PDT 1 Flashcards

1
Q

Psykisk determinism 2st +

A
  1. Ingenting i psyket sker av en slump.
  2. Allt har en förklaring, och baseras på tidigare erfarenheter.

+ En viktig del för att förstå en individs handlande i psykodynamisk terapi.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Readiness potentials

A

Innan en person tar ett beslut, har hjärnan redan förberett sig för beslutet.

T.ex. innan en bestämmer sig för att trycka på en knapp har hjärnan aktiverats på ett sätt som tyder på att handlingen redan initierats (innan det medvetna beslutet).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Försvarsmekanismer är?

A

Automatiska sätt att avvärja medvetna och omedvetna känslor, driftsimpulser och minnen som utgör ett hot mot jagets kontroll av drift- och känsloliv.

Alltid en omedvetna process

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Splitting av jaget

A

Att inte kunna förena olika sidor av sig själv till en helhet.

Ex. partnervåld, där den misshandlande partnern inte ser sig själv som aggressiv, våldsbenägen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Reaktionsbildning

A

man bemästrar impulser som ger än ångest eller skuld genom att göra motsatsen till dom impulserna. tex du har sex med någon du hatar, du är extra omhändertagande av någon du vill ska dö.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Bordiline strukturerard person kännetecken 6 st

A
  1. Identitetsdiffusion- Problem med stabiliteten i själv:et och objektrepresentationer
  2. Instabil självrepresentation, vad är jag, vad är inte jag
  3. Primitiva försvar- (omogna) Krävs för att hålla konflikter borta
  4. God realitetstestning- Har bra koll på skillnader mellan jag-du, men dålig på att se vad jag och du är på djupet. Tenderar att förvränga verkligheten som försvar, mer sällan blockera

5.Jagsvaghet- (Dynamiken i systemet är inte lika bra som NPO) Ger upphov till känslighet, orolighet, sämre impulskontroll
Att hålla överenskommelser, avtal blir utmanande

  1. Agera, “acting out” tex:
    Normbrytande beteende
    Sämre empati för andra
    Mindre nyanserad bild av andra människor
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Bordiline strukturerard person kännetecken 6 st

A
  1. Identitetsdiffusion-
  2. .Primitiva försvar- Primitiva konflikter som man behöver omogna försvar för att hantera. Detta får stora konsekvenser för omgivningen.
  3. God realitetstestning- Har bra koll på skillnader mellan jag-du, men dålig på att se vad jag och du är på djupet.
    Pga av splitting kan man se någon som bara ond eller bara god. Den fysiska verkligheten är sann, men innehållsmässigt kan det slå snett. Tenderar att förvränga verkligheten som försvar, mer sällan blockera

5.Jagsvaghet- (Dynamiken i systemet är inte lika bra som NPO) Ger upphov till känslighet, orolighet, sämre impulskontroll
Att hålla överenskommelser, avtal blir utmanande

  1. Agera, “acting out” tex:
    Normbrytande beteende
    Sämre empati för andra
    Mindre nyanserad bild av andra människor
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

motöverföring

A

Är motsatsen till överföring. Överföring är det klienten regerar mot psykologen på samma sätt som det skulle göra mot den som klienten har en konflikt med.

Så motöverföring är tvärtom att psykologen då har omedvetna reaktioner mot sin klient ofta i reaktion till överföringen

dvs att man har en konflikt med en person och regerarear med samma inställning eller reaktion eller känslor mot en annan person som man hade gjort mot konflikt personen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Självpsykologi

A
  1. Den subjektiva känslan av sig själv.
  2. Beteendet beror på självbilden.
  3. Man ser sig själv som styrande över sina handlingar och kropp.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Malans konflikt triangel

A

Spänningsfältet mellan

a) medvetna eller omedvetna känslor och handlingsimpulser,
b) försvar mot dessa och c) ångest.

