Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Muntan > pat muntan > Flashcards

pat muntan Flashcards

1
Q

ER-stress och dess roll i patogenesen//Cellstress som kan leda till DDIT3-inducerad apoptos – mekanismer, exempel

A

ER-stress funktion -> förstörs (ex. pga felveckade proteiner, brist på olika metaboliter, toxiner, hög belastning på proteinproduktion, åldrande celler, lipidbelastning).

–> ER-stress

–> Motverkas av UPR (unfolded protein response)

BiP –> PERK, ATF6, IRE1.

BiP + felveckade prot.

PERK –> fosforyl eIF2alfa –> hämning av all translation förutom translation av chaperoner.

ATF6 –> som IRE1

IRE1 –> aktiv XBP1 –> felveckade protein destrueras, bilda ER-komp och chap. Induc DDIT3 (stoppar global transkription, apoptosprotein osv).

ex .

Insulinresistens –> beta-celler mer insulin –> högre risk f felveckade prot –> ER-stress –> UPR aktiveras –> apoptos av beta-celler –> Diabetes 1.

fr diabetes 2 t diabetes 1!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Definition och exempel av hyperplasi, hypertrofi, neoplasi, metaplasi, atrofi och dysplasi

+ atypi om man ändå ska berätta om allt annat

A
  • Hypertrofi - celler större. Muskelcell träning. Hjärtmuskelcell - hypertoni.
  • Hyperplasi - ökat cellantal. Eytrocyt vid hög höjd. Skivepitelceller vid psoriasis.
  • Metaplasi - cell omvandlas t annan typ av celler. Normal frf tho. Ex skivepitelmetaplasi i cervix. + skivepmeta i luftvägar hos rökare. beningt. introd av stressfaktorer som påverkar vävnaden.
  • Dysplasi - precancerös förändring. felaktig bildning/rubbad utv. förstadie t canc. Dysplasi i cervix pga HPV, samt i ventrikeln pga helicobactergastrit. cellförändringar i bronker.
  • Neoplasi - nybildning av vävnad (ej alltid patologisk). ex okontrollerad celldelning vid benigna ellr maligna tumörer.
  • Atrofi- minskad vävnadsvolym pga minskad cellstorlek eller pga minskat antal celler (nekros/apoptos). pga inaktivitet, mekaniskt tryck, åldrande, reducerad blodförsörjning och endokrin stimulering. Ex. atrofisk autoimmun gastrit.
  • Atypi- förekommer vid dysplasi. kan ses vid metaplasi samt inflammatorisk retning. ngt avviker fr d normala. ex endometriehyperplasi –> körtelcellsatypi –> risk för adenocarcinoma.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Obduktionslagen

A

Typ bara läkare får besluta om det, anhöriga kan bestämma att inte. Vid misstänkt brott/överdos/självmord så är det polisen som beslutar om det.

Dödscertifikat samt remiss t patologen.

+ studier typ?

Skriv mer om detta!!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Åldrande celler och vävnader – kännetecken

A

äldre celler –> fler restprodukter än i unga.

telomerer skyddar kromosomer. the end replication problem. blir för korta.

orsak t åldrande:

  • telomerförkortning
  • DNA-metyleringsförändringar
  • Cellcykelstopp vid normala kontrollfunktioner

Mt-defekt hos cell som utgör retledningssystemet–> retledningsproblem i <3.

Hayflicks limit. –> 60-70 delningar.

Färre hematopoetiska stamceller –> ej kompensera blodförlust.

Färre keratinocytstamceller –> tunnare hud. Sämre läkningsförmåga.

Färre satellitceller –> ej bygga muskler.

Stamceller depleteras och blir färre.

AGEs –> glykoliserade proteiner/lipider. Korslänkas + skapa proteinkedjor (fuckar deras funktion då). förklarar rynkisar och stela blodkärl pga stelare kollagen. ==> diabetes, ateroskleros.

Lipofuscin –> nedbrytningsprodukt av fosfolipider som preoxiderats. Kan ej brytas ned utan ansamlas hos äldre celler –> brun färgton.

Senescens

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Syrebrist – effekter och stressresponssystem, långa och korta förlopp

A

Långdragen syrebrist: induktion av glykolytiska enzymer för att få energi i frånvaro av syre. Induk av VEGF för att nybilda kärl. Induk av vasodilaterande ämnen som i-NOS. Induk av EPO för att nybilda erytrocyter.

Tid för stressrespons= hypoxi = ökad mängd HIF-1-alfa (pga VHL som ej längre hämmar Hif-1-alfa).

Akut syrebrist:

Andningskedjan bromsas –> ATP-brist –> Anaerob metabolism –> Jonpump stannar, fuckad saltbalans –> pH-sänkning –> kalcium frisätts –> onkont enz-aktiv –> nedbryt av prot, membrlip, nuklsyr mm.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Neoplasi

A

Nybildning av vävnad.

Okontrollerad celldelning.

Genetiska förändringar som innebär att man har ökat uttryck av rec eller tillväxtfakt som gör att celler växer eller att man har minskad apoptos. Också pga epigenetiska förändringar.

Yani “evolution i kroppen”

Kan vara benigna eller maligna.

Klassifikation av benigna och maligna neoplasier:

  • Morfologiskt utseende
  • Vävnadsursprung
  • Differentiering
  • Histologiska kriterier
  • Kliniskt betende
  • Benärgenhet för recidiv
  • Metastaser
  • Dödlighet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Cellens stressrespons vid förekomst av främmande DNA

A

Vid: virus-DNA, dsRNA, ssDNA, ometylerat DNA ==> mkt starka LARMSIGNALER!!

Känns igen av olika rec i Tollsystemet, samt av RIG1 & liknande rec i cytoplasman. Infl reaktion dras igång.

  • Produktion av typ 1-interferoner –> dessa sätter käppar för viruset genom inducering av:
    • Cellcykelstopp
    • Translationstopp
    • Etc.
  • Produktion av CCL5 (RANTES) och IP-10 –> kemotaktska för T-celler, hjälper t m att förstöra viruset.

JAK/STAT-pathway: cellen skickar ut interferoner –> binder t receptorer på andra celler:

JAK/stat IC (som ges fr EC sign) –> JAK/tyokinas autofosforyleras –> STAT binder in t JAK och fosforyleras –> aktiv –> STAT dimeriseras –> tf –> in i kärnan –> transkript av gener som ex p12 (aktiv p53) –> cellcykelstopp.

Interferon: antiviral verkan: 1. celltillväxthämning (block transkription, translation och cellcykelprogression 2. ändrar ytprot på cellen 3. regl immunförsv

Vid virusinf kmr IFN bind t rec och starta transkript av >200 gener –> förändr av cellytprot, cells transportsyst + immunförsv.

IFN-lambda aktiv första pga finns ytterst på kropp. inf läng in –> alfa beta aktiv

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Strålning kan ge DNA-skador. Hur skyddar sig cellen vid dessa skador?

A

Joniserande strålning + bakgrundsstrålning skadar DNA. Ex sol + radon.

skydd: DNA-skador stim p53 –> p53 induc:
1. Apoptos
2. DNA-repar
3. GADD45 och p21 –> cellcykelblock

Utan dessa skyddmekanismer får vi massa DNA-skador –> leder till mkt DNA-mutation –>hög risk f cancerutv.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Apoptos och nekros, beskriv!

A

Apoptos:

Programmerad celldöd. Kräver energi.

Reglerat.

  • Death rec väg: Fas-rec på cellytan + fasligand (fr cd8+ T-celler) –> aktiv initiator casp–> effektorcaspaser –> apoptos
  • Stressinducerade vägen: stress (DNA-skador, energibrist, ER-stress mm) –> aktiv p53 –> stim BAX-uttryck –> binder t fler BH1-3 på mt portar –> konkurrerar ut BCL2 (som har motsatt funktion) –> portar öppnas –> cytokrom C och ca2+ släpps ut –> caspas aktiveras –> apoptos

Cellens organeller osv paketeras i apoptotiska vesiklar –> tas upp av fagocyter –> vi undviker infl.

ex. omsättning av tappar och stavar och simhud mellan fingrar under fosterutv är naturlig apoptos.

Nekros:

Cellen dör av syre- och energibrist. Ej reglerat.

cell&mt-svullnad - pga fuckad jonbalans –> fuckade ribosomer och ER - pga lågt pH -> upplösning av nukleoler och krympning av kärnor –> plasmamembran fuckas –> fria radikaler och lysosomalt innehåll läcker ut –> fragment av cellstrukturer (ex. ER och kärnor)

Pyknos, karryorhexi, karyolys = kärnan.

Konsekvenser av nekros: infl.pådras –> måste ske en uppstädning av kaoset.

Irreversibelt: nekros: rupt lysosomer, skadade organeller, förändringar i cellkärnan.

reversibelt: knottrar på ytan av cellen, allmänt svullen cell och svullna organeller “cloudy swelling”, förändringar i cellkärnan. Ex hydrop, fettdegeneration

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Fria syreradikaler: uppkomst, skademekanism + skydd av cell

A

Uppkomst:

Joniserande strålning - molekyler förstörs –> fria radikaler läcks ut. Kemikalier - kan förstöra molekyler. Läckage fr mt –> läcker ut mer ju äldre man blir

Nekros –> cell spricker –> fria radikaler släpps ut.

Skademekanism:

Kortlivande reaktiva mol m oparade e- i ytttre skal –> vill df angripa elektrontäta mol (ex de m dubbelbind (DNA, omättade fettsyror, protein). Reagerar m dubbelbind i fettsyror –> blir ny oparad e- som reagerar m nästa fettsyra osv. –> massa elektronparbind mellan fettsyror –> påverkar membranets strukt + flexibilitet, samma m DNA.

Skydd: superoxid dismutas, glutationsperoxidas, kalatas, vit E (antioxidant), ceruloplasmin.

alltså neutraliseras av spec enz-system.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Hayflicks limit och senescens - innebörd? Vävnadsskada + regeneration!

A

Dvs cell hamnar i stadie där den nt kan dela på sig mer. pga för mkt DNA-skador (som ej får sprida sig!!). Induc via p53!

Orsak:

  • telomerförkortning –> telomerer blir ej så korta att gener påverkas, men tillräckligt för å trassla ihop sig vid celldelning. Df -> senescens!
  • DNA-skador. mkt mut. p53. senescens.
  • DNA-metyleringsförändringar. mer metyl av promotorer m åldern. mindre uttryck av prot.

Vävnadsskada + regeneration: 3 stadier.

