Pediatrik Flashcards

1
Q

Varför får man spina bifida occulta samt vad för typ av symtom?

A

Beror på underliggande missbildning/felutveckling i ryggmärgen som antingen inte ger några symptom eller hudförändringar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad innebär meningocele?

A

Hinnbråck. Ej ryggmärg i bråcket.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad är myelomeningocele?

A

MMC. Ryggmärgsbråck.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad kan ett ultraljud i v 15-16 visa på vid MMC?

A

Man kan se var på fostret ryggmärgsbråcket sitter, och man kan då se om bråcket sitter högt eller lågt vilket gör att man kan kalkylera ut vilken typ av skada det nyfödda barnet kan tänkas ha. I detta skede väljer många att göra abort.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad påverkas mest hos MMC patienter?

A

Andning och syn

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Nämn några vanliga problem vid MMC

A

Problem med motoriken, trycksår, urinvägar och tarm samt vattenskalle

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad är hydrocefalus? Beskriv åtgärd

A

Volymen cerebrospinalvätskan i CNS ökar eller att det normala flödet hindras. Vanligt hos MMC patienter och ger symptom såsom huvudvärk och “sunset ögon”.

Shuntoperation (VCS) där man opererar in en slang från insidan av skallbenet, ut genom kraniet och ner i bukhålan som på så sätt minskar trycket.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad innebär osteogenesis imperfecta?

A

Ofullständig benbildning som är en medfödd benskörhet. Personer med OI bryter lätt olika ben i kroppen och förekommer i olika svårighetsgrader.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad är orsaken till OI?

A

Mutationer (genetiska förändringar) som påverkar fiberproteinet kollagen typ 1, som bland annat finns i benvävnad. Det innebär att benet försvagas. Samma protein finns bland annat i ledband, ögonvitor och tänder vilket gör att sjukdomen kan påverka flera delar av kroppen. Oftast är genetiska förändringen vid OI ärftlig men det kan uppstå även om föräldrarna inte har sjukdomen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Symptom vid OI?

A

Skelettskörhet, genomskinliga tänder, hörselnedsättning, blåa ögonvitor, överrörliga leder och nacke, svettningar, basilär impression etc.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Nämn två neuromuskulära sjukdomar i ryggmärgen

A

Polio och spinal muskelatrofi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Nämn en neuromuskulär sjukdom som drabbar nerver

A

Guillian Bareé

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Nämn två neuromuskulära sjukdomar som drabbar muskler

A

Muskeldystrofier och myopatier

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad ger neuromuskulära sjukdomar för symptom?

A

Muskelsvaghet, myotoni, symtom från andra organ (hjärta), värk, kramp etc.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad är Gowers manöver?

A

När barnet klättrar med armarna längs benen. Påvisar svaghet i höftsträckare

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Hur diagnostiserar man neuromuskulära sjukdomar?

A

Anamnes, status, neurofysiologisk, muskelbiopsi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Nämn tre ärftliga orsaker till neuromuskulära sjukdomar

A

Autosmalt dominant (DM), autosmalt recessiv (SMA) eller x-bunden recessiv (DMD)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vart ger spinal muskeldystrofi svaghet? Samt vilka typer finns det?

A

Proximal svaghet!

Typ 1: Werdnig-Hoffman. Sitter aldrig.
Typ 2: Står aldrig.
Typ 3: Kugelberg-Welander. Står.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Nämn tre muskeldystrofier

A

Duchennes (dystrofibrist som orsakad nedbrytning av muskelfibrer), bäcken-skulder-gördel (LGMD) och dystrofia myotonica

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Riskfaktorer för att få plexusskada?

A

Stort barn, överburenhet, sugklocka, värksvaghet och förlängt förlossningsskede.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vad är obstretisk plexus brachialisskada?

A

Förlossningsskada som ger skada på nervflätan, ofta pga att barnet fastnat på vägen ut pga att förlossningen tar lång tid

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vad påverkar skada på C5-6?

