Patologi

Question 1

Utskärning: vad är det första man kollar på vid detta moment?

Answer 1

Kollar alltid igenom organet ordentligt, därefter undersöks det för att kolla vikt, längd, djup, bredd, avvikelser (atypi annat?).

Question 2

Vad är BMA uppgift vid utskärning med läkare ?

Answer 2

När läkaren känner igenom organet och skär ut viktiga delar tar BMA ut kassetter för dem olika utskurna delarna. Ser till av delen ligger hyfsat rätt i kassetten och därefter ser till att dem kommer till dehydrering.

Question 3

Vad finns det för dehydrerings program?

Answer 3

• Feta (21 timmar) - Normala (16 timmar) - “inte feta” utan smala (3 timmar)

Question 4

Vid en förändring i form av ett “öga” hur gör man bästa utskärningen på det?

Answer 4

• Man skär bort dem två yttersta bitarna för att komma närmare förändringen - Därefter skär man förändringen på mitten vid bredden (Absolut inte på längden)

Question 5

Vad ska man tänka på vid undersökning av en förändring ?

Answer 5

• färg - utåtstående - storlek - förändringens form (oval?)

Question 6

Appendix snitt, vad ska man tänka på?

Answer 6

Skär i lång itu midiär snitt först och därefter ett tvärsnitt. Till topp och bas väljer man en och samma kassett. Men även en ytterligare kassett till övriga delar. I övrigt läggs en bit från närheten av toppen och en från närheten av basen. Även nåt annat som är uppenbart förändras eller liknande.

Question 7

Hur lägger man spetsar i en kassett?

Answer 7

Man lägger spetsarna som i en pyramid i kassetten.

Question 8

Hur gör man om det sitter kvar sutur tråd i organet?

Answer 8

Med sutur i vill man visa ”upp/ner” av organet. När sutur då tas bort målar man med olika färger utifrån vart suturerna satt så att man kan ”guida” sig i preparatet.

Question 9

Cellprover infinner man i tre steg vilka?

Answer 9

1. När man tagit första provet för kontroll 2. När man sett något i mikroskopet i första preparatet och tar mer för att veta säkert 3. När man fortsättningsvis ser cellförändringar i provet skickas en del av livmodertappen för undersökning.

Question 10

Vilka kriterier har dem preparat som ska köras i feta ?

Answer 10

Att dem ska köras i feta innebär att de ska innehålla mkt fett vävnad / fettceller vara ganska stora då med

Question 11

Hur ska man tänka vid ett ”ej suturmärkt” preparat ?

Answer 11

• En förändring ska tydas - hud+ förändring mätts, dess utseende förklaras - bäddar hela förändringen - använder sig av tvärskivor - Max 2 husbilar per kloss

Question 12

Förklara provets väg?

Answer 12

• provtagning provet skickas till patologen –> mottagning av prov–> Grovutskärning/ fixering –> finutskärning–> fixering–> Dehydrering –> inbäddning –> snittning –> färgning –> scanning/utlämning –> arkivering av glas + klossar.

Question 13

Vad innebär ordet “cytologi” ?

Answer 13

“på cellnivå”. Allt man gör är för att kunna kommer ner till cellnivå och analysera dessa. Man använder denna typ av analys för att undersöka förändringar av olika slag, atypier eller maligniteter osv.

Question 14

Vad innebär ordet patologi ?

Answer 14

Läran om den sjukliga förändringen i vävnader.

Question 15

Vad sker vid provinlämning ?

Answer 15

• Prov+ remiss kontrolleras med alla personuppgifter. - Provet sorteras ut efter patologi / cytologi - Provet ges ett specifikt nummer, som följer med hela tiden. - Proverna anses olika “viktiga”, de prover där det står “snabbsvar” eller “SVF” är viktiga att dem blir klara fort. - Skriver alltid under med signatur så man vet vem som gjort vad.

Question 16

Hur fungerar dehydrering ?

Answer 16

Syftet är att avlägsna allt vatten i vävnaden för att paraffinet kan tränga in. Dehydrering sker i stigande koncentration av alkohol och xylen och paraffin.

Question 17

Vad innehåller dem stigande koncetrationerna med alkholo+xylen+paraffin?

Answer 17

• 70% alkohol -90% alkohol - ABS - Xylen (avlägsnar alkohol för att paraffin kan tränga in.) - paraffin

Question 18

Hur fungerar dehydreriing vid bröstpreparat?

Answer 18

Långt dehydrerings program, pga mycket fett. - klossarna läggs i flyttande paraffin för att vävnaden ska bli så homogen löslig paraffin som möjligt. (Storsnitt =24h)

Question 19

Förklara överdehydrering?

Answer 19

För torr vävnad, vill ha bort det fria vattnet, men ej vatten inbunden i cellernas molekyler.

Question 20

Förklara underdehydrering ?

Answer 20

Svampigt utseende snittet löser upp sig i vattenbad och förstörs

Question 21

Hur går inbäddning till?

Answer 21

Använder sig av olika former. Denna form fylls först med lite paraffin. Provet placeras i formen med snittytan ned och trycks ned mot botten med ett bäddstämpel så provet ligger plant. Resten av formen fylls med paraffin och märkt kassett läggs i paraffinet. Prover kyls därefter ner tills paraffinet torkat.

Question 22

Varför ska man hålla provet varmt innan bäddning?

Answer 22

För paraffinet kan tränga in i vävnaden och ge en homogen kloss.

Question 23

Felkälla som kan uppkomma?

Answer 23

Om vävnaden ej ligger plant vid inbäddning måste man tänka på detta vid själva snittningen dvs. vinkla klossen åt rätt håll.

Question 24

Hur går snittning till?

Answer 24

Finsnittning sker på ca 4 um, för att kunna se ordentligt och på rätt nivåer. Det är här ifrån man kan ta preparatet och lägga på glaset. Grovsnittning sker på ca 16-20um, denna används för att komma ner till rätt nivåer och se till så allt kommer med.

Question 25

Vad är viktigt att tänka på?

Answer 25

Viktigt att hålla klossen på kylning och att ständigt byta kniven för att få optimalt snittresultat.

Question 26

Vad gör man när finsnittet är klart och man fått en bit man är nöjd med?

Answer 26

Det läggs i vattenbad för att kunna sträckas ut så gott som möjligt. Därefter ska man försöka få upp cellagret på glaset och läggas på värme bricka.

Question 27

Nämn några felkällor som kan uppkomma vid snittning?

Answer 27

• veckning - förstörda snitt - smuts i vattenbad - över- och underdehydrering - dålig kniv

Question 28

Hur sparas dessa prover ? (Biobanks lagen)

Answer 28

• Klossar sparas för evigt, om inte annat är sagt - Glasen sparas i 10 år

Question 29

Varför använder man sig av färgningar ?

Answer 29

Snitten färgas för att visualisera specifika delar av cellen i speciella färger

Question 30

Förklara princip färgning ? Hur går det till?

Answer 30

• Avparaffinering: Xylen –> sjunkande koncentrationer alkohol. Man vill göra snitten vatten lösliga så att färgen kan träda in. - Färgning finns i olika färgbad - Dehydrering: Dest–> ökande koncetration alkohol–> xylen (görs för att kunna montera täckglaset)

Question 31

Vad används för rutinfärgning?

Answer 31

Hematoxylin / Eosin färgning; denna görs på alla prover.

Question 32

Vad färgar eosin repsektive Htx?

Answer 32

• Eosin färgar basiska strukturer röda - Htx färgar sura strukturer lila-blå

Question 33

Används även andra färger, nämn några och vad dem färgar in?

Answer 33

• Van Gieson: trikomfärgning: blå/svart kärnor och röd/lila kollagen. - ABP: färg som binder in till olika muciner (slemmigt protein) - PAS: 2 komponenter som samspelar. Färgar alla kolhydrater, tex. alfa-2-antitypsin i levern. - Giemsa: blod+benmärgsprover vanligtast. rosa = erytrocyter, ljusorsa= blodplättar, blå=lymfocyter, lila= leukocyter. - Sirius: färgat kollagen och amloider. Kollagen = röda och amloider= guld

Question 34

Vad används vid svampfärgning ?

Answer 34

Grocott används

Question 35

Vad är van kossa för färgning?

Answer 35

Färgar in kalcium

Question 36

immunfärgning: när används dessa och hur går det till?

Answer 36

• Denna typ av färgning efterbeställs av läkarna för att kunna utesluta eller konstatera cancer, infektioner eller liknande. - För varje efterfrågad Antikropp gör alltid ett + kontroll glas för att upptäcka fel/ veta om färgning blivit korrekt.

Question 37

Vad görs innan immunfärgning ? Vad måste göras med antigenen innan?

Answer 37

Avparaffinering sker och en antigen retriveal sker. Metylenbindningar som bildats vid fixering bryts så att epitoperna öppnas upp/ blir tillgängliga. Allt detta sker i antigen högt eller lågt pH beroende på vilken Ak som används.

Question 38

Vad görs med känslig vävnad innan färgning ?

Answer 38

• Dem ställs i antigen citrat buffert (lågt pH) eller tris/EDTA buffert (högt pH)

Question 39

Hur fungerar polymerstrepmunspiskakemi?

Answer 39

1. Peroxidasblock (blockera endogent peroxidas) –> eventruellt efter Ak, beror vad på Ak vi gör vi.
2. primärtens eller på det här eller i första eller andra.
3. Eventuellt linker vid önske om försnackning av en Ak.
4. HRP (Enzymkonjugerat polymer) enzym=peroxidas
5. DAG (Kromogen)
6. Htx (substrat)

Polymeren gör att man inte behöver använda sig av flera olika sekundär Antikroppar i maskinen. Polymeren funkar alltså till flera olika primär antikroppar

Question 40

Hur sker provflödet vid cytologen ?

Answer 40

• Proverna prepareras så att önskvärda celler framträder. Detta sker främst genom centrifugering och tvättning av provet med cytolyt, då man får bort de man inte vill se.
• provet hälls i en burk för insättning till TP maskinen. Maskinen ser till att ett avtryck på ett glas sker, och den känner även att tillräckligt mycket celler hamnar på glaset. - Därefter färgas glasen.

(- På en del görs även manuellt utstryk då man kasnke behöver en annan färgning eller nåt)

Question 41

Hur fungerar TP, Thinprep maskinen ?

Answer 41

• Använder endast TP burkar i denna maskin med celler i från respektive prov. Provet blandas slem löses upp så att man får en homogen blandning.
• Imprint: cellerna stannar i filtret. Maskinen känner av att filtret är täckt med celler.
• Tp burken innehåller metanol högre koncentration som fixerar cellerna, gör att de håller längre.

Question 42

Vad jag finns det för cytologiska infärgningar?

Answer 42

• PAPANICOLAOU: kärnor=blå Cytoplasma=rosa, blå, grön och orange.

Använder 3 olika färgämnen här: Htx, EA50, Orange G.

• May Grundewald/ Giemsa: Kärnor=röda Cytoplasma=ljusblå

Består av två stamlösningar