  1. Koagulationsfas –> vid vävnadsskada bildas koagel –> fibrin bryts ned av plasmin –> D-dimer i massor –> D-dimer kemotaktiskt för neutrofil + makrofager –> makrofager + trombocyter frisätter CXCL12 –> CXCL12 lockar t sig stamceller fr benmärgen –> stamcellerna omvandlas t fibroblaster –> fibros.
  2. granulationsvävnad –> nya fibroblaster bildar t en början kollagen III –> tillfällig läkningsvävnad som är rikt vaskulariserad. Kärlen bildas genom avknoppn fr befintliga kärl –> MMP bryter ned basalmembran –> endotelet vandrar mot gradienter av VEGF och FGF som finns mkt i skadeområdet –> kärl bildas t slut.
  3. Mognads- och ombyggnadsfas - kollagen III ersätts successivt m kollagen I –> riktig bindväv.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vävnadsregenererande stamceller + dess roll i patologiska tillstånd

A

Dessa är adulta stamceller som proliferera sig till vävnadsspecifika celler. Ex. på dess roll i Duchenne:

  • Vävnadsskadan/nekrosen aktiverar makrofager samt rekryterar fler monocyter till stället –> cytokiner utsöndras från makrofagerna –> satellitcellerna aktiveras –> vävnadsregeneration
  • Alltså kan vissa typer av stamceller rekonstituera sig f att ersött skadad vävnad.
  • Cirkulerande stamceller i blodström –> vandra in och delta i regenerationsproc i vävnad som är utsatt för långvarig/upprepad stress. Teori bakom metaplasi.

Specialiserar sig mha förändrade mönster av 1. histonmodifieringar 2. Kromatinstrukturer 3. DNA-metylering.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Telomerer, biologisk + patogenetisk betydelse.

A

Telomerer är repetitva sekvenser i kromosomändarna. Funktion:

  • Skydda kromosomändarna
  • Göra så att DNA-polymeras kan syntetisera sista delen av lagging strand med tanke på att det arbetar i 5’-3’- riktning.
  • Tillfällig lösning på the end replication problem.

Patogenetisk betydelse:

  • Telomer förkortas mer och mer ju äldre man blir
  • Blir telomerer tillräckl korta –> senescens (p53). Om ej risk för ihoptrassel.
  • Canc-cell –> överuttryck av telomeras.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Extrakraniell amyloidos

A

Felveckade proteiner som ansamlas extracellulärt i vävnader i β-pleated sheets. Finns 2 typer:

  • Amyloid A – utgörs av SAA. SAA är ett akutfasprotein vars konc. ökar vid inflammation. Långvariga inflammationer –> SAA klumpas ihop och ansamlas o
  • Amyloid L – utgörs av light chains av en typ (κ eller λ). Uppkommer vid multipel myelom där vi har en klonal expansion av endast en plasmacell.

​Vävnader som påverkas:

  • Hjärta
    • Restriktiv kardiomyopati
    • Hjärtsvikt
    • Arytmi
  • Njurar
    • Proteinuri
    • Njursvikt
  • MTK
    • Malabsorption
    • Rubbad motilitet (peristaltik osv)
    • Perforation
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Demens

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Alzheimers – etiologi, symptom, diagnostik och histopatologi

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Stroke

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q
  • Granulomatös polyangit
  • Wegeners granulomatos – orsak, symptom, utredning, behandling och prognos.
A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Kardiomyopati – definition, olika typer

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Muskeldystrofi – definition, mekanism, funktion och exempel

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Muskelsjukdomar – olika typer, hereditet och patogenes

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Hypertoni

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Trombbildning – uppkomst, risker, symptom, sjukdomar, differentialdiagnoser, DVT, hur inflammation påverkar det

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Lungemboli

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q
  • Vätska i hjärtsäcken
A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q
  • Ischemisk hjärtsjukdom
A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q
  • Levercirrhos – orsak, definition, symptom, diagnostik
A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q
  • Aortaaneurysm
A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q
  • Lungsjukdomar med epiteloidcellsgranulom
A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q
  • Hjärtsjukdomar
A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q
  • KOL
A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q
  • Berry aneurysm: morfologi, lokalisation och komplikationer.
A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q
  • Jättecellsarterit. Lokalisering. Morfologi. Symtom, Behandling
A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q
  • Ateroskleros histopatologiskt under livet.
A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q
  • Hjärninfarkt. Typisk pat, symptom, riskfaktorer, morfologiska och histolpatologiska förändringar.
  • Akut hjärninfarkt – orsaker, komplikationer och histopatologi
A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q
  • Vad är aneurysm. Orsaker?
A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q
  • Duschennes – orsaker, vad händer i muskeln och kliniskt?
A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q
  • Beskriv vad som händer i hjärnan, ryggmärg och muskler vid ALS
A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q
  • Dermatomyosit – patogenes och symptom
A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q
  • DVT – orsaker och komplikationer
A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q
  • Morfologiska förändringar i hjärnan vid creutzfelt jakobs
A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q
  • Bakteriell endokardit. Komplikationer?
A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q
  • Dissekerande aortaaneurysm – vad det är, orsaker och följder
A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q
  • Bakteriell pneumoni
A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q
  • Myokardit
A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
46
Q

Komplementsystemet - aktivering av de tre vägarna

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
47
Q

Vävnadsfaktor - vid normaltillstånd och vid inflammation

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
48
Q

Sepsis - funktion och symptom?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
49
Q

Systemiska effekter - mild och kraftig inflammation

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
50
Q

Feber - hur?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
51
Q

Neutrofilens rekrytering, hur neutrofila granulocyter ansamlas i vävnaden vid akut inflammation, vilka signaler samlar dem?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
52
Q

Beskriv eosinofilens rekrytering!

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
53
Q

Kärldilatation och kärlpermeabilitet - skillnader och mediatorer

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
54
Q

Grampositiva/-negativa bakterier - exakta larmsignaler och receptorer

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
55
Q

Larmsignaler

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
56
Q

Autoimmunitet - uppkomst, indelning och ex på sjukdom

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
57
Q

Normal järnomsättning vs vid inflammation

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
58
Q

Akutfasreaktionen - beskriv den, funktion, vilka mol ingår + deras funktion?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
59
Q

Kärlbildning vid läkning, dvs angiogenes. Förklara hur!

A
60
Q

Insulinresistens vid kraftig inflammation - mekanismer, syfte

A
61
Q

Rekrytering av lymfocyter och monocyter till inflammatorisk vävnad - morfologi och mediatorer

A
62
Q

Antikroppar - olika klasser och subgrupper, nämn två infl + 2 icke-infl samt vrf de är det, egenskaper

A
63
Q

Sen överkänslighetsreaktion - allergi och astma, vad som medierar.

A
64
Q

Tre mekanismer som IL-1 och TNF medierar. Tre effekter av dessa

A
65
Q

MCH-molekylens roll i autoimmuna sjukdomar

A
66
Q

Hur bildas en tromb? Hur spelar infl in i processen?

A
67
Q

Hur bildas kortisol och vad har det för effekter vid inflammation? Verkningsmekanismer? Bieffekter?

A
68
Q

Metalloproteinaser, bildning och funktion i patologiska och fysiologiska situationer!

A
69
Q

Kronisk inflammation. Hur ser det ut i vävnaden och ex på tillstånd!

A
70
Q

Vad menas m kontaktallergi? Hur uppstår denna reaktion? Sensibiliserings- och symptomfas?

A
71
Q

Beskriv hur plasmaproteiner tar sig ur blodbanan vid inflammation, samt nämn ngra plasmaproteiner och deras huvudsakliga funktioner

A
72
Q

Redogör för rekrytering av infl celler i samband m d allergiska reaktionen/eosinofilers rekrytering m mediatorer/urtikaria

A
73
Q

Astma - orsak och ex

A
74
Q

IBD - mekanismer, skillnader makroskopiskt och mikroskopiskt mellan UC och CD, associerade sjukdomar

A
75
Q

Reumatiska klaffar - mekanism och morfologi

A
76
Q

Autoimmuna sjukdomar, uppkomst, indelning och ex på sjukdomar

Systemiska och organspecifika autoimmuna sjukdomar. Redogör för skillnaden. Ex på vardera!

A
77
Q

Hydronefros

A
78
Q

Nefros och nefrit

A

Nefrotisk syndrom

o Subepitelial skada med immunkomplex som fastnat där –> proteinuri –>ödem och hyperlipidemi

o Ex. på sjukdomar:  Minimal change

Nefritisk syndrom

o Subendotelial skada med immunkomplex som fastnat där –> hematuri.

o Hypertoni

o Njursvikt

o Ex. på sjukdomar:  Crescentnefrit

Isolerad hematuri

o Oftast strukturell defekt. Man har bara hematuri utan andra symptom (ex. hypertoni osv).

o Ex. på sjukdomar:  Alports syndrom – X-bunden sjukdom som bara drabbar pojkar ->hematuri i början men sedan total njursvikt vid 20 års ålder.

Tunna GBM – GBM har defekt kollagen –> blod i kiss men ingen njursvikt.

79
Q

Gastrit - uppkomst, patogena mekanismer, utveckling, symptom och histopatologi. Diagnostik + ev komplikationer

A

Autoimmun atrofisk gastrit:

Orsak: Autoreaktiva T-celler mot protonpumpen och intrinsic factor: Autoantikroppar mot protonpumpen och intrinsic factor

Utveckling:Parietalcellerna i corpus/fundus atrofierar –> påslag av gastrinceller samt deras produktion –> gastrin stimulerar hyperplasi av ECL-celler –> kan utvecklas till carcinoid.

Symptom: Perniciös anemi  Malabsorption  B12-brist  Järnbrist

Histopato: Atrofi och intestinal metaplasi av parietalcellerna.  Blödning

Helicobacter gastrit:

Orsak:Kolonisering av helicobacter i antrumslemhinnan –> producerar urea och massa toxiner som retar slemhinnan –> drar igång en kronisk inflammation (svårt för immunsystemet att göra sig av med den) + ökad HCl-produktion.

Utveckling: Vanlig gastrit –> atrofi –> intestinal metaplasi –> dysplasi –> CIS –> adenocarcinom. Dock är det inte alla som utvecklar cancer.

Symptom: sura uppstöt, malabsorption, epigastralgi.

Histopato: mkt lymfocyt, erosioner –> epitelet lossnar –> blödning. Avstött epitel, PMN, helicobacter pylori.

Reaktiv gastrit:

Miljöpåverkan av olika slag

Drabbar hela ventrikeln –> pangcastrit

80
Q

Vaskuliter

A
81
Q

Refluxesofagit, orsak + sjukdomsförlopp + komplikationer

A

Inflammation i distala esophagus som beror på HCl som tagit sig upp dit.