A

Framförallt axel- och armbågsrörlighet men har god prognos.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vad påverkas vid skada på C5-C7?

A

Axel- och armbågsrörlighet men även sträckförmågan, ofta i arm och hand.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vad påverkas vi skada på C5-C8 (Th1)?

A

Om alla dessa nerver är skadade får man oftast en svår nedsättning av handfunktionen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Prognos för de med plexus skador?

A

3/4 med skada på de översta nerverna blir bra. De som blir återställda blir det oftast före 6 månaders ålder och de som inte har någon funktionen i armen alla vid 3 månaders ålder får ett resttillstånd

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Nämn fyra nervskador

A

Neuropraxi, axonotemesis, neurotmesis och rotavulsion (

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Vilka konsekvenser kan plexusskada ge?

A

Nedsatthet i: armbåge-, hand och fingerrörlighet, känsel, tillväxt av armar och ben samt ledutveckling.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Återhämtning vid olika nervskador?

A

Axonotemesis: 2-4 månader
Neurotmesis: läker ej!
Rotavulsionsskada: kan opereras

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Nämn några “förmågor” som man tittar på hos barn vid neurologiska utvecklingsavvikelser

A

Teoretisk begåvning (i linje med sin ålder?), koncentration, minne, planeringsförmåga, grov/finmotorik, tal/språk, läsa/skriva etc.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Beskriv ADHD

A

Vanligast hos pojkar. Uppmärksamhet, reglering av aktivitetsnivå och impulsivitet är påverkat. Typiskt för ADHD är att dagsformen varierar. Svårt att hålla på med samma sak länge, behöver mål i snar framtid, “ska bara” och humörsvängningar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Vilka typer av ADHD finns det?

A

Huvudsakligen bristande uppmärksamhet, huvudsakligen hyperaktivitet/impulsivitet (ovanlig) eller en kombination av de två (vanligast).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Behandla ADHD?

A

Signalsubstanserna dopamin och noradrenalin går åt fortare vid ADHD och genom medicin tillsätter man mer av denna typ så att symptomen lugnar ner sig

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Orsak till ADHD?

A

Ärftlighet (80%), faktorer under graviditet/förlossning (syrebrist, för tidig födsel etc), toxiska substanser (alkohol, läkemedel) och andra neurologiska sjukdomar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Vad är skillnaden mellan enkla och komplexa tics?

A

Enkla är t ex blinka lite extra med ögat medan komplexa kan vara att man måste göra något upprepade gånger, t ex släcka och tända lampan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Hur kan man förvärra tics?

A

Genom stress, uttråkad och att säga åt personen att sluta

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Vanligaste typen av tics?

A

Tourette syndrom som oftast består av både motoriska och vokala tics som kommer och går. Vanligt är koncentrationssvårigheter, tvångsmässigt och humörsvängningar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Vad innebär mental retardation?

A

utvecklingsstörning. Svårt med abstrakt tänkande, minnessvårigheter, långsamt arbetssätt samt svårighet med tid. Lindrig är IQ under 70 och svår är IQ under 50

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Vad innebär dyslexi?

A

Specifika läs- och skrivsvårigheter. En annan variant är dyskalkyli där man har räknesvårigheter.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Nämn två autismspektrumtillstånd

A

Autistiskt syndrom: svårt med socialt samspel, avvikelse i kommunikationutveckling, stereotypa beteendemönster, intressen etc.
Aspbergers: svårigheter inom området social interaktion och kommunikation (ironi t ex), utgår från sina egna behov, kamratsvårigheter och väldigt specifika intressen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Vilka diagnoser är vanligt i samband med ADHD?

A

Dyslexi, Tourette eller lätt mental retardation.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

Vad betyder cerebral pares?

A

Muskelsvaghet till följd av en tidig (innan födsel eller upp till 2 års ålder) hjärnskada som påverkar hjärnans utvecklingsfas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

Vad menas med att cerebral pares är en paraplydiagnos?

