Palliativ vård Flashcards

1
Q

Vad är palliativ vård?

A

Vård som syftar till att lindra lidande och främja livskvaliteten för patienter med progressiv, obotlig sjukdom eller skada och som innebär beaktande av fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov samt organiserat stöd till närstående

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad menar man med brytpunkten till palliativ vård i livets slutskede?

A

Övergången då det huvudsakliga målet med (den palliativa) vården går från att vara livs förlängande till att vara lindrande

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

När får vi avbryta/avstå från livsuppehållande behandling?

A
  1. När patienten inte vill ha livsuppehållande behandling längre
  2. När bedömning är att det är utsiktslöst
    (VFU palliativa, cervixcancer. M)
  3. När det inte är till gagn för patienten (mer gråzon, dialog förs med patienten)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Hur definieras livsuppehållande behandling? Exempel på vad det kan vara?

A

Behandling som ges vid livshotande tillstånd för att upprätthålla en patients liv
– HLR
– Ventilator
– IVA-vård
– Dialys
– Läkemedel
– Vätska och näring (dropp ex)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Ge exempel på när en behandling kan bedömas vara utsiktslös

A

Vid akut eller kronisk sjukdom med mycket dålig prognos
Vid terapisvikt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vem får fatta beslut om att avstå eller avbryta livsuppehållande behandling? Vad ska denne göra innan beslut tas?

A

Legitimerad läkare
(läkare med tillräcklig medicinsk kompetens, minikrav legitimation)

Samråda med annan legitimerad vårdpersonal

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

När ett beslut om att avstå eller avbryta livsuppehållande behandling fattas, vad är viktigt att man gör?

A

DOKUMENTERAR det tydligt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad innebär det att en behandling bedöms utsiktslös?

A

Om en behandling inte innebär god vård enligt vetenskap och beprövad erfarenhet i denna situation ska vi avstå/avsluta, även om patienten önskar behandlingen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad ska läkaren göra när en patient avböjer livsuppehållande behandling?

A
  1. Försäkra sig om att patienten/närstående fått individuellt anpassad information
  2. Försäkra sig om att patienten
    – förstår informationen
    – inser konsekvenserna av sin önskan
    – haft tid för överväganden
    – står fast vid sitt beslut
    – inte lider av allvarlig psykisk störning
  3. Rådgöra med minst en annan legitimerad personal
  4. Dokumentera beslutet i patientjournal
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

När man dokumenterar beslut om livsuppehållande behandling, hur ska man dokumentera?

A
  1. I uppmärksamhetssignalen, under fliken vårdrutinavvikelse
  2. Skriva en journalanteckning där sammanhang och bakgrund till beslutet framgår
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad ska göras istället för livsuppehållande behandling?

A

ALLA döende personer har rätt till lindrande palliativ vård i livets slut

VÅRDPLAN! Patientansvarig läkare kan inte bortse från att göra en vårdplan, den ska göras. I vårdplanen ska det framgå vad vi ska göra och inte göra vid en försämring.
– Vilken vårdnivå ska erbjudas och inte erbjudas?
– Vad vill patienten ha för behandling?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vilken “form” av lidande ska palliativ förebygga och lindra?

A

Fysiska
Psykiska
Sociala
Existentiella besvär

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Ge exempel på vilka sätt kan patienten lida avseende den fysiska dimensionen?

A

Sjukdomssymptom som smärta, illamående, andnöd

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Ge exempel på vilka sätt kan patienten lida avseende den psykiska dimensionen?

A

Ångest
Oro
Depression
Sorg

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Ge exempel på vilka sätt kan patienten lida avseende den sociala dimensionen?

A

Relationsproblem
Ensamhet
Belastning
Anhörigas situation

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Ge exempel på vilka sätt kan patienten lida avseende den existentiella dimensionen?

A

Livsfrågor som mening, skuld, hopplöshet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad menas med total pain?

A

Det är en helhetssyn på patientens lidande

Det är ETT lidande med flera komponenter och dimensioner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

På vilket sätt kan lidande från olika dimensioner påverka varandra?