Orsak:

Uppkommer genom att:

o Esophagussfinktern är för kass  Medfödd defekt  CNS-sjukdomar

o För högt abdominalt tryck – ex. vid fetma (vanligaste orsaken)  vinkeln där esophagus går in i magsäcken rätas ut.

o Diafragmabråck

Komplikationer

 Barretts esophagus – vi får en intestinal metaplasi

 Ulcerationer i esophagus

o Melena (blod i bajs) o Hematemes (blod i kräk)

82
Q

Hepatit B och C, patogenetisk utv t levercancer

A

Hepatit C:

Hepatit C är ett virus som infekterar leverceller –> leder till:

o Akut inflammation – inte så vanligt –> immunförsvaret klarar av att göra sig av med viruset (resolution).

o Kronisk inflammation – utgör 80 % av fallen

  • Vävnaden fuckas av MMP:s från boostade makrofager  progressiv fibros i olika stadier:
    • Portal fibros – fibros i portafälten –> reversibel
    • Periportal fibros – fibros breder ut sig litegrann –> reversibel.
    • Förbryggande fibros –> fibros mellan portafält och centralven –> irreversibel
    • Cirrhos – fibros mellan hepatocyterna; Regenerativa noduli & Mkt inflammatoriska celler

​o Cancerutvecking orsaker:

  • Hepatit C-protein NS2 –> inhiberar p53.
  • Vävnadsdestruktionen och fibrosbildningen kan också ha en inverkan.

​Behandling o Typ 1-interferoner för att hålla viruset i schack

Patogenes hep C:

Viruset orsakar en kronisk inflammation –> massa cytokiner som kan påverka proliferation och tumörutveckling.

Hepatit C protein NS2 –>inhiberar p53 –> ökad risk för cancer.

Påtaglig vävnadsregeneration  ökad cancerrisk

Hepatit B.

Viruset orsakar en kronisk inflammation –> massa cytokiner som kan påverka proliferation och tumörutveckling

Insertionsmutagenes – efter ett tag så kommer det finnas jättemkt viruskopior i cellerna –> råkar integreras med värdcellens genom –> aktiverar onkogener och stänger av tumörsuppressorgener –> cancer.

Hepatit B protein X –> inhiberar p53 –> ökad risk för cancer.

Påtaglig vävnadsregeneration –> ökad cancerrisk

83
Q

Levercirrhos, orsak och förlopp och komplikationer

A

Orsak:

Är slutresultatet av levern efter en kronisk inflammation i levern.

Spelar ingen roll vad orsaken t inflammationen var –> ser likadant ut på alla.

Morfologi:

Makroskopiskt: skrumpnad lever, massor av knutor (makro- och mikronodulärt).

Mikroskopiskt: regenerativa noduli: hepatocyter formar sig i lameller, ingen gallgång –> ikterus. hepatocyterna kan dock ffa producera prot men ej utsöndra galla. fibros. inflammation.

Komplikationer:

Portahypertension – blodperfusionen till levern blir inte lika stort –> blodet måste nu ta andra vägar för att ta sig till högerhjärtat (ex. esofagusvener, mjältven osv) –> esofagusvaricer, mjältförstoring m.m.

Försämrad proteinsyntes –> systemiskt ödem pga att det kolloidosmotiska trycket rubbas.

Multiorgansvikt – levern har problem med att omvandla ammoniak till urea –> ammoniak kan fucka flera olika organ i kroppen.

Behandling:

levertransplantation

84
Q

Gallblåsecancer

A

Mycket sällsynt cancerform

Gallstenar är en riskfaktor –> gallblåseinflammation –> gallblåsecancer

Symptom:

Smärta i höger hypokondrium

Ikterus

aptitlöshet/viktnegång

Yrsel

Kräkning

Behandling: kirurgi, cytostatika.

85
Q

Vad är ANA? Betydelse för SLE?

A

ANA står för antinukleära antikroppar som finns i de flesta patienter med SLE.

ANA är patognomont för SLE

Med tanke på att det ständigt läcker ut kärnantigen i cirkulationen (ex. vid solning  hudceller dör) –> ANA binder in –> komplementsystemet kan aktiveras. Dessutom kan ANA-kärnantigenkomplex fastna i gbm osv –> glomerulonefrit.

86
Q

Beskriv celiaki?

A

Kronisk inflammation i tarmväggen

IgA och IgG mot gluten och transglutaminas

Mekanism:

Gluten innehåller mkt prolin som är svår att bryta ner –> passerar genom hela MTK intakt –> tas upp av tarmslemhinnan –> binder till transglutaminas som deaminerar den –> gluten blir negativt laddad och tas upp av APC –> med tanke på att MHC-II är positivt laddad så kommer den att inteagera lättare –> visas upp för naiva autoreaktiva T-hjälparceller specifika för gluten –> glutenspecifika T-cellerna aktiveras –> aktiverar i sin naiva B-celler med samma specificitet –> antikroppar mot gluten.

Samtidigt kommer T-cellerna också att boosta makrofagerna –> kronisk inflammation.

Histopatologi:

Inga villi

Hypertrofierade kryptor

Mycket inflammatoriska celler.

87
Q

Mekanismerna för rejektion vid organtransplantation?

A

Finns tre typer av rejektion:

Hyperakut rejektion:Sker mkt fort, Man har antagligen preformerade antikroppar mot ABO-antigen, dessutom har man för stor skillnad på HLA

Akut rejektion: Sker efter 6-10 dagar då det förvärvade immunsystemet dragits igång. Humoral – medieras av antikroppar. Cellulär – medieras av inflammatoriska celler

Kronisk rejektion: Sker alltid, man har en kronisk inflammation: Vävnaden bryts ned+ läker + bryts ned igen osv. o Ger upphov till en del skador: Vaskulära skador (aterosklerosliknande), Tubulära skador, Man måste ständigt stå på immunosuppressiva läkemedel.

88
Q

Primär skleroserande kolangit och primär cirrhos. Uppkomst, utv, vävnadsförändringar. Redogör för skillnader + likheter

A

Primär skleroserande kolangit

  • Uppkomst
    • Autoimmun sjukdom där stora gallgångar fuckas
      • Autoreaktiva T-celler
      • Autoantikroppar
        • ANA
        • SMA
        • pANCA
  • ​Utveckling
    • Cirrhos - pga intimitet med levern. Inflammationen sprids över.
    • Associerad med ulcerös kolit.
    • Ökad risk för kolangiocellulär cancer.
    • Med tanke på att gallgångarna blir fuckade så kan gallan inte komma ut till duodenum. Symptom:
      • Ikterus
      • Malabsorption
      • Klåda
      • Trötthet
  • Vävnadsförändringar
    • Mkt fibros runt gallgångarna
    • Infiltration av lymfocyter

Primär biliär cirrhos

  • Uppkomst
    • Autoimmun sjukdom där små gallgångar fuckas
      • Autoreaktiva T-celler
      • Autoantikroppar
        • AMA – antikroppar mot mitokondrieprotein
        • IgM förhöjt.
  • ​Utveckling
    • Cirrhos – pga intimitet med levern. Inflammationen sprids över.
    • Ökad risk för kolangiocellulär cancer.
    • Stasat gallflöde:
      • Ikterus
      • Klåda
      • Trötthet
      • Malabsorption
      • Grön lever
  • Vävnadsförändringar
    • Inflammatoriska infiltrat i portafälten.
    • Granulom
89
Q

Koloskopi på indikationen rektalblödning, makroskopiska/histologiska fynd, differentialdiagnoser etc

A

Rektalblödning uppkommer oftast vid ulcerös kolit pga rectum brukar va startlokal f sjukdom.

Makroskopiska fynd för ulcerös kolit:

  • blodig, atrofisk slemhinna m mkt pseudopolyper.

Mikroskopisk fynd f ulcerös kolit:

  • kronisk inflammation endast i submucosan
  • ulcerationer
  • kryptabscesser m PMN
  • pseudopolyper

Differentialdiagnostik:

  • hemorrojder
  • rektalcnc
  • analcnc
  • proktit
90
Q

Glomerulonefrit, dess orsaker och hur sjukdomen yttrar sig

A

Indelning av glomerulonefriter:

  1. histologiskt: olika varianter. IP och EM används.
  2. Etiologisk: orsakats av? mikrob, systemsjukdom, lkm, neoplasi.
  3. Klinisk: nefrotisk, nefritisk, intermittent makroskopisk, kronisk glomerulonefrit.

Skademekanism: antikropp (ex autoreaktiv) binder t antigen -> immunkomplex
-> kan fastna i njuren & ge koagulering & aktivering av komplement -> rekryt av N & MQ. Flera olika typer av autoantikroppar: flera olika ex
anti-GMB (mot bm)
ANA, ANCA
nefritisk faktor
anti-IgA

Yttrar sig:

1.

endotelialt skademönster glomerulonefrit

skadade endotelceller -> ger hematuri, sänkt njurfunktion, proteinuri
kliniskt - nefritiskt syndrom, akut glomerulonefrit.

2.

epitelialt skademönster

skada på podocyter -> ger:
- proteinläckage över GBM
- initialt EJ hematuri & bevarad funktion!
kliniskt - nefros

3.

mesangialt skademönster

skada på mesangiet ger:
- hematuri (“kronisk”)
- initialt måttligt m proteinuri & bevarad funktion
kliniskt - kronisk glomerulonefrit, recidiverande hematuri

Patogenes: immunologiskt förmedlat - viktigast
äv pga strukturell/metabol abnormitet ex Alport (medfödd strukturell), diabetes (förvärvad metabol)

Orsaker 

Immunologiska faktorer – vanligast o Immunkomplexbildning i GBM

Nativt antigen  Man har antikroppar mot GBM  komplementsystemet aktiveras via den klassiska vägen  immunförsvaret fuckar det hela.  hematuri och proteinuri 

Planterat antigen  Cirkulerande saker i blodet fastnar i GBM  antikroppar kommer hit  komplementsystemet aktiveras  njuren fuckas.

o Cirkulerande immunkomplex  Antikroppar som har bundit antigen nån annanstans i cirkulationen råkar fastna i GBM oCellmedierad immunitet – orsakas av  T-celler  ökat antal av dessa i glomeruli  GBM fuckas.  Neutrofiler  Makrofager

o Immunkomplexen kan fastna på olika ställen:  Subepitelialt  nefrotiskt syndrom  Proteinuri  Ödem  Hyperlipidemi  Subendotelialt  nefritiskt syndrom.  Hematuri  Hypertoni  Njursvikt 

Kemiska och fysiologiska faktorer – polyanjonförändringar 

Hemodynamiska faktorer – flöde, tryck m.m. 

Strukturella/metabol abnormitet – näst vanligast. Kan vara medfödd eller förvärvad. Ex. diabetes.

91
Q

TNM-klassificering

A

Klassifikationssystem för tumörer att sätta in tumörerna i olika stadier-> viktigt prognostiskt verktyg!

Har högre prioritet än differentiering, men lägre än cancertyp.

T= tumörens storlek. T1- liten, T4 stor.

N= spridning t lymfkörtlar. N1-spridd t regional lymfkörtel. N3 - mer distalt.

M = fjärrmetastering.

