Övningsfrågor Flashcards
- Från Riksbankens penningpolitiska rapport oktober 2013 kan följande prognoser utläsas (jfr också med uppgift 44 nedan):
- Återhämtning i omvärlden väntas gynna svensk export
- Bostadsbyggandet lyfter investeringarna
- Arbetslösheten väntas minska (från ca 8% idag)
- Kronan förväntas bli något starkare
- Enhetsarbetskostnaden ökar något snabbare än tidigare
a) Med ledning av dessa prognoser, är en höjning eller sänkning av reporäntan det
mest troliga?
b) Om följande information om det ekonomiska läget tillförs då prognoserna gjordes
påverkar det din bedömning av reporäntans förändring i a-uppgiften?
Reporänta 1%, inflation KPI 0% och arbetslöshet 8%.
a) Att arbetslösheten fortsätter sjunka tyder på att inflationen kan stiga och att det inte be-hövs räntesänkningar för att stimulera ekonomin, dock sjunker den i avtagande takt. Att konsumtionen ökar borgar för en räntehöjning för att bromsa inflationen. Investeringar-na ökar något, vilket skulle motverkas av en räntehöjning. Om kronan förväntas bli star-kare innebär det en negativ effekt på nettoexporten, vilket talar för en sänkt inflation, vil-ket därigenom skulle tala för en räntesänkning. Att enhetsarbetskostnaden förväntas öka tyder på en stigande inflation, som skulle kunna dämpas av en räntehöjning. Flest pro-gnoser pekar mot ökad inflation och därmed en räntehöjning.
B) Om informationen om det ekonomiska läget läggs till så förefaller en räntesänkning vara mer trolig eftersom inflationen är så låg och arbetslösheten relativt hög. Uppenbart krävs information om utgångsläget för att värdera prognoserna och åtgärder.
Det finns således olika saker som talar för såväl räntehöjning som räntesänkning. Re-kommendationen beror på den inbördes storleken, deras betydelse och utgångsläget. (I samband med prognosen beslutade Riksbanken att sänka reporäntan från 1 % till 0,75 %.)
- Varför baseras penningpolitiken ofta på den underliggande inflationen?
- Om man jämför den underliggande inflationen med KPI har man i beräkningen av den förra exkluderat prisökningar i form av räntekostnader för bostäder och indirekta skatter (tidigare även import). Om man skulle basera penningpolitiken på KPI skulle Riksban-kens räntehöjningar öka inflationen direkt via höjda bolåneräntor. En engångsförändring i priserna p.g.a. finanspolitik skulle påverka grunderna för penningpolitiken.
- Regeringen höjer skatterna med 100 miljoner i en sluten ekonomi. Antag att den marginella konsumtionsbenägenheten är 0,6. Vad händer med
a) Offentligt sparande
b) Privat konsumtion
c) Nationellt sparande
d) Investeringar
a) Offentligt sparande ökar med 100 miljoner, då vi får högre skatter
b) Privat konsumtion skulle minska med 150miljoner skulle minska då Y-Yt minskas
c) Nationellt sparande skulle vara oförändrat
d) Investeringar skulle vara oförändrat
- Vad innebär “endogen tillväxt” och hur skiljer sig effekterna av ekonomisk politik i dessa teorier från dem i den neoklassiska tillväxtmodellen?
Endogen tillväxt innebär att teknisk utveckling, samt att det är innovation och utbildning som driver denna utveckling. Det skiljer sig från den neoklassiska tillväxtmodellen då den neoklassiska inte besvarar frågan om hur den tekniska utvecklingen skapas.
- Hurdan var Sveriges ekonomiska situation på 90-talet och vilken effekt fick den bedrivna stabiliseringspolitiken?
Läs anteckningar föreläsning/boken
- Från Riksbankens penningpolitiska rapport 2009/3 kan följande prognoser utläsas:
- Arbetslösheten fortsätter stiga
- Privata konsumtionen ökar något, men är fortfarande låg.
- Fortsatt investeringsfall
- Kronan fortsätter att stärkas
- Världsekonomin vänder sakta uppåt
Med ledning av dessa prognoser, är en höjning eller sänkning av reporäntan det mest troliga?
- Att arbetslösheten fortsätter öka tyder på att inflationen kan ytterligare, vilket skulle mot-verkas av en räntesänkning. Att konsumtionen är fortsatt låg för att människor sparar mer än tidigare talar också för en räntesänkning. Detsamma kan man utläsa av de sjun-kande investeringarna. Kronan stärkande innebär en negativ effekt på nettoexporten, vil-ket talar för en sänkt inflation, vilket därigenom skulle tala för en räntesänkning. Den här effekten kan dock bromsas något av att världsekonomin nu börjar vända uppåt, så vi kan förvänta oss en ökad exportefterfrågan. Det verkar således som om det mesta pekar mot en räntesänkning. Dock var räntan re-dan 0,25 %, så det fanns inte mycket utrymme för ytterligare sänkningar. Riksbanken beslutade den 28 okt 2009 att låta reporäntan vara oförändrad.
- Förklara effekterna av USAs expansiva penningpolitik om växelkursen är flexibel. Hur skulle de ändras om växelkursen vore fast?
- En expansiv penningpolitik får räntan att gå ner. En lägre ränta gör USA till ett mindre attraktivt land för investerare, så efterfrågan på dollar minskar. Dollarn deprecieras, im-porten minskar och exporten ökar. Detta leder till en ytterligare ökning av aggregerad ef-terfrågan. Med en fast växelkurs skulle dollarn inte kunna deprecieras och man skulle inte få den extra efterfrågeeffekten genom ökad export.
Vilka för och nackdelar finns det med BNP som mått?
Bra för kolla över tid och mellan olika länder
Dåligt för man missar kvalité,hälsa,utbildning,etik, inkomstfördelning, könskillnader och lycka samt hälsa
- Varför är det den nominella räntan som styr penningefterfrågan och inte den reala?
Eftersom det är den nominella räntan som är kostnad för att ha pengar.
c) Idag har vi väldigt låga nominella räntor och på 70-talet var de nominella räntorna skyhöga. Kan man därigenom säga att det är billigare att låna idag än på 70-talet?
‘det var väldigt hög inflation på 70-talet. Så realräntan är ungefär samma.
a) Ange under vilka förutsättningar penningpolitiken är mindre effektiv.
Om vi befinner oss i likviditetsfälla eller om Is kurvan är vertikal.
b) Ange under vilka förutsättningar finanspolitiken är mindre effektiv.
När LM kurvan är vertikal.
Förklara varför deprecieringen av ett lands valuta tenderar att höja landets prisnivå.
Deprecieringen gör att landets valuta blir mindre värd än andra länders. Detta gör att man får betala mer för importerade varor, vilket i sin tur leder till en prisökning på dessa va-ror. (importerad inflation) En depreciering gör också att exporten ökar och därmed aggregerad efterfrågan, vil-ken också driver upp prisnivån.
- Antag att Sverige upplever en negativ efterfrågechock.
a) Vad händer med efterfrågan på arbetskraft?
b) Hur skulle förändringen påverka arbetsmarknaden, dvs sysselsättning, arbetslöshet och reallön, om arbetsmarknaden alltid var i jämvikt?
c) Hur skulle arbetsmarknaden påverkas om reallönerna inte tillåts ändras?
a) Den minskar
b) Reallönen skulle sänkas, liksom sysselsättningen, men vi skulle inte ha någon ofri-villig arbetslöshet.
c) Om reallönerna är fasta får vi, förutom sänkt sysselsättning också en ofrivillig ar-betslöshet.