A

Ångest, ensamhet dödsångest (psykiskt lidande) kan förstärka kroppsliga symptom som smärta, andnöd, trötthet

Omvänt kan fysiska symptom aktivera dödsångest med mera

Existentiell ångest ökar smärtupplevelsen

Ensamhet förstärker smärtupplevelsen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad är vanliga symptom vid livets slut?

A

Kraftig trötthet
Andnöd
Matleda/avmagring
Smärta
Periodisk förvirring
Depression

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Ge exempel på symptomlindande åtgärder

A

Information
Stöttande bearbetande samtal
Farmakologisk behandling
God omvårdnad
Taktil massage
Hjälpmedel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Hur vet man att en person närmar sig livets slut?

A

Gradvis ökad trötthet
Äter allt mindre
Dricker allt mindre
Vilar mer, sover mer, sover hela tiden
Cirkulationen förändras (perifier kyla, marmorering)
Förändrat andningsmönster (ex Cheyne Stoke)

22
Q

Vad är vanliga symptom sista dagarna i livet och vilket preparat i det palliativa kitet verkar mot dem?

A

Andnöd - Morfin/oxynorm (opioid)
Smärta - Morfin/oxynorm
Oro, ångest - Midazolam (benso)
Illamående, kräkningar - Haldol (neuroleptika)
Rosslig andning - Robinul (antikolinergika)
Terminal förvirring- haldol

23
Q

Hur administreras läkemedlen i det palliativa kitet?

A

Subkutana injektioner

24
Q

Vad är viktigt att tänka på vid ordination av det palliativa kitet avseende opioider?

A

Anpassa dosen till ev långtidsverkande opioidbehandling

1/6 av dygnsdosen (kort- och långtidsverkande) ordineras som vb-dos

25
Q

Hur vet du vad du ska ordinera för att förhålla dig till 1/6-regeln?

A

Använd konverteringstabeller!
https://vardgivare.skane.se/siteassets/1.-vardriktlinjer/lakemedel/skanelistans-bakgrundsmaterial/konverteringsguide_opioider_a4_tanp.pdf

Räkna om samtliga opioider som patienten står på till per oralt morfin per dygn.
Räkna ut vad 1/6 av vad detta är och ordinera lämplig dos utifrån preparat och biotillgänglighet

26
Q

Vad menas med terminal förvirring?

A

Förvirring som uppkommer i det terminala skedet i livet

Har ingen koppling till förvirring tidigare i livet

27
Q

Hur ter sig en patient med terminal förvirring?

A

Motoriskt orolig
Plockig
Ev hallucinos

28
Q

Är den terminala förvirringen obehaglig?

A

Den verkar inte alltid vara det, men kan vara

29
Q

Hur behandlas terminal förvirring farmakologiskt?

A

Haldol 1-3 mg/dygn (neuroleptika) visat bäst effekt

30
Q

Varför ska man undvika att enbart behandla med bensodiazepiner vid terminal förvirring? Vad bör man ge istället?

A

Det kan försämra tillståndet

Haldol.
Bensodiazepiner kan ges i kombination med haldol vid kraftig förvirring

31
Q

Varför uppstår rosslig andning i livets slutskede?

A

Det är slem i luftvägarna som inte längre hostas upp av den döende och ljudet beror på sekretets oscillerande rörelse i de övre luftvägarna i samband med in- och utandning

32
Q

Vad beror rosslig andning INTE på?

A

Lungödem

OBS! Glöm dock inte hjärtsvikt och att patienten potentiellt har ett lungödem. Auskultera och sätt in furix vb

33
Q

Hur påverkar robinul (antikolinergika) den rossliga andningen?

A

Det minskar produktionen av slem

34
Q

Vad är viktigt att informera närstående om avseende rosslig andning?

A

Att det kan uppstå
Att det är naturligt att det uppstår
Att patienten inte lider av det

35
Q

Varför ska man inte ge dropp i livets slutskede?

A

Det ökar risken för ödem, pleuravätska, ascites

Inga positiva vinster för patienten har setts

36
Q

Det kan vara aktuellt med dropp i livets slutskede hos några patienter som har besvär relaterade till dehydrering. Vilken effekt har dropp hos dessa patienter?

A

Det kan minska myoklonier, sedering, förvirring

37
Q

Vad är viktigt vid den palliativa omvårdnaden i livets absoluta slut?

A

Munvård!
Vändning
Vak
KAD?
Bemöta den döende värdigt
Bemöta anhöriga

38
Q

Vad är den sista utvägen om det inte går att symptomlindra på något annat sätt i livets slut?

A

Palliativ sedering

39
Q

Vad innebär palliativ sedering?

A

Man försöker sedera patienten så djupt att de inte känner sina symptom, men de andas fortfarande själva

40
Q

Vad krävs för att palliativ sedering ska vara ett alternativ att ta till?

A

Alla andra möjligheter till symptomlindring ska vara uttömda
Patienten ska ha kort tid kvar i livet (max 2v)
Det ska inte vara detta patienten dör av
Det ska helst vara palliativa specialister som beslutar detta

41
Q

Om det blir för stora doser morfin, vilket preparat kan man byta till? Varför?

A

Hydromorfon
Det är mer koncentrerat (5 - 7 gånger mer potent än morfin)

42
Q

Varför hjälper det inte att koppla syrgas när en patient är döende och upplever andnöd och lufthunger?

A

De har inte hypoxi och att koppla syrgas påverkar inte känslan av att man inte får luft

43
Q

Vad innebär ett reaktivt brytpunktssamtal?

A

Det brytpunktssamtal som hålls när en svårt sjuk patient har försämrats eller när ny information, som ex ett röntgensvar, kommer som helt förändrar situationen

44
Q

När är det aktuellt att genomföra ett brytpunktssamtal?

A

När läkaren identifierar palliativa vårdbehov och bedömer att det huvudsakliga målet med vården har ändrats från att vara livsförlängande till att vara lindrande

45
Q

Vad innebär ett proaktivt brytpunktssamtal?

A

Brytpunktssamtal som hålls då tillståndet är stabilt men potentiellt allvarligt och där en förändring någon kommer att inträffa

Det görs upp en plan för när palliativa insatser ska sättas in och det är förberett för allt

46
Q

Vad ska diskuteras vid ett brytpunktssamtal?

A

Innehållet i vården utifrån patientens tillstånd, behov och önskemål

47
Q

Vad bör sjukvården göra när en patient närmar sig livets slut?

A

Information/dialog med patient, närstående och personal

Utifrån patientens behov bygga upp ett team kring patienten som kan verka dygnet runt

Utvärdera läkemedelslistan

Beredskap att lindra symptom
Är närståendepenning utfärdat?
Dokumentation inklusive vårdbegränsningar

48
Q

Vad ska man tänka på när man går igenom läkemedelslistan för en patienten som är i livets slutskede?

A

RENSA
Ut med allt som inte behövs för patienten och ha endast kvar det som gör skillnad
– Hur lätt är de att inta?
– Mämgd?
– Beredningsform?

Symptomlindrande läkemedel –> hur stor nytta gör de nu/på kort sikt?
Förebyggande läkemedel –> sätt ut!

49
Q

Vilka läkemedel har man kvar länge i livets slutskede?

A

HJÄRTSVIKTSLÄKEMEDEL Förebyggande och symptomlindrande.

INSULIN, beroende på matintag och typ av diabetes

ANTIBIOTIKA. Så länge en patient kan svälja ska man behandlas om de drabbas av en UVI, för det kan vara rent symptomlindrande med ab även för den som endast har några dagar kvar i livet

50
Q

Vad är viktigt när man informerar anhöriga om dödsfall?

A

Hälsa
Var lugn och sätt dig ner
Var tydlig och konkret
Lyssna in
Var beredd på reaktioner

51
Q

Vad ska vården göra efter att en patient har gått bort?

A

Konstatera dödsfallet
Kontakta närstående om de inte är på plats
Göra i ordning kroppen, ta bort infarter och utrustning med mera
Skriva dödsbevis
Skriva dödsorsaksintyg
Skriva ett bårhusmeddelande
ÅTERKOM