Övning 1 (åsa)

Question 1

1. Beskriv vilken roll anläggningsarbetet har i samhället.

Answer 1

Svar: Anläggningsarbeten är avgörande för samhällets infrastruktur och ekonomiska utveckling. De omfattar alla arbeten som behövs för att uppföra, underhålla, ändra eller riva en byggnad eller anläggning räknas som byggnads- eller anläggningsarbete.

Question 2

2. Beskriv vad en anläggning är juridiskt.

Answer 2

Svar: Juridiskt kan en anläggning ses som en permanent konstruktion eller ett arbete på marken och på vattenn.

Question 3

3.Nämn upp till 10-16 anläggningar.

Answer 3

1.Vägar, 2.broar, 3.tunnlar, 4.järnvägar, 5.flygplatser, 6.hamnar, 7.vattenreningsanläggningar, 8.avloppsreningsverk, 9.kraftverk, 10.idrottsanläggningar, 11.parker, och 12.dammar.

Question 4

4.Nämn olika yrkeskategorier som tillhör anläggarkåren.

Answer 4

Svar: Projektledare, anläggningsingenjörer, arbetsledare, maskinförare, väg- och vattenbyggnadsingenjörer, geotekniker, miljöspecialister, och säkerhetssamordnare.

Question 5

5.Beskriv varför ledningsorganisationen varierar inom anläggningsprojekten.

Answer 5

Svar:Ledningsorganisationen varierar beroende på projektets storlek, komplexitet, geografiska läge, och specifika krav. Varje projekt har unika utmaningar och mål som kräver skräddarsydda ledningsstrukturer för att effektivt hantera resurser, tidplaner, risker, och samverkan mellan olika intressenter.

Question 6

6. Nämn 5 roller inom ledningsorganisationen och vad respektive roll har för ansvar.

Answer 6

Svar:
- Projektledare: Ansvarar för att driva projektet från start till mål.
- Anläggningsingenjör: Teknisk expertis inom konstruktion och underhåll.
- Arbetsledare: Övervakar dagligt arbete på plats.
- Säkerhetsansvarig: Ser till att alla säkerhetsföreskrifter följs.
- Kvalitetskontrollant: Ansvarar för att arbetet uppfyller alla kvalitetskrav.

Question 7

7.Nämn några olika material som används inom anläggning.

Answer 7

Svar: Vanliga material inkluderar betong, stål, asfalt, grus, sand, krossat bergmaterial (ballast), och bitumen. Dessa material används för olika konstruktionsändamål såsom vägbyggnad, brokonstruktion, fundament, och dränering.

Question 8

8.Nämn några olika produkter inom anläggning.

Answer 8

Svar:Exempel på produkter är vägmarkeringar, vägräcken, bullerskärmar, betongrör för avlopp, förstärkningsnät, geotextilier för separering och filtrering, samt olika typer av beläggningar för vägar och trottoarer.

Question 9

9.Vad är sedimentär bergart?

Answer 9

Svar: En typ av bergart som bildas genom ackumulering och litifiering (förstenning) av sediment, såsom sand, grus, lera, och kalk. Dessa bergarter kan visa lagerstrukturer och innehåller ofta fossiler.

Question 10

10. Metamorf bergart:

Answer 10

Svar: Bildas när befintliga bergarter utsätts för högt tryck, hög temperatur, eller kemiskt aktiva vätskor såsom sedimentär och magmatisk bergarter, vilket leder till en omvandling av bergartens mineralogiska sammansättning och struktur utan att smälta ner den.

Question 11

11. Magmatisk bergart:

Answer 11

Svar: Bildas genom stelning och kristallisering av magma under jordens yta (intrusiva bergarter) eller lava på jordens yta (extrusiva bergarter).

Question 12

12. Nämn tre i Sverige vanliga magmatiska bergarter som används inom anläggning?

Answer 12

Svar: Granit, gabbro och diabas används ofta inom anläggning för exempelvis kantstenar, gatsten, och som krossmaterial.

Question 13

13. Vad innebär certifiering av en produkt?

Answer 13

Svar: Innebär att produkten har testats och uppfyller vissa standardiserade kvalitets- och säkerhetskrav. Certifieringen utförs ofta av ackrediterade organisationer och visar att produkten är lämplig för sitt ändamål.

Question 14

14. Vem utfärdar normalt certifieringen av en produkt, process eller tjänst?

Answer 14

Svar: Certifieringar utfärdas vanligtvis av oberoende certifieringsorgan som är ackrediterade av nationella eller internationella ackrediteringsorgan.

Question 15

15. Beskriv bergmaterialproduktionen.

Answer 15

Svar: Innefattar utvinning och bearbetning av bergmaterial från bergtäkter, inklusive borrning, sprängning, krossning, och sortering för att producera material med önskade egenskaper för byggnads- och anläggningsändamål.

Question 16

16. Egenskaper hos ballastmaterial:

Answer 16

a. Kornfördelning: Anger storleksfördelningen av partiklarna. Mäts med siktningsanalys.
b. Kornens form: Påverkar blandningens packningsförmåga och stabilitet. Bedöms visuellt eller med geometriska mätningar.
c. Kornens hållfasthet och hårdhet: Anger materialets motståndskraft mot krossning och nötning. Testas med Los Angeles-metoden eller med slagprov.
d. Vattenuppsugningsförmåga: Indikerar hur mycket vatten materialet kan absorbera. Mäts genom att väga torrt och mättat prov.