A

Att den spänner över allt från personer med knappt märkbar motorisk funktionspåverkan till dom som behöver hjälp med allt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

Vad är karakteristiskt för CP?

A

Involverar alltid motoriken, ofta spasticitet, ibland koordinationssvårigheter som beror på en tidig stationär skada i en omogen hjärna - symptomen kan variera beroende på ålder!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

Vad orsakar CP-skadan?

A

Prenatal: hos fostret kan t ex missbildning av hjärnan, infektioner under graviditeten eller cirkulationsstörning leda till cp.
Perinatal: hos prematura, känsliga barn sker ofta skadan i samband med förlossning. T ex syrebrist, blödning, infektion etc.
Postnatal: hos barn upp till två år pga infektioner, drunkning, trauma, vattenskalle etc.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

Beskriv spastisk CP

A

Ökad muskelspänning - speciella rörelsemönster bildas. Känns som ett konstant motstånd i musklerna som hindrar viljestyrda rörelser. Kan förvärras av stress, höga ljud, infektioner etc. Kräver mycket energi och kan göra ont. Spasticiteten kan dock vara en förutsättning för t ex stående trots de svaga musklerna, därför viktigt att tänka på vid behandling

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
46
Q

Beskriv dyskinetisk CP

A

Dystoni: rörelser fastnar i abnormala positioner av rotation/sträckning/böjning men slappnar av vid sömn.
Dyskinesi: överrörlighet med skruvande, ofta stora rörelser (choreatetos).

Skada i de djupa delarna av hjärnan (basala ganglier) där rörelser samordnas och balanseras.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
47
Q

Beskriv ataxi vid CP

A

Saklighet, instabilitet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
48
Q

Utbredning av pareser? ÄLDRE terminologin.

A

Hemiplegi: halva sidan drabbad.
Diplegi: benen drabbade
Tetraplegi: båda armar och ben drabbade

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
49
Q

Vad innebär plasticitet?

A

Anpassningsförmåga eller formbarhet som är stor hos bebisar som kan göra att bebisens hjärna tar över de funktioner som de delar som CP skadan ursprungligen hade hand om

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
50
Q

Associerade funktionshinder vid CP?

A
Inte alltid bara motoriken utan även ofta kognitionen - tankeförmågan och sättet man uppfattat och samspelar med sin omgivning. 
Utvecklingsförsening
AUTISM
ADHD
Epilepsi
Hörsel/syn
Påverkan på Rörelseapparaten
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
51
Q

Vad menas med perinatal period?

A

Tiden närmast före, under och efter förlossningen

52
Q

Vad menas med neonatal period?

A

Från födsel till 18 dagar gammal

53
Q

Vad menas med infant period?

A

Bebisens första 12 månader

54
Q

Riskfaktorer för att barnet ska få funktionshinder?

A
Ålder (yngre och äldre)
Medicinska problem, t ex fetma, diabetes etc. 
Infektioner
Underburenhet
Överburenhet
55
Q

Beskriv mer ingående om vad som kan ske om barnet födds för tidigt

A

PLV (vita substansen är skadad), ögonskador (ROP, CVI), IVH (farligt! Blödning i hjärnan)

samt tillväxthämning
Symmetrisk: ovanlig. Litet huvud, kromosomrubbningar, infektioner etc
Asymmetrisk: mer vanligt. Normalstort huvud, mager etc.

56
Q

Nämn problem som uppstår vid överburenhet

A

Asfyxi (pulslöshet) som sedan kan ge HIE som innebär symptom på hjärnskada.

Svår dysfaxi ger epilepsi, svår utvecklingsstörning, spasticitet, syn/hörselnedsättning samt svårt med nutrition.

57
Q

Hur lär vi oss bättre?

A

Genom att använda vår viljestyrda förmåga, öva på det man vill bli bra på samt att lägga övningarna på rätt nivå

58
Q

Ge tre exempel på hur man kan lära barn något

A

Verbala instruktioner, demonstration och observation

59
Q

Beskriva motoriskt lärande och dess tre faser

A

Den process som med övning och erfarenhet resulterar i en relativt bestående förändring i förmågan att producera ett skickligt rörelseutförande. T ex att cykla.