92
Q

Hepatocellulär cancer - mekanismer, vrf vanligare i vissa delar av världen

A

hepatocellulärt carcinom (HCC)

primär levercancer
uppstår vanligen efter levercirrhos
vanligt m gain of function i B-catenin, loss of function i TP53

riskfaktorer HCC

  • virala infektioner (HBV/HCV)
  • > kronisk hepatit -> cirrhos
  • > genetiska & epigenetiska förändringar
  • toxiska skador (alkohol, aflatoxin)
  • ärftliga tillstånd & metabolt syndrom

cirrhos & HCC

kronisk hepatit -> cirrhos m regenerativa noduli -> låggradigt dysplastiska noduli -> höggradigt dysplastiska noduli -> hepatocellulärt carcinom

hepatit C

vanligare i asien, afrika, sydamerika
RNA-virus
smittar perinatalt, parenteralt, sexuellt (blodburet)
80% subkliniskt
80% övergår i kronisk infektion -> risk för levercirrhos & hepatocellulär cancer
inkubationstid 2-26 v
RNA i blodet - serummarkör

93
Q

Tumörutv - apoptos betydelse (BCL2 är viktigt), genetiska mekanismer, specifika gener, förstadier t utv av maligna tumörer

A

intrinsic apoptos

via mitokondrien om stress (UV, kemisk stress)
BAX främjar apoptos & BCL2 hindrar, BH3 triggar “balansen”
-> initiator & effector caspaser

kromatin-&histonmodifieringar

DNAts 3D-struktur möjliggör olika interaktioner, både på gen-nivå & kromosomnivå
ex acetyleringar, fosforyleringar, metyleringar & ubiquitinyleringar påverkar

DNA-metylering

denna modifiering på en CGP-ö uppströms om en gen “stänger av” genen

SKRIV MER PALLAR EJ

94
Q

Tumördifferentiering - klassifikation av differentiering + dess betydelse för prognos

A

Differentiering betyder hur mk en tumör liknar en viss vävnad.

Ett steg mindre prioriterat än TNM-staging.

Ju lägre = mer aggressiv

Ju högre = mindre aggressiv

Undantag: ex nodulär fasciit = benign tumör men ser ut som en låg diff.

95
Q

Ovarialtumörer - tre huvudtyper, typer av epiteliala, riskfaktorer, symptom

A

ovarialtumörer är heterogena -> många differentieringar/morgologi i samma tumör!
ibland bilaterala, el samtidigt i uterus - assoc m tumörtyndrom
kopplat t ökad halt CA125 i blod

risk-&skyddsfaktorer ovarialcancer

risk:
BRCA-mutation!!! (10-15% av ovarialcancer är heriditär, av dessa står BRCA för 85%, erbjuds då SOE)
endometrios
tidig menarche, sen menopaus
skydd:
tubar ligering, tubarektomi, SOE
antal födda barn, amning
långvarig p-pilleranvändning

PARP-hämmare

PARP är viktigt för rep av enkelsträngsbrott
-> om man ger PARP-hämmare som lkm vid BRCA-mut -> kan ej rep brott m homolog rekomb -> tumörceller kan då akt ex NHEJ -> mitotisk katastrof -> dör tillslut

symtom ovarialcancer

diffusa symtom! Upptäcks ofta sent
- tryck/fyllnadskänsla
- ökat bukomfång, knöl
- bäckensmärta, ascites
- olaga blödningar
- urinträngningar/tarmtömningsbesvär
kan prod hormoner - tyroideahormon, könshormon, “carcinoidsyndrom” (flushing, diarré, bronkkonstrikt)
äv andra ovanliga symtom:
- neurologiska symtom (ak mot NMDA)
- hudsjukdomar
- nefrotiskt syndrom
- DIC, hemolytisk anemi…
!!! tidig upptäckt är A & O - om tidig - 80% botas, om sen 20% överlever !!!

morfologisk indelning ovarialtumörer

  1. epiteliala ovarietumörer: oftast fr cylinderepitel. seriös, mucinös, klarcellig. Benign, borderline, malign. heterogenitet.
  2. germinalcellstumör/könscellstumör: ofta hos unga. teratom. choriocarcinom. gulesäckstumör. embryonal carcinom.
  3. könssträngs/stromacellstumör: flesta är benigna. sertoli, theca, fibrom. ofta hormonproduc.
96
Q

Gradering, klassificering och stadieindelning av tumörer

A
97
Q

Pagets sjukdom i bröstet

A

Eksemliknande förändring på mamill & aerola. pga malign tumör (oftast in situ/invasivt ductalt carcinom) som prolif & når upp t mamillen.

Kan uppstå vid duktal carcinom eller duktal CIS där tumörceller tar sig ut i huden på bröstvårtan utan att passera basalmembranet. Passerar alltså förbi utförsgången.

Symp: eksemliknande eruption, ömhet, kron infl. kliande + brännande känsla.

mkt sällsynt

98
Q

Gradering av dysplasi m ex på olika organ

A

Dysplasi är ett precanceröst stadie –> alltid patologiskt.

Kriterier uppfylls som: störd polaritet, pleomorfism, ökad N:C-ratio. Men respekterar ffa gränser. Ej invasiva. Metasterar ej.

Stimuleras av ngt. Tas stimuleringen bort ur ekvationen, så blir man botad.

Cancer in situ –> sista stadiet av dysplasin innan cancer.

Dysplasi i olika organ:

-cervix/portio: kan både va skivepitelet eller körtelepitelet (cylinder). Induceras av HPV 16, 18, 31, 33 och 45. Prot: E6 block p53. E7 inaktiv tumörsuppgener (ex RB) –> ökar risk för mut.

Praktisk betydelse:

tar lång tid för en dysplasi att utv t cnc. Man hinner åtgärda m screeningprogram. 3 stadier

  • CIN1 - ej så allvarligt, oro, stress osv.
  • CIN 2- stark misstanke om HPV. H-SIL. ta bort det dysplaserade området mha konexcision, strålbehandling, cytostatika.
  • CIN3
99
Q

Testiscancer

95% är av germinalcellsursprung: GCNIS.

patogenes testistumörer

uppvisar extrem histologisk hetrogenitet pga uttrycker embryonala pluripotensfaktorer
GCNIS är fetala gonocyter som misslyckats i sin diff t spermatoider, + ytterligare genomiska förändringar -> malignitet
genexpresion & markörer för pleuripotens anv för diagnostik

germ cell neoplasi in situ (GCNIS)

förstadie t cancer
hittas som bifynd ex vid infertilitetsutredningar
hittas i anslutning t 90% av alla testistumörer

riskfaktorer testistumörer

kryptorchidism (defekt nedvandring av testis)
närstående familjemedlem m testistumör
tidigare testistumör
Klinefelters syndrom (XXY)

klinik testistumör

palpabel resistens, smärta
seminon - 70% lokaliserade (ej metastas) vid debut
icke seminom metastaserar t 60% (ffa fertoperitoneala lymfkörtlar, lungor, skelett, hjärna)
seminom T1 botas t 100%, T2-98%
non-seminom - 98% botas även om spridd
-> ger bara 1 dos cytostatika

markörer för testistumörer

HCG -> choriocarcinom (normalt fr placenta)
alfafetoprotein -> gulesäckstumör (normalt fr gulesäck)
CD30 -> embryonalt carcinom

A
100
Q

Protoonkogener/onkogener - definition, betydelse, vilka proteiner de kodar för, fusionsonkogener, genamplifiering, ex m bröstcancergener + behandling.

+ HUr aktiveras/inaktivering onkogener & suppressorgener

A
101
Q

Cervixcancer - etiologi, vanligaste maligna, klassificering och diagnosik av förstadier

A

i princip alla fall av HPV
äv rökning riskfaktor
mkt god prognos vid tidiga stadium, tar lång tid för utveckling
LSIS/HSIL
screening för dysplasi & HPV mha PCR

LSIL

lätt skivepitelsdysplasi- atypiska celler i basala 1/3
kondylom

HSIL

medelsvår/svår dysplasi
atypiska celler i mellersta - övre 1/3

Förr Cin1-Cin3

koilocytos

cellförändring vid HPV-infekt
perinukleär uppklarning & hyperkromatos

biopsitagning cervix

ättiksyra gör dysplastiskt epitel “acetovitt”
jod gör glykogenrikt (normalt) skivepitel brunt
-> acetovitt + jodnegativt = misstänkt dysplasi

102
Q

HPV: patogenetiska mekanismer, HPV i cervix uteri, utv, patogenes, relation t cancer, förebyggande åtgärder

A

mkt vanlig smitta, men läker allra oftast ut
kan orsaka dysplasi i skiv/körtelepitel -> carcinom
är sexuellt överförbar, men 100% beror ej på detta
infekterar ffa transformationszonen
högrisk 16, 18… lågrisk 6, 11…
E7 degraderar Rb
E6 degraderar p53 & p16, p16 uppregleras kompensatorisk = immunhistokemisk färgn

E6 och E7 är onkoproteiner som orsakas av HPV.

Screening, vaccination förebygger. Rökning, sexualvanor påverkar.

LSIL

lätt skivepitelsdysplasi- atypiska celler i basala 1/3
kondylom

HSIL

medelsvår/svår dysplasi
atypiska celler i mellersta - övre 1/3

cervix, vulva, oropharynx, genitalia, anus

103
Q

Hallmarks och Cancer - självförsörjande av tillväxtfaktorer + associerade lkm

Maligna och benigna tumörer i relation t Hallmarks

A
  1. Självförsörjning av tillväxtfaktorer 2. Okänslighet för tillväxthämmande signaler 3. Förändrad cellulär metabolism 4. Undvikande av apoptos 5. Obegränsad replikativ potential 6. Pågående angiogenes 7. Invasion & metastasering 8. Undvikande av immunövervakning

Anskaffning av de genetiska och epigenetiska förändringar som ger dessa kännetecken kan påskyndas av 2 faktorer: 1. Genomisk instabilitet 2. Cancerfrämjande inflammation

SKriv mer om detta!!

104
Q

UV-strålning som carcinogen - skademekanism, stressrespons + patogenetisk mekanism.

A

UV strålning kan leda till hudcancer. Icke-melanom cancer är associerat med total UV-exponering medan melanom är assoicerad med intensiv periodisk strålning. UV strålning kan orsaka DNA skada genom att bilda pyrimidin dimers. Denna typ av skada repareras av nucleotide excision repair och vid intensiv UV strålning kan detta system överansträngas. Vid xeroderma pigmentosum är denna reparationsmekanism defekt.

