Metodologisk behaviorism
Menar att endast input från världen leder till beteenden. Ignorerar mentala tillstånd.
Logisk behaviorism
Även kallad analytisk eller filosofisk behaviorism. Menar att dualismen har fel och att mentala tillstånd kan reduceras till beteenden. Syftet med mentala tillstånd är att få oss att agera, att bilda ett beteende.
Identitetsteori
En grupp med teorier som behandlar relationen mellan kropp och sinne. Relationen mellan fysiska händelser och mentala tillstånd är identisk.
Typidentitets-teori
En form av identitetsteori; menar att mentala tillstånd kan grupperas och korrelera direkt till grupper av fysiska tillstånd. Ex. smärta; “mental smärta” kan förklaras med fysisk smärta.
Teckenidentitets-teori
En annan form av identitetsteori; menar att mentala tillstånd inte nödvändigtvis måste korrelera till samma kategori av fysiskt tillstånd. Ex. “bilar”; du kan ha samma typ av bil som din granne, men ni har inte samma tecken (samma exakta fysiska bil).
“The Hard Problem” / “The Hard Problem of Consciousness”
Frågan om hur vi beskriver mentala tillstånd, medvetande och upplevelser (kvalia) med fysiska termer.
Multipel realiserbarhet
Tesen att samma mentala egenskaper eller tillstånd som vi har kan implementeras i annat än våra egna hjärnor.
Maskin-funktionalism
Mind kan beskrivas som en Turing maskin. Man börjar i ett mentalt tillstånd, får en input från omvärlden, som gör att man hamnar i ett annat mentalt tillstånd.
Psykofunktionalism
Vill börja förklara våra mentala tillstånd med hjälp av folkpsykologi och menar att en kognitiva psykologin sedan kan hjälpa oss förbättra denna kunskapen.
Analytisk funktionalism
Vi ska endast använda ett ordförråd för de mentala funktionerna. Dessa termer är inte beroende av empiri genom kognitiv psykologi.
Folkpsykologi
Intuitioner för vad som är allmänt accepterat. Inte grundat i empiri.
Eliminativism
Vill börja med det som fysikalismen faktiskt kan förklara. Eliminativister förkastar folkpsykologi, där många av våra mentala tillstånd har sitt ursprung. Vill bevisa innan vi tror.
Fiktionalism
Förnekar mentala tillstånd och menar att de kanske aldrig kommer ha någon relevans alls. De kan dock användas för att få en approximering för att förstå komplexa fysiska händelser.