Verbala-kognitiva fasen: barnet har ett varierat och osäkert utförande - är i behov av fysisk eller verbal ledning.
Motoriska fasen: barnen är mer självständiga i utförandet och utför aktiviteten alltmer lika.
Automatiska fasen: barnen behöver ingen extern ledning och behöver inte heller tänka på vad de gör

60
Q

Vad betyder spina bifida och varför får man det?

A

Ryggmärgsbråck. Orsaker till att få det är saker såsom genetiska faktorer, yttre faktorer (luftföroreningar t ex) samt näringstillstånd (brist på B12 eller folsyre)

61
Q

Vad kan orsaka förvärvad hjärnskada?

A

Icke traumatisk: hjärnblödning, stroke, hjärntumörer, anoxiska skador vid hjärtstillestånd/drunkning, CNS inflammation etc.

Traumatiska (TBI): Mycket vanligt som orsakar död eller tidig funktionsnedsättning. Orsaker är fall, trafikolyckor, sport etc.

62
Q

Hur delas TBI upp?

A

Primär: det som skadas direkt under minuter/timmar

Sekundär: högt tryck i hjärnan, ischemi, feber etc.

63
Q

Typer av skador vid TBI?

A
Kontusion (fokal)
Blödningar (fokal)
Laceration (fokal)
Kontralateral (fokal)
Diffus axonal (diffus)
64
Q

TBI tester?

A

GCS: testar medcetandegraden (svår under 8, medel 8-12, lindrig 12-15)
TFC: duration av påverkad medvetandegrad
PTA: duration av konfusion, desorientering, svårigheter med minne/nyinlärning

65
Q

Typer av stroke hos barn?

A

Ischemisk (propp i hjärnan) eller blödningar i hjärnsubstansen.

66
Q

Vanliga konsekvenser efter förvärvad hjärnskada?

A

Kognitiva svårigheter, nedsatt språk/kommunikation, nedsatt social förmåga, beteendeförändring, motorisk funktionsnedsättning, huvudvärk, epilepsi, neuropsykologiska svårigheter.

67
Q

JIA?

A

Juvenil idiopatisk artrit. Ska ha funnits där i minst 6 veckor och minst två av smärta/ömhet vid passiv rörelse, värmeökning över led och/eller rörelseinskränkning ska finnas. Symptomdebut före 16 år = smärta, stelhet, svaghet i muskler, fatique

68
Q

Vad gör en AT för interventioner vid JIA?

A

Underlätta möjlighet till aktivitet, modifiera/anpassa miljöer/uppgifter, utprovning av hjälpmedel samt att ge råd, information och diskutera problemlösning.

69
Q

Hur gör man en handfunktionsbedömning?

A

Ledstatus (ROM, goniometer)
Handstyrka (Grippit)
Smärtbedömning (VAS)

70
Q

Vad är CHAQ?

A

Ett ADL frågeformulär för att undersöka vilka problem som finns och vad AT’s kan göra för att hjälpa till. Påklädnad, resa sig, äta, gå, greppfunktion, aktiviteter etc.

71
Q

Metoder AT använder sig av för att göra sina neuropediatrisk utredning?

A

Observation i lek, finmotoriskt test, visuella perceptuella test, bedömning av motorik och processfärdighet i aktivitet (AMPS) samt intervju.

72
Q

Vad är DCD?

A

En diagnos som överlappar mot ADHD där barnet har svårt med t ex långsamma/snabba rörelser, fumliga rörelsemönster, svårt med uthållighet etc. Denna diagnos sätter man inte förrän efter fem års ålder.

73
Q

Nämn två finmotoriskt test

A

PDMS & Peabody: Test för förskolebarn där man testar grepp och öga/handkoordination.