105
Q

Colon- och rektalcancer: uppkomst, APC (klassiska vägen), icke-polypös (ascendens), lkm-behandling (mutationernas betydelse)

A

Uppkomst:

patogenes konventionella adenom

  • båda APC-allelerna inaktiverad -> kan ej bryta ner B-catenin -> WNT-signallering -> cellprolif
  • mut i K-RAS -> ökad cellprolif & hämmad apoptos
  • mut i TP53
  • > ger utveckling av adenocarcinom

patogenes sågtandade adenom

  • mut i MMR -> mut i mikrosatelliter -> om i ex promotorregion för tillväxt -> stör ex TGF-B (ej hämning av prolif) & Bax (ej apoptos)
  • CIMP (hypermetylering av CpG-öar) -> inaktivering av promotorregioner -> ex MLH1 & MSH2 -> ej kodning för MMR -> sämre reparation -> mutationer ex i oncogener, ger mikrosatellitinstabilitet mm

adenocarcinom colon

utv fr adenom
mkt nekros, ofta inflam
pleomorfism, hyperkromasi, stor kärna, pseudostratifiering, invasion av stroma!

familjär adenomatös polypos (FAP)

ärftlig mut i APC -> risk adenocarcinom tidigt

HNPCC (Lynch-syndrom)

ärftligt fel i MMR -> tidig kolorektalcancer

behandling kolorektalcancer

kirurgi/cytostatika
EGRF-hämning mot rec för tillväxtfaktor EGF om amplifiering av KRAS el BRAF

sågtandade: basal dilatation av kryptor. sågtandad mönster i kryptornas fulla längd. Lateral växt av kryptor. mut i MMR –> mut i mikrosatellit –> ex vid promotorregion för tillväxt –> stör ex TGF-B (ej hämning av proliferation) och Bax (ej apoptos). CIMP –> inaktiv av promotorregion –> ex MLH1 och MSH2 –> ej kodning för MMR –> sämre reparation –> mutationer ex i onkogener, ger mikrosatellitinstabilitet mm.

Konventionell adenom: båda APC-allelerna inaktiverade -> kan ej bryta ned B-catenin -> WNT-signallering -> cellproliff - mut i K-RAS -> ökad cellprolif hämmad apoptos - mut i TP53 -> ger utv av adenocarcinom.

106
Q

Olika coloncancersjukdomar - förstadium, TNM (specifikt adenocarcinom i colon)

A
  • Polypös coloncancer drabbar oftast tumörsuppressorgenen APC.
  • Man föds med en defekt APC och en frisk –> med tiden blir den andra också defekt –> hypometylering av DNA –> hyperproliferation av tarmslemhinnan –> massa polyper (benigna) –> aktivering av onkogenen K-RAS –> tumörsuppressorgenerna p53 och DCC bilr fuckade –> carcinom

Adenocarcinom: orsaker: BRAF, KRAS, CIMP, MSI.

Prognos adenocarcinom: TNM-klassificering beroende på invasionsgrad
metastasering lymfnos/fjärrmetastas

malignitetsbedömning adenocarcinom

lågmalign om högt diff m körtelstruktur
högmalign om mer solid tumör, nekros, kärnpleomorfism, mitosaktivitet mm

107
Q

Cancerstamceller - betydelse för recidiv och metastasering, heterogenitet bland cancerceller (cancerstamceller, senescenta och proliferativa cancerceller)

A

Cancerstamceller är celler som sköter tillväxt av tumören genom:

  • proliferation
  • differentiering.

Tros uppkomma genom mutation i stamcellsgenerna.

Egenskaper: resistenta mot strålning, mot cytostatika, tål hypoxi mkt bra.

Dessa egenskaper gör att behandlingen mot cnc generellt är ganska svårt. Vid strålning osv så är det ffa de “färdigutv” (bulk tumor) cnc-cellerna som fuckas.

cancerceller i solida/”flytande” tumörer m egenskaper som liknar stamcellers
-> kan ge upphov t alla celltyper i visst cancerprov, reglera tumören genom delning & diff & orsaka återfall
är en modell/koncept - ej sanning!
SKILJ fr cancertyper som utgår fr cancerceller

monoklonala tumörer

alla tumörcellerna är lika
i början av tumörutvecklingen

polyklonala tumörer

tumörcellerna är olika efter en tid m tumörutveckling pga selektionstryck

tumörheterogenitet

påverkar behandlingsalternativ & prognos (hög = dålig prognos)
pga subkloner kan bli resistenta el interagera annorlunda m närliggande celler
viss behandling kan öka heterogeniteten & göra cellerna mer aggressiva

108
Q

Två huvudgrupper av cancergener - beskriv dem, följder, lågrisk- & högriskgener

Hur aktiveras/inaktiveras onkogener och supressorgener

A

Protoonkogener:

Den normala varianten av onkogen. Viktig funktion vid embryogenesen, regeneration vid vävnadsskador. Protoonkogen är noggrannt relgerade av kontrollmekanismer.

Onkogenen:

Aktiverad form av proto-onkogen, aktiveras genom en mutation i ngn allel (gain of function) –> dominanta gener.

Aktivering: mutation, translokation, genamplifiering/överuttryck, virustransduktion (virusets enhancer råkar interagera sig innan en proto-onkogen)

Inaktivering av tumörsuppressorgener:

  • viktiga för cellcykelkontroll osv.

kontrollerar om cellen är tillräckligt kapabel för delning, att det ej finns mkt DNA-skador osv. Inaktiveras av: hypermetylering, mutationer, deletioner.

109
Q

Endometrios - teorier om uppkomst, komplikationer, symptom, makroskopisk och mikroskopisk bild

A

endometrios

ektopiska endometriekörtlar & endometriestroma
uppkomstteori:
- transplantationsprocess - retrograd spridning av mens via tuba -> sprids fritt i buk, äv lymfo-&hematogent -> kan växa långt in i organ
- följer menscykel -> kraftig smärta vid avstötning pga blod i buk
- associerat m infertilitet

Endometrietillväxt utanför endometriet.

Ektopiskt växande endometrievävnad i olika vävnader. Smärta och ökad risk för maligniteter i ovarierna.

Endometriekörtlar och endometriestroma UTANFÖR uterus. bildar ofta stora blodfyllda cystor när det här blodet bryts ned blir det som brun sörja.

brunsvarta prickar, och vitaktiga ärr.

östrogenet för endometriet att proliferera –> endometriehyperplasi!

110
Q

Lungtumörer

A

Rökning, asbest, strålning, radon, arsenik, järn, kol mm.

Genetiskt: mut i MYC, RAS, p53, Rb.

Symptom: sent. lunginfl + feber. hosta, andfåddhet, bröstsmärta, avmagring, aptitlöshet, trötthet, svullna lymfkörtlar på halsen/över clavikeln.

sekundärt: obstruktion, fokala emfysem, atelektasi, ulcerativa bronkiter & bronkektasier, pulmonär abscess, kompression på kärl & ödem, perikardit, pleurit.

Utredning: röntgen, pat+cyt (biopsi, FNAC, BAL, borstprov), mediastinoskopi (lymfmetastas), lung-& hjärtfunktioner för att se om pat klarar op.

Icke-småcellig lungcarcinom:

  • adenocarcinom
  • skivepitelcarcinom
  • storcelligt odifferentierat carcinom

Småcellig lungcarcinom (SCLC):

+ neutroendokrin

Adenocarcinom:

Ökar mest. 40%. vanligast.
Atypisk adenomatös hyperplasi –> adenocarcinom in situ –> adenocarcinom.

växer oftast i perifera delar & långsamt, men tenderar att metastasera. Kan växa på flera olika sätt: acinärt, papillärt, mucinöst, lepidiskt, mikropapillärt, solid tumör. ofta i komb.

KRAS-mutation, aktiv i ca 30%. EGFR mut/amp i ca 20%.

ex. ALK el ROS1-translokation -> block av rec. blockerare.

Skivepitelcarcinom

näst vanligast. 25-30%. Utgår fr lungans bronker. Skivepitelmetaplasi, dysplasi, sen carcinoma in situ -> carcinom. Symptom när bronklumen täpps igen. Atelektas&infektioner. Hyperkromasi&dysplasi. Om högt diff -> keratinpärlor.

Storcelligt odiff carcinom

10-15%. malign odiff tumör som ej går att härleda t celltyp.

==>> PDL1-hämmare.tumörceller uttrycker PD-L1 -> binder PD-1 på Tc och inhib dem
block av dessa m ak gör att Tc kan döda tumörcellen
-> gör immunohistokemisk färgning för att kolla om beh är möjlig

Småcelligt lungcarcinom:

20-25% av lungcancer
små tätt packade celler som liknar havrekorn
växer fort & brukar ofta vara spridd utanför thorax vid upptäckt -> mkt aggressiv
sitter ofta centralt i lungan
kirurgi ofta ej effektivt, beh m cytostatika
fr neuroendokrina celler - kan ge ektopisk hormonprod.

Neuroendokrin cellhyperplasi:

precancerös prolif av de neuroendokrina cellerna i det respiratoriska epitelet -> kan utv t småcelligt lungcarcinom.

carcinoider

neuroendokrina tumörer

typisk: färre mitoser, vanligare, debut ca 50å
atypisk: fler mitoser, nekroser, mer dysplasi, debut ca 60å.

lungcancer & metastaser

lymfogen & hematogen spridning t:
- binjurar (>50% av pat)
- lever
- hjärna
- skelett
skivepitelcarcinom bildar större tumörer, men metastaserar senare
SCLC är mindre men metastaserar mkt tidigt

prognos lungcancer

TNM-klassifikation - överlevnaden är direkt relaterad t i vilket stadium diagnos ges
överlevnad beror äv på pat funktionsstatus
medianöverlevnad ca 8mån
%-års-överlevnad knappt 18%

behandling lungcancer

kirutgi
strålbehandling
cytostatika
riktade lkm som
- tyrosinkinashämmare (mot EGDR, ALK, ROS1)
- PD-L1-hämmare
- angiogeneshämmare mot VEGF

111
Q

Uteruscancer

A

Transformationszonen.

HPV.

LSIL.

HSIL.

Koilocytos (perinukleär uppklarning & hyperkromatos, cellförändring vid HPV-infekt).

FIGO -> spec TNM inom gynekologi, spec klassif

Endometrios.

Endometriehyperplasi -> östrogendriven process -> tids och dossamband kan utv t atypi -> kan utv t adenocarcinom.

Hyperplasi m atypi -> stadie efter endometriehyperplasi. mkt ökad körtel/stroma-ration, men ffa stroma mellan ojämna, grenade, dil körtlar. Cellulärt atypi i körtelepitelet.

Corpuscancer - endometriecancer. adenocarcinom absolut vanligast. 3e vanligaste cancern hos kvinnor i Sve (60år). Högst incidens i västvärlden. Symptom: vaginalblödning, dysuri komb. p-piller m gestagen skyddar.

Riskfaktorer: nullipara, sen menopaus, östrogentillförsel, HNPCC, ålder.

Genetisk indelning endometriecancer.