Question 17

18. Vad menas med överkorn respektive underkorn?

Answer 17

Svar: Begreppen refererar till partiklar i ett ballastmaterial som är större respektive mindre än de önskade dimensionerna i en specifikation. Överkorn kan göra blandningen för grov, medan underkorn kan göra den för fin.

Question 18

19.Gå igenom de vanliga benämningarna på olika sorteringar av balllast. Vad betyder exempelvis

Answer 18

• 0-4mm: Används ofta för finare dräneringslager eller som fyllnadsmaterial.
  
  • 0-8mm: Vanligt i produktion av asfalt eller som underlager för plattor och stenläggning.
  • 4-8mm, 8-16mm: Används för betongproduktion, dekorativa ändamål, och ibland i dräneringsskikt.
  • 0-16mm: Ett bredare spektrum som kan användas för grusvägar, som baslager under asfalt, eller i större dräneringsprojekt.
  • 0-32mm: Ofta använt som förstärkningslager under vägar och andra stora konstruktioner för att ge stabilitet.

Question 19

20. Varför behöver vi hushålla med ballastmaterialet?

Answer 19

Svar: Ballastmaterial, såsom grus och krossat berg, är en begränsad resurs som kräver stora energiinsatser och miljöpåverkan för att utvinna, transportera och bearbeta. Att hushålla med dessa material minskar miljöpåverkan, minimerar landskapspåverkan från brytning, och främjar hållbarhet genom att minska behovet av nyutvinning.

Question 20

21. Vad menas med begreppet jordart?

Answer 20

Svar: Jordart refererar till geologiska material på jordens yta som inte är sammanhållna som bergart. Jordarter klassificeras vanligtvis baserat på kornstorlek, sammansättning och uppkomst, och omfattar material som sand, lera, silt och grus.

Question 21

22. Ge exempel på olika jordarter.

Answer 21

Svar: Sand, lera, silt, torv, morän, och grus.

Question 22

23. Vilken är den vanligaste jordarten i Sverige?

Answer 22

Svar: Morän, som är en blandning av lera, silt, sand, och stenar avlagrade av inlandsisar, är mycket vanlig i Sverige.

Question 23

24. Ge 6 exempel på hur bergmaterialindustrin delar in jordarter.

Answer 23

Svar:
1. Sand: En grovkornig jordart som huvudsakligen består av små kvartskorn.
2. Lera: En finare jordart med mycket små partiklar som håller vatten väl.
3. Silt: Har kornstorlekar mellan sand och lera och kan uppföra sig både som en grovkornig och en finjord.
4. Grus:Består av större, rundade eller kantiga stenpartiklar.
5. Morän: En blandjord som innehåller lera, silt, sand, och stenar, typiskt avsatt av glaciärer.
6. Torv: Består av organiskt material, vanligtvis växtrester, som samlats i vattentäta miljöer.

Question 24

25. Vilka är de 2 huvudsakligamaterialen i asfalt?

Answer 24

Svar: Asfalt består främst av bitumen som bindemedel och ballastmaterial som grus, sten, och sand.

Question 25

26. Hur stor viktsprocent ballast ingår i asfalt?

Answer 25

Svar: Ballast utgör vanligtvis mellan 90% till 95% av asfaltens totala vikt.

Question 26

27. Nämn olika faktorer för att bestämma vilken bitumenbunden massa som väljs till en väg.

Answer 26

Svar: Trafikmängd, trafiktyp, klimatförhållanden, underlagets kvalitet, och ekonomiska överväganden är viktiga faktorer.

Question 27

28. Varifrån kommer bitumen?

Answer 27

Svar: Naturligt förekommande i vissa geologiska formationer eller som en biprodukt från raffinering av råolja.

Question 28

29. Beskriv materialet bitumen.

Answer 28

Svar: En tjock, oljebaserad substans som används som bindemedel i asfalt. Bitumen är visköst vid rumstemperatur och blir mer flytande vid uppvärmning, vilket gör det användbart för vägbyggnad.

Question 29

30. Vid olika trafikmängder respektive temperaturer – hur väljer man primärt bitumen?

Answer 29

Svar: Beroende på trafikbelastning och klimat väljs bitumen med lämplig viskositet och mjukpunkt för att tåla de förväntade temperaturvariationerna och belastningarna utan att deformeras.

Question 30

31. Bitumen: Beskriv följande egenskaper och hur de kan mätas (max 60 ord per egenskap).

Answer 30

a. Viskositet: Mäts med kapillärviskosimeter, rotationsviskosimeter, eller genom brookfield viskosimetri.

b. Penetration: Testar bitumenens hårdhet genom att mäta hur djupt en standardiserad nål tränger in under en given belastning och temperatur.

c. Mjukpunkt: Temperaturen vid vilken bitumen övergår till att bli flytande, mätt med Ring and Ball-metoden.

d. Brytpunkt: Den lägsta temperatur vid vilken bitumen fortfarande kan motstå viss deformation utan att brytas. Mäts med Fraass brytpunktsmetod.

e. Duktilitet/tänjbarhet: Mäter bitumenens förmåga att töjas ut till en tråd utan att brytas, vilket indikerar materialets flexibilitet. Mäts i centimeter med en duktilitetsmaskin.

f. Åldring: Bitumens åldrande kan simuleras och mätas genom tunnfilmsugnstest (RTFOT) för korttidsåldring och tryckåldringstest (PAV) för långtidsåldring, för att förutse hur materialet kommer att prestera över tid.