74
Q

Hur går en KNUT utredning till?

A

Remiss skickas, vanligtvis från BUP -> barnet kallas till nybesök hos barnneurolog -> barnet ställs i kö, 12 månader -> föräldrasamtal hos psykolog -> testningar -> diagnos och föräldraåtergivande -> återgivande till förskola och habilitering.

75
Q

Vad är viktigt att veta om epilepsi?

A

Att epilepsi inte är en enhetlig sjukdom utan symptom på underliggande överretbarhet som ger många olika tillstånd med stor variation

76
Q

Vad innebär epilepsi?

A

Plötsligt och övergående rubbning av hjärnans normala aktiviteter. Orsakas av abnormala, synkrona urladdningar i ett stort antal nervceller i storhjärnan - i hjärnans yttre skikt, hjärnbarken. Symptomen beror på vart i hjärnan som anfallet sker. Har man epilepsi har man tendens till återkommande, oprovocerade epileptiska anfall.

77
Q

Vilka celler måste vara i balans för att undvika epilepsianfall?

A

Exciterade (stimulerande) och inhiberande (hämmande)

78
Q

Orsaker till epilepsi?

A

Medfödd missbildning, syrebrist vid födsel, skalltrauma, hjärntumör, genetiska orsaker, metabola sjukdomar och idiopatisk

79
Q

Vad innebär fokal epilepsi och vilka typer finns det?

A

Innebär att anfallet startar i en del av hjärnan

  • Enkla: EJ memedvetandesänkande. Motoriska/sensoriska/autonoma symptom.
  • Komplexa: ALLTID medvetandesänkning, ofta motoriska/sensoriska/autonoma symptom.
  • Sekundärt generaliserade anfall: utvecklas till toniskt-kloniskt anfall
80
Q

Vad innebär generaliserad epilepsi? Vad för typer finns det?

A

Innebär att anfallet startar i hela hjärnan.

  • toniskt-kloniskt anfall
  • toniska ELLER kloniska
  • absencer
  • myoklona anfall
81
Q

Vad tittar man på när man gör en utredning av epilepsi?

A

Anfallsbeskrivning, ärftlighet, feberkramper, graviditet - förlossning, tidigare sjukdomar, mental/motorisk utveckling, EEG, radiologi, ryggmärgsprov

82
Q

Utlösande faktorer vid epilepsi?

A

Hög feber, sömnbrist, känslomässig påfrestning, stress, hormonella faktorer, flimrande ljus, utebliven medicin, alkohol etc.

83
Q

Hur agerar man när någon får ett epileptiskt anfall?

A

Var lugn! Oftast går anfallen över av sig själv. Lägg barnet på rygg under anfallet och mjukt under huvudet. Stoppa inte in något i munnen!! När anfallet är över, lägg barnet på sidan så saliv kan rinna ut. Ring bara ambulans om anfallet är långt och personen inte vaknar inom några minuter.

84
Q

Hur följer man medicin vid epilepsi?

A

Typ av epilepsi (fokal, generaliserad), typ av anfall, ålder, tidigare biverkningar

85
Q

Vilka typer av mediciner finns det vid generaliserade anfall?

A

“Första hand” och “andra hands” medicin

86
Q

Biverkningar vid medicin för epilepsi?

A

Trötthet, aggressionsutbrott, viktuppgång/viktnedgång samt trileptal (hudutslag, vanligen på armar och ben)

87
Q

Om inte medicin funkar vid epilepsi, vad kan det bero på?

A

Terapiresistens. Innebär att man prövar minst 2 läkemedel i olika dosvarianter utan god anfallskontroll.

88
Q

Vad kan man göra för åtgärder om patienten är terapiresistent?

A

Kirurgi (om anfallen sker i frontal eller temporallob), ketogen kost eller vagusnervstimulator (VNS) som är en slags pacemaker som ger elektrisk stimulering regelbundet.

89
Q

Andra neurologiska funktionshinder som är vanligt vid epilepsi?