Typ 1:

  • yngre pat, vanligare, östrogenassocierat.
  • mut i RAS/PI13K/AKT, B-catenin, MMR, PTEN
  • kliniskt snällare.

Typ 2:

  • äldre pat, ej östrogenassoc.
  • i atrofisk slemhinna, el polyper

mut i p53

mer aggressiva.

Morfologisk indelning:

ffa adenocarcinom.

endometroid carcinom

utv f och liknar hyperplasim atypi, ibland små områden m skivepiteldiff.

seröst carcinom:

-> mer uttalad kärnatypi, ofta hos äldre, ofta p53-mut, små papiller i körtelcentrum = dyscohesivt - kan åka iväg och sätta sig, “sammomkroppar” ibland=små förkalkade horn.

klarcelligt carcinom:

  • klar cytoplasma, kliniskt aggressiva

mucinöst carcinom.

112
Q

Transformationszonen - hur den bildas, vilka förändringar som kan uppkomma där

A

Metaplastiskt område på cervix där cylinderepitel ersatts m skivepitel. Sur miljö i vagina ==> skivepitelmetaplasi. Där sätter sig hpv-infektionen typ alltid.

SIL - squamous intraepithelial lesion. Graderas enl L-SIL och H-SIL.

Squamocolumnar junction –> precis den punkt där skivepitel och cylinderepitel möts.

113
Q

Hur påverkar hypoxi och angiogenes varandra, och vilken betydelse har resp för en tumör

A

Hypoxi:

leder t ökad mängd HIF-1-alfa. Stim bättre glykolys, VEGF-uttryck (angiogenes), stim mer EPO- produktion, mer NO-produktion (vasodil). Cancerstamceller är okänsliga för hypoxi. En tumör som är utsatt för hypoxi är mindre känslig för cytostatika.

Angiogenes:

angiogenes är mkt viktigt för tumörens fortlevnad. angiogenic switch = stadie i tumörutv där de proangiogenetiska fakt (ex. VEGF) blir fler än de anti-angiogenetiska -> vi får kärlinväxt i tumören -> kan nu fortgå sin progression.

114
Q

Vad utmärker en malign tumör?

A

Kliniskt: metastasering, lokalt aggressivt, återkommande, förmåga t progression/dedifferentiering, dvs. blir aggressivare. Beror på den genetiska instabiliteten. Så i vissa icke-metastaserande tumörer är högmaligna lokalt aggressiva, recidiverande och har förmåga t progress “dedifferentiering”

Histologiskt: växtsätt - infiltrativt ist f kapselavgränsande, differentiering, anaplasi, pleomorfism, hyperkromasi, ökad N:C-ratio, större nukleoler, tumörnekros, blödning, mkt angiogenes, atypiska mitoser, cellrikedom, inflammation,

Borderline malignt: lågmalign, svårklassade. lång överlevnad + ofta recidiv, kräver kirurgi.

115
Q

Okända tumörer, typ, uppkomst, behandling, hur detta kan användas i kliniken, vad skiljer dem från tumörer vi vet bakgrunden t

A

Okända tumörer = CUP.

dvs går ej att hitta primärtumör (pga primörtumören kan ha tbka-bildats, gömmer sig för bra, eller kan ha tagits bort tidigare).

Utreds basalt m anamnes, status, blodprov, sen mer riktad m histopatologi, röntgen, endoskopi, tumörmarkörer i serum.

behandlas bereodnde på vad man hittat i utredningen. är den mer spridd –> svårare och sämre prognos –> palliativ behandl m cytostatika. Är den mer lokaliserad => radikalbehandling, kirurgi + strålbehandling och inshallah den botas.

116
Q

Neoplasi! Förklara och definiera + dess förhållande t benignt och malignt

Nomenklatur i epiteliala neoplasier och ex på sådana

A

Neoplasi: proliferation och nybildning av en del av vävnaden, förlorat kontrollmekanismen och växer som den vill.

Kan va benign (respekterar gränser, ej metastaserande, botas m kirurgi, farlig lokalt + hormonellt) eller malign (invasiv och infiltrativ, metastaserar ofta, kan ej botas m kirurgi, återkommande, förmåga t dedifferentiering).

Benigna:

  • adenom - fibroadenom
  • papillom - skivepitelpapillom
  • cystom
  • cystadenom - seröst cystadenom i ovarierna

Maligna:

  • adenocarcinom - adenocarcinom i colon
  • papillärt carcinom - papillär thyroideacancer
  • cystadenocarcinom - seröst cystadenocarcinom i ovarierna
117
Q

Olika orsaker t viktnedgång och bakomliggande patologiska processer

A

Graves sjukdom: ökad T3/T4 -> högre metabolism -> skinny

Cancersjukdomar: cancerceller tar mkt energi -> smal

Demens: man vet ej om man är hungrig

ALS: atrofi av musklerna

Autoimmun atrofisk gastrit: man har förstörda parietalceller -> maten bryts ej ned ordentligt osv.

Amyloidos i tarm: malabsorption

118
Q

Carcinoma in situ - innebörd? Skiljer fr regelrätt cancer?

A

Slutstadiet av en dysplasi.

Uppfyller flera kriterier som cancer har: (ex. störd polaritet, pleomorfism, hyperkromasi osv) men:

  • respekterar ffa gränser –> ej invasiva
  • metastaserar ej
  • reversibel om orsaken t detta tas bort

Ffa malign tumör, för malign epiteliala tumör kan va in situ eller invasiv (går genom bm)

119
Q

Thyreoideacancer - olika typer!

A

Fr follikelepitel (vanligast)

  • follikulärt tyroideahormon
  • follikulärt tyreoideacancer
  • papillärtyreoideacancer
  • anaplastisk tyreoideacancer

Fr C-celler:

  • medullär tyroideacancer (tänk AnniLööf (med/mitten, C)

Övrigt: extremt ovanligt: sarkom & maligna lymfom.

Papillär thyroideacancer:

  • bakgrund:: utgår fr follikelceller, vanligaste thyroideacancern.
  • patogenes: orsakas av strålning, leder t translokationer -> fusionsonkogenet RET/PTC erhålls. punktmut -> braf-mut (involv i MEK-signalvägen).
  • prognos: mkt god, även om det förekommer lymfnodsmetastaser.
  • histopatologi: ground glass celler, kärnförstoring.

Follikulär thyroidcancer:

  • bakgrund: utgår fr follikelceller, follikulärt växtsätt, uppvisar:kapselgenombrott, kärlinvasion, metastasering
  • prognos: minimalt invasiv typ- vanligast, god prognos. utredd invasiv typ- sällsynt, dålig prognos.

Medullär thyreoideacancer:

  • Bakgrund: utgår fr C-celler. solit växtsätt.
  • Patogenes: punktmut i RET-genen-> påverkar tyrosinkinaset genen kodar för-> hyperplasi och neoplasi av C-cellerna. Ingår i MEN2 -> ärftlig. Även andra endokrina organ påverkas, paratyroidea och binjurar.

Anaplastisk thyroideacancer:

Bakgrund: svårt att se differentieringen, drabbar äldre, mkt aggressiv–> akut.

Symp: heshet, dysfagi, dyspné.

120
Q

Metastaser är en vattendelare när det gäller behandling av de flesta tumörsjukdomar. Vad krävs för att en tumör ska skicka ut dottersvulster och vad avgör var dessa hamnar.

A

Saker som krävs för metastasering:

  • tumörceller dissocierar fr varann (-> dysfunktion i cadherin-caterinsystemet)
  • bindning t ECM - mha uttryck av olika integriner
  • degradering av ECM - antingen mha egna MMP eller genom stim av makrofager
  • migration - via SNAI2.

Det tar lång tid för tumörcellerna att förvärva dessa egenskaper

Avgör var metastaserna hamnar:

  • epiteliala tumörer -> lymfogen spridning primärt
  • mesenkymala tumörer -> hematogen spridning primärt
  • cytokiner fr organet lockar vissa tumörer t sig (homing-teorin)

Lokaler för spridning:

  • lunga
  • lever
  • skelett
  • CNS
121
Q

Begreppet “prognos” vid tumörsjukdom

A

Tumörens prognos bestäms utifrån:

  • typ av tumör -> viktigast
  • stadieindelning mha TNM
  • differentieringsgrad
  • ålder på pat
  • behandlingsmöjligheter

tumörheterogenitet påverkar behandlingsalt. och prognos (hög prognos = dålig prognos)

pga subkloner kan bli resistenta el interagera annorlunda m närliggande celler.

Viss behandling kan öka heterogeniteten och göra cellerna mer aggressiva.

epigenetiska biomarkörer

DNA-metylering lämpligt pga stabil struktur (t skillnad fr ex RNA)
identifieras mha metyleringsarrayer (kollar procent metylering & kräver mkt lite DNA)
anv för ex: separera malign vävnad fr benign, prognos, behandlingsprognos, diagnostik

CIMP

CpG-ö metyleringsprofil
identifierar pat m flera samstämmiga metyleringshändelser -> olika prognos

subgruppering & diagnostik av tumör mha metylering

bygger på att metyleringsmönstren är olika i olika vävnader
-> ex indelning av cancerform i olika subgrupper m olika metyleringsmönster som får olika god prognos & olika behandlingsalternativ

122
Q

Lokal- och systemeffekter vid tumör. Ge ex

A

Lokala effekter:

  • palpabel resistens
  • smärta,
  • tryck på omgivningen(ex i v. cava sup –> venstas),
  • obstruktion i rörformat organ (mtk -> dysfagi, förstoppning, ventrikelretention, i urinvägar -> hydronefros, hydrouretär osv, i luftvägar-> dyspné, stridor mm, i ventrikelsystemet -> hydrocephalus, i gallvägar -> ikterus),
  • blödning (hematemes (i kräk), melena (blod i bajs), hemoptys (blodhosta), hematuri (blod i kiss), hemothorax (blod i pleura), hematoperikard (blod i perikard), epistaxis (näsblod)),
  • infektion (sekundärt t ulceration),
  • torkvering, ex. testistorsion vid testiscancer osv.
  • Patologisk fraktur - ex vid osteosarkom

System:

  • metabol stress-> tumör konkurrerar med andra vanliga celler om näring
  • inflammation->inflammatoriska celler försöker åtgärda men kan ej
  • kakexi->kraftig avmagrig t följd av metabol stress
  • hormonella effekter-> tumörer kan producera hormonliknande ämnen (ex. ACTH osv)
  • anemi
  • paraneoplastiskt syndrom-> symptom som uppkommer i samband men cancer fast att man kan ej koppla symptomen till cancern. Df viktigt att alltid ha cnc i baktanke när pat söker för ngt (??)
123
Q

Genetisk instabilitet hos cancerceller

A

Fuckade skyddssystem!

