Periodiska systemet Flashcards

1
Q

Förklara begreppet period

A

De vågräta raderna i periodiska systemet. Perioderna är indelade i elektronskal. Alla i första perioden har 1 elektronskal, medan alla i den femte perioden har 5 elektronskal osv.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Förklara begreppet grupp

A

De lodräta kolumnerna i det periodiska systemet. Alla i en grupp har lika många valenselektroner. Till exempel har alla i grupp 17 7 valenselektroner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Förklara begreppet elektronskal

A

De skal runt om atomen, på elektronskalen cirkulerar elektronerna. Elektronerna sitter var på elektronskalen eftersom elektronerna är minusladdade och de attraherar till atomkärnan som är plusladdad.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Förklara begreppet valensskal

A

Det är det yttersta elektronskalet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Förklara begreppet valenselektroner.

A

Valenselektroner är de elektroner som cirkulerar på valensskalet. Valenselektronerna är de elektroner som gör att atomer kan binda sig till varandra då det är valenselektroner som hoppar och binder sig med andra.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vem skapade periodiska systemet

A

Mendelejev.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Varför har ämnen som tillhör samma grupp liknande egenskaper?

A

För att de har lika många valenselektroner, det är valenselektronerna som bestämmer vad de har för egenskaper.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Är en atom av metallen magnesium (Mg) större eller mindre än en magnesiumjon
(Mg2+)? Förklara varför det är så.

A

En atom av metallen magnesium är större är en magnesiumjon eftersom i en magnesiumjon har den blivit av med elektroner eftersom att ta bort elektroner så gör man den positiv och det står Mg2+. Det står för en plusladdad jon.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Atomslagen i en grupp har lika många valenselektroner. Vad har atomslagen i en
period gemensamt?

A

Perioderna har lika många elektronskal. Som sagt har första perioden 1 elektronskal och den femte perioden har 5 elektronskal.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Förklara begreppet ädelgaser

A

Ädelgaser är de som är i grupp nummer 18 i det periodiska systemet. Ädelgaser har fullt valensskal och reagerar därför inte med andra ämnen utan varje atom håller sig för var och en.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Förklara begreppet skyddsgas.

A

En skyddsgas är när man använder ädelgaser för att hindra ett ämne att reagera med syrgasen i luften. En skyddsgas skyddar mot reaktioner som man inte vill ha. Eftersom ädelgaserna inte vill reagera med andra ämnen så kan inte de dåliga ämnena bildas eftersom ädelgaserna kan inte reagera med dem.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Förklara begreppet halogener.

A

Halogenerna är de som är i grupp 17 i det periodiska systemet. Halogenerna är i sin grundform giftiga men halogener kan lätt binda sig med andra eftersom de inte har fullt valensskal. Många av halogenernas kemiska föreningar är inte giftiga.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Förklara begreppet alkalimetaller.

A

Alkalimetaller är de som är i grupp 1 i det periodiska systemet. Alla i grupp 1 är alkalimetaller utom väte. Väte är lite speciell eftersom den atomen är så liten. Alla alkalimetaller är mjuka och lätta, till exempel litium, natrium och kalium är lättare än vatten. Men när de kommer i kontakt med vatten så kan de bli explosiva. Alkalimetaller är precis som halogenerna lätta att binda sig med andra eftersom de inte har fullt valensskal.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Räkna upp minst tre ädelgaser.

A

Helium, neon, xenon, argon.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Räkna upp minst tre halogener

A

Klor, fluor, brom och astat.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Räkna upp minst två alkalimetaller.

A

Natrium, kalium och litium.

17
Q

Berätta om hur vi använder ädelgaserna.

A

Vi använder ädelgaserna mest som skyddsgaser eftersom de har fullt valensskal så kan inga ämnen reagera med ädelgaserna. När vi inte vill att några ämnen ska reagera med till exempel luften kan man släppa ut argoner eftersom det finns flest argoner i luften av alla ädelgaser. Då förhindrar man vissa bindningar eftersom ädelgasen argon kan inte binda sig till några ämnen. Till exempel kan man ha ett oöppnat tacobröd, och då är luften i tacobrödspåsen en skyddsgas eftersom då vill inte ädelgaserna reagera med tacobröden och göra så att de går ut eller blir mögliga.

18
Q

Berätta om hur vi använder halogenerna.

A
19
Q

Berätta om alkalimetallernas egenskaper.

A
20
Q

Varför får man inte blanda Klorin med andra rengöringsmedel?

A
21
Q

Vad menas med att en tandkräm innehåller fluor, och på vilket sätt är den bra för
tänderna?

A

I tandkräm finns det fluoridjoner, de är bra för tänderna eftersom att i emaljen finns det hydroxidjoner och i tandkrämen finns det fluoridjoner som stärker tänderna. När vi borstar tänderna med tandkräm så byts några av hydroxidjonerna ut mot fluoridjonerna som stärker tändernas emalj och förhindrar karies.

22
Q

Varför kallas det för ädelgasstruktur när en atom har ett fullt valensskal?

A

För att alla ädelgaser har fullt valensskal. Därför när en atom har uppfullt ett fullt valensskal så kallas det för ädelgasstruktur.

23
Q

Varför vill väteatomer inte vara ensamma utan sitta ihop två och två i
vätemolekyler?

A

För att väteatomen har endast 1 valenselektron och därför vill den sitta ihop med en annan väteatom. Då gör de en molekylbindning och sitter gärna ihop 2 och 2.

24
Q

Beskriv en vattenmolekyl med hjälp av valenselektroner och molekylbindningar

A

En vattenmolekyl består av syre och väte, och det börjar med att syre är en ensam atom som vill ha fullt valensskal. Då kan syreatomen få fullt valensskal genom att göra två molekylbindningar till två väteatomer. Då får både väteatomerna och syreatomen fyllda valensskal. Då är det två elektronpar med en av vätes valenselektron och syres valenselektron.

25
Q

Beskriv utförligt hur en molekylbindning fungerar.

A

En molekylbindning kallas också för elektronparbindning. I en molekylbindning delar atomerna på 2 valenselektroner för att få fyllda valensskal. I en molekylbindning får båda atomerna fyllda skal och de två elektronerna som delas för att få fyllda valensskal kallas för elektronpar.

26
Q

Det finns en kemisk förening som har formeln CH4. Hur många elektronpar finns det
i den? Hur många molekylbindningar finns det?

A

4 eftersom det är 4 bindningar. Det är 1 kolatom och sedan 4 väteatomer. Alla 4 väteatomer är molekylbindningar och därför finns det 4 elektronpar.

27
Q

Ädelgaser reagerar inte alls med andra ämnen. Alkalimetaller reagerar väldigt lätt.
Vad beror skillnaden på?

A

Det beror på hur många valenselektroner atomerna har. I alkalimetaller finns det endast 1 valenselektron och kan därför reagera med många ämnen, medan ädelgaser har fullt valensskal och kan därför inte reagera med andra ämnen.

28
Q

Vilken typ av atomslag bildar positiva joner och vilken typ bildar negativa?

A