A

Utvecklingsstörning, språk/läs/skrivsvårigheter, autism, ADHD, CP

90
Q

Vad innebär aktivitets- och delaktighetsperspektivet inom arbetsterapi för barn med förvärvade hjärnskador?

A

Vad vill jag kunna göra? Vad behöver jag kunna göra? Vad måste jag kunna göra?

91
Q

Vilka är involverade i den klient- och familjecentrerade arbetsterapin för barn med förvärvade hjärnskador?

A

Barn, ungdomar, föräldrar och samhälle

92
Q

Vad är OTIPM?

A

En arbetsterapeutisk interventionsmodell

93
Q

Vad har arbetsterapeuten för uppgifter i rehabteamet när det gäller barn med förvärvade hjärnskador?

A

Bedöma mål/interventioner, rehabilitera/träna/behandla, kompensera med t ex hjälpmedel samt att skriva intyg för assistans och bostadsanpassning

94
Q

Nämn två tester som används när man kollar aktivitetsnivån hos barn med förvärvade hjärnskador

A

PDMS Peabody och BOT

95
Q

Nämn två tester som använda för att titta på funktionsnivån hos barn med förvärvade hjärnskador

A

QUEST (övre extremiteter) och Grippit

96
Q

Nämn några vanliga resttillstånd efter en förvärvad hjärnskada

A

Syn, hörsel, känsel, tal, balans, koncentration etc

97
Q

Nämn några fysiska funktionsbortfall vid förvärvad hjärnskada

A

Tonusförändringar, kontrakturer, koordinationsstörningar (ataxi), CVI (vanligt), språkliga svårigheter (afasi) etc

98
Q

Nämn några kognitiva, exekutiva och sociala svårigheter vid förvärvad hjärnskada

A

Perception, minne, planeringsförmåga (dyspraxi), uthållighet och sociala svårigheter etc

99
Q

Vad rehabiliterar arbetsterapeuten hos barnen med förvärvade hjärnskador?

A

Aktivitetsförmåga (ADL), motorik (handfunktion) och exekutiva förmågor (planering, minne)

100
Q

Vad för behandling för att träna aktivitet kan arbetsterapeuten använda sig av vid förvärvade hjärnskador?

A

Aktiv aktivitetsträning (spel, pennuppgift etc) samt ADL-träning (personlig vård, köksträning etc)

101
Q

Vad kan arbetsterapeuten göra för att träna motoriken hos barn med förvärvade hjärnskador?

A

T ex guidade rörelser, aktiva rörelser, styrketräning etc.

Träning av kognition och motorik ska vara lustfyllda, målinriktade och motiverande samt självvalda där AT kan lära ut strategier.

102
Q

Nämn några hjälpmedel som kompensation för nedsatt motorik

A

Rullstol, sittdynor, ramper, skrivhjälpmedel, hygien- och toalettstolar samt sängar och lyftar för att hjälpa vårdarna

103
Q

Nämn några hjälpmedel som kompensation för nedsatt kognition

A

Datoranpassning, utrustningsanpassning, diktafon, smartphones, time timer etc.

104
Q

Vad har arbetsterapeuten för uppgifter vid OI?

A

Aktivitets- och funktionsbedömning, information till det nyfödda barnets föräldrar, hjälpmedelsutprovning, bostadsanpassning etc

105
Q

Vanliga problem för barn med OI?

A

Benskörhet (många frakturer), kortvuxenhet, deformiteter, smärta, nedsatt muskelstyrka etc

106
Q

Varför är det viktigt att barn med OI rör på sig?

A

För att belasta skelettet och få en utvecklas motorik som förebygger för skador och frakturer

107
Q

Vad får barn med OI för funktionsnedsättningar i aktivitet och delaktighet?

A

Förflyttningar, nedsatt räckvidd, svaghet, kort fysisk uthållighet, ADL samt sociala aspekter

108
Q

Vad för bedömningar gör en arbetsterapeut hos barn med OI?

A

Motoriska (rörlighet, styrka etc), aktivitets (intervjuer, observationer) samt överrörlighet i händer enligt Beightonskalan

109
Q

Varför varierar behovet av hjälpmedel hos barn med OI och vad är syftet med hjälpmedel?

A

Hjälpmedelsbehovet ser ofta olika ut i olika perioder under livet och kan variera mycket beroende på ålder, frakturer och fysiska begränsningar men även i förebyggande syfte. Det primära syftet med hjälpmedel är att öka självständigheten men också för vårdarens behov

110
Q

Vad är klassificeringen för CP?

A

Spastisk, dyskinetisk eller ataktisk samt om det är en unilateral eller en bilateral cp

111
Q

Vilket symptom finns ALLTID vid cp?

A

Motorisk påverkan

112
Q

Upp till vilken ålder fortsätter man utveckla handförmågan?

A

Ca 40 år

113
Q

Vad kan en arbetsterapeut göra för insatser för att förbättra handfunktionen hos barn med cp?

A

Träning (CI-terapi, bimanuell och målfokuserad), ortoser, hjälpmedel och uppföljning via CPUP

114
Q

Vad innebär CPUP?

A

Ett uppföljningsprogram för att kartlägga/förhindra utveckling av kontrakturer.

115
Q

Vad är PEDI?

A

Ett bedömningsinstrument som mäter förmågan att utföra dagliga aktiviteter, hjälpbehov och kategorier för anpassning genom att titta på personlig vård, rörelseförmåga och social förmåga.

116
Q

Vad är syftet med PEDI?

A

Syftet är att upptäcka omfattning och typ av nedsättning av funktionella färdigheter, att följa utvecklingen samt mäta resultat av behandling.

117
Q

Hur utför man PEGS?

A

Görs intervju, vanligtvis med föräldrarna. Frågorna gäller barnets funktionella färdigheter i vardagen, “gör ditt barns?” och poäng sätts utifrån svaren. Poängresultaten kan delas upp i

Normativ poängskala: här mäter man utifrån “normen” och hur ett friskt barn brukar funka i den åldern.
Skalpoäng: här mäter man förändringarna snarare än vad barnet kan i förhållande till sin ålder. Mycket bättre sätt!

118
Q

Varför är PEDI ett bra bedömningsinstrument?

A

Ett komplext instrument som ger mycket information om barnet där det huvudsakliga problemområdet identifieras och kan användas för att följa utveckling under tid samt att utvärdera behandling.

119
Q

Vad är GAS?

A

En metod för individanpassade mätbara behandlingsmål

120
Q

Nämn tre instrument som kan identifiera aktivitetsmål vid GAS

A

COPM, PEDI och PEGS

121
Q

Vad menas med klientcentrerat perspektiv inom GAS?

A

Att man fokuserar på behoven hos barnet/familjen, att målen är meningsfulla för vardagslivet och att målen är tydligt formulerade

122
Q

Hur definierar/formulerar man behandlingsmål i GAS enligt SMART?

A
  • Specific: väl avgränsade
  • Measurable: ska kunna utvärderas av ngn “annan”
  • Achievable: aktivitets-/beteende-/miljö-ANALYS
  • Relevant: väldigt relativt beroende på utgångspunkten
  • Time limited: praktiska begränsningar, hur länge orkar barnet?
123
Q

Vilka målområden inom GAS finns det?

A

Kroppsfunktionsnivå, aktivitetsnivå och delaktighetsnivå

124
Q

Hur ser GAS nivåerna ut?

A

-2 Utgångsläget
-1 Förbättring
0 Mål på kort sikt
+1 Resultatet mer än förväntat
+2 Långsiktigt mål

125
Q

Vad är MACS?

A

En finmotorisk funktionsskala för 4-18 ålder som använda för att beskriva vilka funktionshinder barnet har. Görs genom intervjuer med föräldrar, lärare och barnet samt genom att titta på HUR barnet utför aktiviteten. Delas upp i 5 nivåer