Den beskriver hur underliggande omedvetna känslor aktiverar ångest och försvar inom ossja

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

jagdystont

A

jagfrämmande

Term som betecknar tanke, känsla eller önskan som man upplever som främmande för det egna jaget. Något man inte känns vid som utmärkande för en själv, till exempel en tvångstanke man vill bli fri ifrån

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

jagdystont

A

jagfrämmande

Term som betecknar tanke, känsla eller önskan som man upplever som främmande för det egna jaget. Något man inte känns vid som utmärkande för en själv, till exempel en tvångstanke man vill bli fri ifrån

kan observeras av jaget och kan vara något man vill bli av med.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

strukturella modell

A

Detet ID-

Jaget EGO

Överjaget SUPEREGO

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Detet ID

A

Detet ID- omedvetet, drifter, lustdrivet, här och nu tänk primärprocesstänkande.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Jaget EGO

A

Jaget EGO- medvetna, organiserade instans, använder försvar, fördröjer drifter, kognition. sekundärprocesstänkande

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Överjaget SUPEREGO

A

Överjaget SUPEREGO - etik och moral , samvetet, moral

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

neurotiskt strukturerad person 6st

A

1.Integrerad känsla av själv och signifikanta andra.
• Själv- och objektrepresentationer klart avgränsade.
• Stabil identitet

2.Balans mellan moget beroende och autonomi.
• Separation – Individuation har fått en bra lösning

3.Empati för andra och möjlighet att investera
emotionellt.
• Kan leva med sina drifter, affektivt, interpersonellt, sexuellt
• Affekterna integrerade med den egna självbilden.
Affekterna ger information och är begripliga

4.Riktning mot långsiktigt mål.
• Förmåga att uppskjuta behovstillfredsställelse.

  1. Ett stabilt överjag, ansvar, värderingar, etik etc.
    • Dynamiken i systemet är väl avvägd och ändamålsenlig.
  2. Realitetstestningen är tvingande. Individen måste ta sig an verkligheten.
    • Försvaren förvränger i låg omfattning. Snarare till för att kanalisera och
    hantera. (Jmf typ av försvar)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Objektrelationsteorin

A

Hur människor utvecklas till att känslomässigt relatera till och interagera med andra:

  1. Teorin utgår från antagandet att människan omedvetet kategoriserar andra människor genom att använda scheman från tidigare relationer (inre representationer av objekt),
  2. projicerar egenskaper från dessa objekt på den nya kontakten, och 3.därefter samspelar med personen efter sina förutfattade meningar eller tidigare relationer
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Klarifiering

A

Psykoterapeutisk teknik som består i att terapeuten

  1. . ställer öppna frågor för att klientens verkliga mening ska komma till klart uttryck
  2. . summerar vad klienten sagt på ett sätt som gör att båda parter ser klientens problem i ett klarare ljus.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

psykotisk strukturerapsyk 6st

A
  1. Ointegrerat själv och bild av andra- Ingen funktion som fungerar, förvränger objekt - du är något annat än det du är. Finns ingen gräns mellan dig och mig
  2. Själv och objektrelationer är dåligt avgränsade

3.Identitetsdiffusion
Problem med stabiliteten i själv och objektrepresentationer
Ingen stabil gräns mellan “dig och mig”

  1. Primitiva, defensiva försvar
  2. Jaget har dåliga verktyg för att hålla samman den psykotiska strukturen
  3. Dålig realitetstestning- Man vet inte vad som händer i mig eller utanför. Man ser saker som inte finns och hör konstiga saker.

En person med PPO kan tidigt i livet klara sig utan problem, men i tidig vuxen ålder när det ställs krav på autonomi blir det problematiskt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

mentalisering

A

Handlar om att vi har ett medvetenhet om våra och andras tankar. Att vi har motiv till det vi gör. Vi förstår att vi har en viss erfarenhet och andra har någon annan. Detta ligger till grund för vårt beteende. Det ligger också till grund att vi förstår varför andra beter sig på ett annat sätt.