Uppkomst:

*defekt mitos -> dottercell m ändrat kromosomantal/karyotyp

*defekt p53-system -> mut kan överföras -> ingen apoptos, ingen adekvat cellcykelkontroll, oförmåga att sätta igng DNA-reparationssystem.

*defekt cellcykelreglering

*defekt DNA-reparation

* defekta telomerer - ex överuttryck av telomeras -> för långa telomerer -> trasslas ihop -> genom ändras/fuckas

Kännetecken: Avvikande

  • kromosomantal
  • kromosomstruktur (amplifiering, translok, deletioner),
  • hög mutationsfrekvens -> ökar risken för förändringar i ytterligare cnc-gener

p53 & telomerer

telomerer förkortas vid celldelning -> normal akt p53 då senescens
om fel i p53 -> reparationssystem aktiveras -> fusion t dicentrisk kromosom -> massa nya ds-brott & mitotisk katastrof vid celldelning
om cellen har aktiverat TERT -> telomeras -> undkommer mitotisk katastrof

DNA-reparationsgener

mismatch repair (MSH2, MLH1)
NER (XPA, XPB)
homolog rekombination (BRCA1/2)
-> inaktivering ger ökad mutationsfrekvens -> genomisk instabilitet

124
Q

Herceptin, vilken målstruktur, vilket tumörsj, och vidare analys om pat är mottaglig f terapi

A

Monoklonal antikropp som inhiberar ERBB2 (tyrosinkinasreceptor). ERBB2 inducerar tillväxt vid stimulering.

Används vid bröstcnc m genamplifiering av ERBB2-genen.

Botar ej! Förlänger livet tho.

Kolla om man har denna gendefekt, mha FISH.

125
Q

Li Fraumeni syndrom, hur ser nedärvningsmönstret ut. Vilken gen är muterad och vad har den normalt för funktion? Vilka är de vanligaste cancerformerna som syndromet orsakar?

A

Orsakas av nedärvda p53-mut. p53 är en tumörsupressor m tusen funktione. Cellcykelkontroll. Apoptosinducerande. Involvering i DNA-rep.

Cancerformer som Li-Fraumeni orsakar: bröstcnc, mjukdelssarkom, gliom, leukemier, binjurebarkstumörer

126
Q

Ärftliga cancergener, disk hög-resp lågriskgener, vad som definierar dem och hur de skiljer sig

A

Ärftliga:

Muterade tumörsuppressorgener är de ärliga gener som är vanligast. Ärvs dominant på individnivå men recessivt på cellnivå. Man föds m fuckad allel, men kmr sen under livets gång oxå fucka den andra.

Högrisk:

Mut tumörsuppressorgener –> man ärver RISKEN att få cnc.

Risken är stor, 40-98% ökad risk. Följer nästan undantagslöst en autosomalt dominant arvsgång.

Lågrisk:

kombinationer av SNPs som ger liten ökad risk (5%) för utv av vissa cnc-former

Familjär polyposis: mut i allel i APC (KRAS, hypometylering osv)

Multipel endokrin neoplasi: mut i RET (onkogen)

Xeroderma pigmentosum: mut i NER (solljus)

Ärftlig retinoblastom: mut i RB1 (+ andra allelen) => tumör

Li-fraumeni syndrom: mut TP53

127
Q

Glivec tillhör den nya generationens cancerlkm. Vad är imatinib, vid vilken/vilka tumörsj används det och hur kan man avgöra om en pat kmr svara på behandlingen?

A

Imatinib är en tyrosinkinasinhibitor som bl.a. hämmar tyrosinkinaset BCR-ABL genom att blocka dess ATP-ficka.

BCR-ABL är en fusionsonkogen som uppstår från en translokation mellan kromosom 9 och 22 (philadelphiakromosomen).

BCR-ABL aktiverar 4 viktiga signalvägar:

  1. RAS/MAP-kinas
  2. JAK/STATs
  3. PI3-kinas
  4. MYC

Imatinib används vid:

  • KML
  • Sarkom
  • Gastrointestinala stromacellstumörer

Det kan dock utvecklas resistens mot imatinib:

Mutation i ATP-fickan –> imatinib passar ej in

Genamplifiering av BCR-ABL –> man måste höja dosen.

128
Q

Dagens cancerbehandling har tillväxtfaktorer som targets. Vad tror du detta beror på?

A

ex bröstcancer –> som kan bero på en genamplifiering av ERBB2 som är en RGF. Mha lkm herceptin som inhib ERBB2 så kan man bromsa progressionen –> botar ej men förlänger livet.

Många cancrar har fusionsproteiner som bildats från fusionsonkogenet som bakgrund. Funktion hos dessa:

  • > abnorm celltillväxt
  • > abnorm signalering
  • > vissa fusionsproteiner fungerar som tyrosinkinaser -> man kan använda tyrosinkinasinhibitorer (ex. imatinib). Ex. på cancrar:

*kronisk myeloisk leukemi

*sarkom

*gastrointestinala stromacellstumörer

129
Q

Fusionsgener. Uppkomst, produkter, och koppling t cancerutv.

A

Uppkomst:

  • translokation av 2 gener. Varje gen får varsin del fr den andra –> fusionsonkogen.
  • translokationer.
  • deletion av gener
  • inversioner (pga kromosomer kan läsa delar åt olika håll)

Produkter:

nytt fusionsprotein.

swapper promotorer - en gen som vanligtvis är inaktiv blir nu väldigt aktiv t.ex.

Kan alltså ge promotorswapping och äkta (chimära) fusionsgener.

Koppling t c-utv:

  • fusionsprot brukar ibland va tyrosinkinaser==> abnorm celltillväxt, abnorm signalering, abnorm reglering av cellaktivitet.

Används t diagnostik, prognos?

KML? –> BCR-ABL1 (fusiongen) (kromosom 9 och 22) ==> aktivt tyrosinkinas!

130
Q

Retinoblastoms ärftliga och icke-ärftliga form. Genetiska skillnader och sjukdomsuttryck.

A

Ärftlig: ärver muterad tumörsupressorgen RB1 –> mutation i andra allellen. + andra genetiska förändringar. Bilateral. Ger oxå osteosarkom. Innan 2 års ålder.

–> ökad risk f retinoblastom, osteosarkom, chondrosarkom, ewingsarkom, mjukdelssarkom.

Icke-ärftlig form: slut mut i båda allelerna. mkt sällsynt. senare i livet. oxå osteosarkom. unilateral.

131
Q

Primära och sekundära kromosomförändringar. Betydelse för patogens prognos? Redogör m ex

A

Primära:

  • förändringar som ger upphov t vissa tumörer: ex:

a, translokationer - ex. BCR-ABL

b, deletioner - förlust av kromosom 22 –> meningiom.

-är av patogenisk betydelse för att avgöra vilken sjukdom det är.

Sekundära:

  • Kromosomförändringar som uppkommer under själva tumörprogressionen.
  • Har en prognostisk beydelse beroende på vad det är för förändring –> hjälper t och styr behandlingen.
132
Q

Cancer hos barn. Incidens, överlevnad, typer. Vrf är vissa tumörer vanliga hos barn och andra vuxna.

A

Incidens: mkt lägre än vuxna. 200-300 fall/år jämfört m vuxna 50 000 fall/år.

Typer: har ett annat spektra av tumörer än vuxna –> beror på att tumörerna har en primitiv embryonal histologi: leukemier (vanligast) - ffa akuta (ALL och AML). Hjärntumörer. Retinoblastom, sarkom. Wilms tumör. Neuroblastom.

Överlevnad: god prognos —> barn kan klara en tung behandling jämfört m äldre. Deras kropp tål mkt mer (???)

SKRIV MER OM DETTA SEN!!

133
Q

Beskriv prognostiska faktorer för bröstcancer

A
  1. Lymfnodsmetastasering i axillen:
    - man undersöker sentinel node mha intraoperativ imprintcytologi: man sprutar in blå färg nära tumören –>den första lymfnoden (sentinel node) som tar upp färgen tas bort och studeras. Ju mer tumören spridit sig, desto sämre prognos (no shit)
  2. Tumörgradering:
    - man kollar differentieringsgrad mha BRE-systemet. Lågt diff –> dåligt. Högt diff –> bättre.
  3. Tumörstorlek:

Ju mindre tumör –> bättre.

  1. Tumörtyp:

Finns många typer: (se nästa kort). Kan även bestämmas mha immunhistokemi (kolla kommande kort). + kan bestämmas mha gensekvensering.

134
Q

Beskriv den normala bröstvävnaden och utv t invasiv bröstcancer. Vilka stadier ingår?

A

Normal bröstvävnad:

  • ett lager epitelceller som producerar mjölk
  • ett lager myoepiteliala celler som pressar ut mjölken

Usual ductal hyper

  • 3-4 lager epitelceller
  • ett lager myoepiteliala celler

Atypical ductal hyperplasia

  • 4-5 lager epitelceller. uppvisar en del atypiska cellkärnor.
  • ett lager myoepiteliala celler.

Ductal CIS

  • epitelceller uppvisar flera malignitetskriterier
  • myoepitelialcellslagret fortfarande intakt.

Invasiv carcinom

  • De atypiska epitecellerna har nu invaderat både basalmembranet och det myoepiteliala lagret –> invad stroma.
135
Q

Vilka är de vanligaste benigna brösttumörerna?

A

Fibroadenom:

vanligaste benign. stromalt. växer fort. förändras cykliskt. solitär. 30-årsåldern. Ihoptryckta gångar + stromal prolif. välavgränsad & rörlig.

Intraduktal papillom:

drabbar körtelgångar, solitär, lokal u.bröstvårtan, seröst blodigt sekret. invers av bröstvårt. mkt papillom -> ökad risk f malignisering. epitelialt ursprung.

Phyllodestumör:

  • ffa äldra kvinnor, benign, borderline lr malign beroende på mitosaktiv och infilt-grad. sällan metast. lövliknande växtsätt i mikroskop. stromalt ursprung.
136
Q

Immunologisk färgning av bröstcancer, material, namn, mekanism, vrf?

A

Steroidrec: östrogenrec (behandling m öst.rec.block (tamoxifen), progesteronrec.

Ki-67: indik på ökad mitosaktivitet. prot aktivt under hela cellcykeln. Cytostatikabehandl. ist.

p53- tumörsuppressorgen. Cytostatika?

Herceptest: HER2 onkogen på krom17. kollar om man har amplifierad ERBB2. del i EGFR –> ger akt av MAPK & P13K/AKT-pathway –> prolif + antiapo. Om man har –> behandling m herceptin, som blockar.

Beroende på vilka markörer tumören uttrycker –> 5 olika varianter m olika god prognos & beh alt ex om ER+, Pr+, Her2 –> god prognos, antihormonell beh. Om trippelnegativ –> dålig prognos, pga kan ba beh m kemoter

137
Q

Bröstcancer. Olika former och behandling.