Om man har en låg menatlisering känns det som om man hela tiden drabbas “man blir offer för omständigheter”

Mentalisering utvecklas optimlat i en trygg anknytning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

psykisk ekvivalens

A

Ca. 20 mån ålder
1. Den inre verkligheten = den yttre, ex. om jag är arg är omvärlden arg

Hos vuxna innebär psykisk ekvivalens att de egna känslor och upplevelserna blir det som är giltigt, svårt att ta in andras perspektiv
Svårt att stå ut med negativa känslor om sig själv

23
Q

Låtsasläge

A

Klarar av att skilja på fantasi och verklighet och förstår att fantasin inte är verklig

Barnet är antingen i fantasin eller i verkligheten

Fantasilekar utvecklas

Hos vuxna blir det svårt eller omöjligt att få känslolivet att samspela med tankar om det som sker i det yttre, tanke och känsla blir inte integrerade

24
Q

Teleologisk hållning

A

Spädbarnsåldern

Erfarenheter är giltiga när konsekvenserna är synliga

Konkreta och praktiska handlingar räknas
“Jag tror det först när jag ser det”

I vuxen ålder innebär en teologisk hållning stora möjliga problem (ex. hantera känslor genom reflektion)

25
Q

Tre viktiga begrepp inom mentaliseringsteorin är tre förmentaliserande lägen även kallade prementaliserande lägena

A
  1. Teologiskhållning
  2. psykisk ekvalens
  3. låsasläge.
26
Q

Freuds topografiska modell 3 st

A

Det medvetna - Den kunskap som vi har omedelbar tillgång till

Det förmedvetna - Kunskap som inte finns tillgänglig men som kan bli medveten

Det omedvetna - Kunskap som är bortträngd från det medvetna

27
Q

Katexis

A

Laddning, psykisk energi i objekt, situationer, föreställningar, konflikter och motiv.

  1. Dels själva processen varigenom föreställningen blir laddad med energi,
  2. dels den mängd psykisk energi som gör ett objekt laddat med libido (psykisk energi).
28
Q

Sublimering

A

Attt låta primitiva drifter som sexualitet och aggressivitet ta sig uttryck i litterärt eller konstnärligt skapande.

29
Q

Själv- och obejektrepresentation är?

A

Förmågan att förstå att jag är jag och du är du. Man har en inre representation om vilka dina syskon och vänner och sånt är-

30
Q

Separation – Individuation

A

Att separation och invidiatution har fått en bra lösning , du är stabilt autonom, du kan hantera separation från människor

31
Q

Tvingande realitetstestning

A

innebär att när realiteten tvingar sig på så accepterar man den och inte förnekar den.

32
Q

Objektrelation

A

Inre bild av sig själv, hur anvancerad och fusionerad är den.
Kan man få ihop goda och dåliga sidor.
Hur ser mina inre representationer av andra viktiga ut.

33
Q

moget förhållande till beroende och autonomi

A

hur mycket är man beroende av en relation. (något man jobbar med hela livet)

34
Q

Syftet med affekter.

A

Affekter ger information om hur vi ska agera och hur vi upplever situationer. Hos en neurotisk person fungerar affekterna och ger denna infon.

35
Q

Primär vs sekundär processer

A

Viktig sak att kunna göra. Man ska inte vara impulsiv.
Primär = Det man vill ha nu, omedelbart.
Sekundär = skjuta upp, man måste göra det ena för att få det andra

NPO

36
Q

Stabilt överjag

A

Funktionen för jaget blir lättare att balansera drifter och önskningar.

37
Q

Identitetsdiffussion

A

BPO

Det finns ett överlapp mellan jag är jag och du är du.
Man kan inte riktigt skilja på detta.
Instabil självrepresentation. Vad är jag? Vad är du?

38
Q

Vart hamnar dess i relitetsbedömning och affekt respons?
NPO
BPO
PPO

A

NPO= god RB och normal Affekt respons

BPO : mellan RB och hög affekt respons

PPO : låg RB och Låg-mellan affektrespons

39
Q

MC williams fler deminsionstänkande med utvecklingsnivå och tänkande

A

På övre raden har man personlighetsdragen och på den raden som går nedåt har då mognadsgraden i from av NPO;BPO;PPO

Man gör den för att veta vilken nivå personen befinner sig i.

40
Q

Har man svårt med att menatlisera är det svårt att ? 4st

A
  1. Att ha kul och förstå humor.
  2. Det är svårt att bygga upp tillit eller att ta emot stöd.
  3. Det är svårt att skilja på mig och dig. Vem är jag? Vem är du?
  4. Svårt att sätta sig själv i socialt eller historiskt sammanhang.
41
Q

Agentskap

A

när du har god mentalisering så har du ett agentskap

Förmåga att uppleva sig själv som en person som kan påverka det som händer mig. Jag är inte offer för omstädnigheter. Jag kan förstå mig själv. Det finns personer som kan hjälpa mig

42
Q

Mentalisering och främmande jag, vad händer då?

A

Ett främmande själv kan döljas av menatlisering. Man kan få en illusion av att det finns ett själv. Men ofta får man som en känsla av att något inte stämmer. Personen kommer då försöka bli av med delar av sig - Projektion om det inte funkar göra man det med attack mot självet.

43
Q

Agentskap 3 st

A

 Att kunna påverka sitt eget liv
 Styra sina känslors intensitet
 Väja hur känslorna uttrycks och reglera avstånd till
människor

44
Q

Sammanhängande jag är

A

Är motsatsen till ett främmande jag.

”För att kunna reflektera över sig själv och andra måste självet och andra finnas representerat genom något i minnessystemet. Dessa
representationer måste kunna tas upp i ””arbetsminnet” och knytas till det förflutna, nuet och framtiden och till känslor och aktuella
valmöjligheter”

Om det inte är möjligt går individen vilse i
känslor.
Otrygg anknytning gör det svårt att utveckla en mentaliseringsförmåga.

45
Q

Mentaliseringsförmågan som är utvecklad skyddar mot?

A

Tramuatiska händelser och psykisklidande

Folk med depp kan ha problem med mentaliseringen.

46
Q

Hur mäter man mentaliseringsförmåhan?

A

Med Reflective functioning (RF) med hjälp av AAI adult attachment interview.
Låg RF vid bordeline och anti social ströning.

47
Q

BPO är en mentaliseringssjukdom hur visar de sig?

A

 Emotionell instabilitet- Svårigheter att hantera känslor.

 Impulsivitet - menatliseringssvårigheter tenderar att reagera automatiskt och hamna i psykisk ekvivalens.

 Relationell skörhet- Kan vara en växling mellan psykisk ekvivalens och teologisk hållning. Medför en negativ sprial. Där affekter leder till svårigheter i relationer som leder till självskador.

48
Q

För att kunna mentalisera behövs?

A

För att kunna mentalisera behövs en balans mellan kognition och affekt

49
Q

Toleransfönster vad är det?

A

Vi har alla människor ett område där vi fungerar optimalt. Där vi kan reflektera, fundera och stå ut med känslor.

50
Q

Mentaliseringsbaserad terapi är?

A

En behandlingsform där relation och anknytningsmönster är i fokus under hela behandlingen

Jobbar med relation och med menatlisering men inte med affekter på samma sätt som i affektfokuserad terpai. Man smider medan järnet är kallt, det får inte bli för starka känslor. Då tappar personen mentaliseringförmågan.

51
Q

Nämn det de olika PRIMÄRA (PRIMITIVA)

FÖRSVARSPROCESSER 7st

A
  1. Splitting av jaget
  2. Förnekande
  3. Omnipotent kontroll 4.Introjektion
  4. Projektion
  5. Dissociation
  6. Primitiv idealisering (och nervärdering)
52
Q

Nämn det de olika SEKUNDÄRA (MER UTVECKLADE)

FÖRSVARSPROCESSER 6st minst

A
  1. Utagerande
  2. Upphävande av det skedda (Annulering)
  3. Identifikation - Vändning mot självet
  4. Reaktionsbildning- Omvändning i motsats
  5. Isolering
  6. Rationalisering
7 Bortträngning
8 Regression
9 Intellektualisering
10 Moralisering
11 Sublimering
53
Q

nämn dom 7 försvarsnivåerna

A
  1. Adaptiv nivå- tex sublimering
  2. Mental hämningsnivå- hotande minnen osv utanför medvetet tex isolering av affekt man reagerar ej med känslor.
  3. Mindre förvrängningar- av självet, kroppen eller andra för att reglera självkänslan tex omnipotens, idealisering
  4. Avvärjande nivå-hålla obehag eller stressorer bort från medvetet tex förneka, projektion
  5. Större förvrängningar- i bild av självet och andra- splitting av jaget.
  6. Aktivitetsnivå- hanterar stressorer genom handling eller tillbakadragenhet tex utagerande passiv agression
  7. Sammanbrotts- nivå -kan ej hantera reaktionen leder till felaktig verklighet tex vanföreställningar psykotiska symtom.