A

Ductal carcinom in situ

Invasivt ductalt carcinom

Lobulärt carcinom in situ

Invasivt lobulärt carcinom

CIS:

  • Duktal CIS: Dysplastiska celler i gångarna. Pagets sjukdom om den sprider sig t ovanliggande bröstvårta. Kan utv t invasiv duktal carcinom utan behandling. Central nekros pga näringsbrist.
  • Lobulär CIS: dysplastiska celler i loberna. utgår fr lobuli. Ger ej en fast massa el röntgentät calcifi. Kan utv t invasiv lobulär carcinom utan behandling. Båda brösten drabbas :(.

Maligna former:

  • Duktal carcinom: 80% av bröstcanc. Om tumörcell bryter ned det myoepiteliala skiktet –> infilt i stroma. kan bli fibrotiskt och hårt.
  • Lobulär carcinom: 10%. diffus infiltration m liten stromarespons –> svårupptäckt. Infilt i indian files mönster (tumörcell efter varandra i led) pga E-cadherin saknas –> håller ej ihop. ofta bilateral.

Behandling:

kirurgi, (lumpsektomi, masektomi), cytostatika, tamoxifen, herceptin.

138
Q

Bröstcancer - diagnostisk algoritm?

A

Trippeldiagnostik:

  • palpation
  • mammografi
  • cytologi: finnålspunktion, kärnbipsi (om finnålspunkt ej ger bra svar).

Om pat har canc–>

Kirurgi: axillär dissektion (sentinel node, total axillär dissektion), masektomi, lumpektomi.

Sentinel node biopsy is a surgical procedure used to determine whether cancer has spread beyond a primary tumor into your lymphatic system.

139
Q

Njurcancer - symptom, diagnos, prognos

A

Typer:

  • klarcellig (90%) - 80% har mut i vHL (–> VEGF, PEGF, TGF-b, VLDL, GLUT1). Pseudohypoxi.
  • kromofila
  • kromofoba

Riskfakt:

  • västerländsk livsstil
  • rökning
  • fetma
  • mutation i vHL - tumörsupressorgen

Symptom:

  • asymptomatiskt i början
  • hematuri
  • anemi
  • flanksmärta
  • palpabel resistens
  • paraneoplastiska fenomen: hyperkalcemi, hypertoni, gynekomasti, etc.

Prognos: tidigare upptäckt, bättre (no shit)

Behandling: kirurgi, tyrosinkinashämmare, mTOR-hämmare

140
Q

Pankreascancer - varför dålig prognos

A

Exokrina pancreas = 95 % adenocarcinom.

Endokrina pancreas = neuroendokrina pancreastumörer.

mut: KRAS, p16, SMDA4, TP53

Tidig pancreascanc –> inga symp

Vid symp –> det är sent och kört

Exokrin –> mkt dålig progn. Pga pancreas ligger retroperitonealt –> svåråtkomlig.

Orsaker –> ffa okända. Finns inga tydliga samband. Rökning, alkohol, kronisk infl, hög fettkonsumtion.

Symp –> ikterus, malnutrition, viktminskn, ascites.

141
Q

Colonpolyp

A

Bakgrund:

  • Är ett adenom –> benign tumör.

Folk m FAP har mut i tumörsupp APC –> massa polyper –> dysplasi –> cancer vid 20 års ålder.

Typer av adenom:

* stjälkande - polypen knoppar upp och har en stjälk. Oftast i tidig stadie.

* Flacka - sent stadie där polypen är plattare och flackare. Har närmare kontakt m submucosan –> ökad risk f invasering.

* bredbasig - mellanting mellan de ovanstående.

Cancerutv:

* Man föds m defekt APC + en frisk –> med tiden blir den andra med defekt –> hypometylering av DNA –> hyperproliferation av tarmslemhinnan –> massa polyper (benigna) –> aktiv av onkogenen K-RAS –> tumörsuppressorgenerna p53 och DCC blir fuckade –> carcinom

Symptom:

Tumör i caecum: anemi, förstoppningssymptom, buksmärta, palpabel massa

Tumör i distala delar av colon: ändrade avföringsvanor, inkontinens, smärta, förstoppning

Tumör i rectum: lättast att upptäcka: blod i bajs, förändrad form på avföringen, tenesmer.

142
Q

Berätta om de vanligaste hudförändringarna och hudtumörerna, både benigna och maligna former

Hudtumörer - benigna och maligna, riskfaktorer, och stadieindelning

A
  1. Aktinisk keratos
  2. Skivepitelcancer
  3. Basaliom
  4. Benignt nevi
  5. Malignt melanom
  6. Aktinisk keratos: precanceröst tillstånd t skivep-cnc. TP53 mutation. UV-ljus. Hyperkeratos, parakeratos, dysplasi, kronisk inflam, solar elastos (dermis skadat av solen). Fortsätter sola == skivepitelcnc in situ.
  7. Skivepitelcnc: uppkmr fortsätta UV-ljus. UV-strålng el HPV –> mut i (RAS, CDKN2A (–> p16, p14), TP53. Rodnad, hyperkeratotisk tumör, växer svulstigt. 2-5 % risk för metastas. (ökad risk: läpp/öra,penis, om >2cm, växer snabbt). Riskfakt: transplanterad/immunsuppr. hist: pleomorfism, mitoser, akantolys (separation av cell), fibros, kronisk infl. Högt diff = keratinpärlor. Lågt = ej keratinbild. Anaplasi = ej diff.
  8. Benignt nevi:

Benign tumörutveckling av melanocyter –> ligger i förband istället för att vara utspridda.

Finns 5 steg i utvecklingen:

  • Lentigo – ljusbrun, avgränsad fläck. Första steget.
  • Junctionnevus – många melanocyter i förband i epidermis
  • Sammansatt melanocytärt nevus – en del melanocyter har hamnat i dermis
  • Dermalt nevus – melanocyterna ligger enbart i dermis. Nevi är bleka.
  • Dysplastiskt melanocytärt nevus – dysplasi av nevi. Kriterier för detta:
    • Asymmetri
    • Border
    • Colour – ojämn pigmentering
    • Diameter – över 5 mm
  1. Malignt melanom:

Ny lesion (70%), fr nevus (30%)

Växer först i diabeter, sen nedåt och mognar ej ut. 75% av prognos styrs av tumörens tjockled, dvs hur långt ned den kommit (enl Breslow tjocklek).

Mutationer: BRAF (Ras -> braf -> MEK -> Erk). finns lkm mot BRAF och MEK.

PDL1 uttrycks på tumören –> binder PD1 på infl. celler som då ej kan döda tumörcellen. PDL1/PD1-spec antikroppar.

Prolif av dysplastiska melanocyter i hela epidermis men ej spridd t dermis pagetoid uppvanbdring av melanocyter kronisk infl.

  1. Basalcellscancer/basaliom:
    Vanligaste hudcancern. Lokalt malign. Metast sällan. Växer infiltr. Kan destr vävnad. fr keratinocyter i basalcellslagret. Periodiskt återkommande UV-strålning. Eller ärftliga defekter (mut gener aktiv PTCH1 (som inhib SMO), inaktiv av SMO (G-prot) ==> okontrollerad aktiv av Shh-kaskaden –> prolif, diff, och överlevnad finns spec hämmare mot detta. Superficiellt, nodulärt/lågaggressiv, medelaggressiv, högaggressiv
143
Q

BPH och prost-cnc

Orsak och följder.

A

Körtelzon: perifer (carcinom), central, transitional zon (BPH)

BPH - nodulär hyperplasi av prostkörtlar.

Orsak: testost–> omvandlas t DHT via 5alfa-reduktas –> DHT bind t androgena kärnrec hos körtlarna –> nodulär hyperplasi. Östrogen stimul DHT rec. Prolif av körtlar och stroma –> små noduli m sekretoriska epitelceller, basalceller & neuroendokrin celller kompression av vävnad runt –> atrofi.

Följder: prost klämmer urethra –> svårt att börja kissa, efterdropp, nocturi, blåsdil, hydrouretär, hydronefros.

Behandling: TURP, kateter, hyvla bort delar av prostatan. gå via rectum. 5alfa-reduktashämmare.

Prostcancer - adenocarcinom.

Orsak: okänd etiologi. Diet? Hormonellt?

ev inflam först –> lite atrofi –> prostatisk intraepitelial neoplasi. basalceller kvar, men atypiska epitelceller -> prostcnc.

Följder:

Asymptomatisk i början. Sena symptom: hematuri, obstruktion, fjärrmetaser till kotpelare.

Behandling: avgörs beroende på stadie och prognos.

  • orchidektomi: bromsar progressionen. Ta bort prostata. Cytostatika.
144
Q

Graves hashimotos struma

A

Nodös kolloidstruma:

Benign tumörförändring av follikelcellerna –> nodulär struma ist f diffus som i thyroidit.

Euthyroid - normala T3/T4 nivåer

Patogenes: jodbrist, för mkt TSH -> follikelcellshyperplasi -> neoplasier

Hashimotos:

Bakgrund: autoimmun sjukdom som ger en underfunktion av thyroidea, drabbar medelålders kvinnor, ärftligt, har med MHC-alleler att göra.

Patogenes: autoreaktiva T-hjälparceller mot TPO och thyroglobulin; autoantikroppar mot TPO och thyroglobulin. Autoreaktiva cytotoxiska celler mot follikelepitelet. Kan ibland samexistera m Graves sjukdom.

Symptom: hypothyreos: minskad metabolism (viktuppgång), minskad aptit, mental trötthet, makroglossi, myxödem (heshet - myxödem i stämband), minskad sympatikus (kall), diffus struma.

Histopat: mkt lymfocyter. onkocytär metaplasi - follikelceller m mkt cytoplasma och mt.

Behandling: levaxin. Kirurgi (vid kraftig struma).

Graves sjukdom:

Bakgrund: autoimmun sjukdom där vi har en överfunktion av thyroidea. Drabbar oftast yngre kvinnor. Ärftlighet: MHC-alleler.

Patogenes: autoreaktiva T-hjälparceller som reagerar på TSH-rec. Autoantikroppar mot TSH-rec –> kronisk irreversibel aktivering av TSH –> höga konc. T3/T4.

Symp: thyreotoxikos: ökad metabolism (viktnedgång), muskeltrötthet, ökad aptit, oro, sympatikuspådrag (takykardi, varm, tremor). Exophtalmus - ögonloberna pressas ut pga ökad mängd intraconal fat. Pretibialt myxödem. Diffus struma.

Histopato - hyperplasi av follikelceller (pga TSH-stimulering), ej mkt kolloid (pga den höga omsättningen).

Behandling: kirurgi, radioaktivt jod (-> stråla ut cellerna -> ta levaxin sen).

145
Q

Hjärntumör

A

Muntan (1 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2025 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions