Öva inför provet Flashcards

1
Q

Vad betyder ekonomi?

A

Ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushållning. Hushållning innebär allt från att en person, en familj, ett företag eller ett helt samhälle planerar hur dess resurser (tillgångar) ska användas inom en önskad gräns och så effektiv som möjligt. Resurser kan även ta slut därför krävs det en hållbar ekonomi, dvs en hållbar hushållning så att resurserna räcker till framtiden.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vilka är ekonomins tre grundfrågor?

A

Vad ska produceras? Hur ska produktionen gå till? Hur ska resultatet av det som tillverkas fördelas?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad menas med frågan: Vad ska produceras? Som är den första av ekonomins tre grundfrågor.

A

Inom varje marknad behöver ett samhälle ta ställning till vad som ska produceras och säljas i samhället. Jordens resurser är begränsade och vilka produkter och tjänster som ska tillverkas kan avgöras på olika sätt i ett samhälle. Beroende på vem som bestämmer. I planekonomi bestämmer de styrande dvs staten, i marknadsekonomi bestämmer marknaden dvs konsumenter och producenter/säljare. I blandekonomi delas ansvaret upp mellan näringsliv (den fria marknaden) och den offentliga sektorn (staten och myndigheter).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad menas med frågan: Hur ska produktionen gå till?Som är den andra av ekonomins tre grundfrågor.

A

Här ska man avgöra hur framställningen av varan ska gå till. I en marknadsekonomi så bestämmer företagarna detta i en planekonomi så är det dem styrande. Hur som haver behöver varje samhälle ta ställning till hur produktionen ska gå till. Finns det rätt material/kunskaper inom landet? Finns det rätt teknik eller förutsättningar. Vilka kostnader kommer gå åt och finns det material? I ett land som Sverige är det exempelvis inte lönsamt att satsa på att producera mat eftersom vår tillgång till odlingsbar mark är väldigt liten därför är detta varor vi importerar mest av. Vår bergskedja Skanderna däremot förser oss med en hel del råmaterial i form av järn, våra skogar förser oss med trävirke på så vis är det mer lönsamt att satsa på det så detta är vad vi exporterar mest av.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad menas med frågan: Hur ska resultatet av det som tillverkas fördelas? Som är den tredje av ekonomins tre grundfrågor.

A

Ska alla ha rätt till lika mycket? Ska vi producera saker och tjänster som enbart alla har råd med? Ska de som bidrar med mest också få mest eller är det behoven som räknas? Detta är frågor som marknaden i en marknadsekonomi eller staten i en planekonomi behöver ställa sig när produktionen är klar. I en marknadsekonomi är syftet att sälja varan eller tjänsten. Så den som kan tänka sig betala priset är den som får produkten. Har konsumenten råd med 10 bananer så får den 10 bananer har hen inte råd med en enda banan får hen O. I en planekonomi så bestämmer de styrande ändamålet med produktionen. Ifall syftet är att exportera då är det så det blir och folket blir utan. Är syftet att det är för invånarna så får alla tillgång till varorna och tjänsterna till en billig kostnad och ibland gratis osv.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad är utbud?

A

Den mängd varor eller tjänster som finns till försäljning till ett visst pris.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad är efterfrågan

A

Den mängd av en viss vara eller tjänst som köpare är villiga att köpa vid ett visst pris.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad är marknadsekonomi för något?

A

Innebär att besluten om vad som ska produceras, hur mycket och till vilka priser avgörs av marknaden. Det är alltså utbud och efterfrågan som avgör tillgången och priset på varor och tjänster. Genom att mäta utbud och efterfrågan kan man få en jämviktspris. Sätter man priset över jämviktspriset riskerar man att inte få sina varor och tjänster sålda. Sätter man under riskerar det att efterfrågan blir större än utbudet. Jämviktspriset finns för att jämna ut.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad finns det för för- och nackdelar med marknadsekonomi?

A

Fördelar med marknadsekonomin är att näringslivet läser av marknaden och att konsumenter får de varor de efterfrågar. Varor som är innovativt och passar vår samtid och det vi eftersöker just nu. Däremot är nackdelen hur dessa varor fördelas. De som har råd får mer och de som har lite får mindre. På så vis kan klyftan mellan rika och fattiga öka då mycket på marknaden ägs och bestäms av privatpersoner och inte staten. Ibland är det som säljs även nödvändigt för människans hälsa och mående som sjukvård, utbildning och bostad.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad är planekonomi?

A

Planekonomi innebär att statliga myndigheter bestämmer vad allt i marknaden. Det vill säga vad som ska produceras, hur mycket som ska produceras och till vilka priser de ska produceras och säljas. Staten äger allt dvs naturresurser, industrier, fabriker, boende osv.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad finns det för för- och nackdelar med planekonomi?

A

Fördelen är att när staten styr landets ekonomi så kan utjämna skillnader mellan fattiga och rika. De producerar varor och tjänster som alla har råd med. De sätter löner som ligger nära varandra och ger alla sina invånare nödvändigheter som sjukvård, utbildning, bostad, jobb och tillgång till mat och vatten. Dock medför ofta detta på såväl brist på varor som att kvalitén på varor sjunker. Eftersom staten sällan hinner läsa av efterfrågan i tid, de gör planer som ska gälla i fem år. Under tiden kan marknaden hunnit ändra sig och varorna som producerats vill ingen längre ha. Att det inte finns en konkurrens gör så att man behöver inte satsa på kvalité för att sälja varan osv.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Förklara hur man kan besvara ekonomins första grundfrågor som är “vad ska produceras?”, genom marknadsekonomi?

A

Marknaden bestämmer dvs att efterfrågan bestämmer vad som kommer att produceras. Många efterfrågar sophämtning, taxiresor, mat, rent vatten osv. Då är det den typen av varor och tjänster som kommer att produceras.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Förklara hur man kan besvara ekonomins andra grundfrågor som är ur “hur ska produktionen gå till?”, genom marknadsekonomi?

A

Hur produktionen ska gå till beror på företagsägarnas (entreprenörernas) kapital, råmaterial, tillgång på rätt kunskap och teknik för att skapa produkten eller tjänsten. Finns inte detta inom landet uteblir den typen av vara eller tjänst.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Förklara hur man kan besvara ekonomins tredje grundfrågor som är “hur ska resultatet av det som tillverkas fördelas?”, genom marknadsekonomi?

A

Den som har råd med att köpa varan/tjänsten får tillgång till den. I en marknadsekonomi fokuserar näringslivet enbart på att få det som produceras sålt till de konsumenter som är villiga att betala mest.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Förklara hur man kan besvara ekonomins första grundfrågor som är, “vad ska produceras?”, genom planekonomi?

A

Staten bestämmer vad som ska produceras genom att bestämma ändamålet med det som ska produceras. Det vill säga syftet med varan och tjänsten som ska tillverkas. Är tanken som med Kuba, att det är för att mata sina invånare och förse dem med nödvändigheter så produceras varor och tjänster för det. Eller som det var med kommunistiska Kina för att sälja det som exportvara då är exportvaror som kommer att produceras.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Förklara hur man kan besvara ekonomins andra grundfrågor som är ur “hur ska produktionen gå till?”, genom planekonomi?

A

Staten behöver se över kapital, råmaterial (naturresurser) tillgång till kunskap och teknik. Finns inte detta behöver de utveckla det inom landet eller hitta annat att producera.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Förklara hur man kan besvara ekonomins tredje grundfrågor som är “hur ska resultatet av det som tillverkas fördelas?”, genom planekonomi?

A

Beror på ändamålet, är det för att ge invånarna nödvändigheter så kan det fördelas med hjälp av ransoneringskort där alla ska få exakt lika mycket som på Kuba. Men är det för att exportera varan/tjänsten så kommer det att säljas utomlands och folket har inget att säga till om vad deras jordbruk, råmaterial och fabriker producerar.

18
Q

Vad är blandekonomi?

A

Blandekonomi är ett ekonomiskt system där det finns både privata och statliga företag. Företagen kan köpa och sälja varor och tjänster ganska fritt, men staten och kommunerna styr en del av ekonomin, bland annat genom skatter, lagar och regler. Ofta har staten och kommunerna hand om sjukhus och skolor och ger ekonomiskt stöd åt studerande, pensionärer och andra som inte tjänar så mycket pengar. Blandekonomien som egentligen alla världens länder är blandar plan- och marknadsekonomi när de besvarar ekonomins tre grundfrågor.

19
Q

Varför är Sverige en blandekonomi?

A

Sverige är en blandekonomi. Det är marknadsekonomin som styr näringslivet som är den privata sektorn i Sverige. Alla privata företag, fabriker, affärer och andra form av privata verksamheter får inom rimliga grunder sköta sig själva, helt fritt. De får bestämma vilka varor/tjänster de vill producera och sälja. Men staten har lagar de behöver förhålla sig till exempelvis får de inte gå samman och bestämma priser på varan/tjänsten och skapa egen monopol. Karteller som detta kallas är olagligt. De får inte sätta för låga löner och inte förhandla med fackföreningar. Staten styr också över den offentliga sektorn, så den styrs av planekonomi. Här går staten årligen in och röstar fram en budget som regeringen lägger fram i riksdagen. Där tar ledamöterna beslut om vad som ska produceras inom den offentliga sektorn. Det som den offentliga sektorn producerar är vår välfärd. Där ska det inte finnas konkurrens eller för höga priser. Små avgifter kan förekomma exempelvis på sophämtning (renhållning) och sjukvård men annars ska det vara tillgängligt för alla. Dessa verksamheterna ska aldrig gå i förlust och läggas ner som det kan ske inom den privata sektorn (näringslivet) därför ska det helst inte finns någon tanke om vinster i välfärden som gör att vissa verksamheter konkurreras ut.

20
Q

Vad innebär näringsliv?

A

Nästan allt som produceras i vårt samhälle sker i näringslivet. Med näringsliv så syftar man på alla de verksamheter som ägs av privatpersoner i samhället. Det vill säga inte av myndigheter och politiker. Näringslivet består alltså av alla företag (stora som små) som arbetar med att producera (tillverka) och sälja allt från järnmalm, taxiresor, tomater till ekonomisk rådgivning på banken. Företagens drivkrafter är att tjäna pengar, med andra ord gå i vinst. Näringsliv tillhör därför den privata sektorn och kan i Sverige delas upp i tre näringsgrenar.

21
Q

Vilka tre näringsgrenar finns det i Sverige?

A
  1. Primära näringar: Syftar på yrkesområden där individen arbetar med att utvinna råvaror direkt från naturen. Exempelvis att man arbetar med jordbruk, gruvdrift, fiske eller skogsbruk. 2. Sekundära näringar: Syftar på yrkesområden där individen arbetar med att producera färdiga eller halvfärdiga varor i fabriker och industrier. 3. Tertiära näringar: Syftar på yrkesområden där individen arbetar med att producera tjänster eller en service. Som exempelvis de som arbetar med ekonomisk rådgivning eller som taxichaufför.
22
Q

Vad är den fjärde näringsgrenen?

A

Kvartära näringar är den fjärde näringsgrenen. Detta är en näringsgren som numera börjat utvecklats som ytterligare en gren från det tertiära näringslivet. Den syftar på yrkesområden där individen arbetar med forskning för att effektivisera och förbättra näringslivet ännu mera. I Sverige bekostar offentliga sektorn den största delen av forskning som bedrivs i Sverige och näringslivet får ansvara för fortbildningar för sina anställda.

23
Q

Vad är näringslivets intäkter?

A

De privata verksamheter som finns inom näringslivet får in sina inkomster på olika sätt. Störst är genom försäljning av det de producerat. Ibland säljer företaget även ut delar av sitt företag i form av aktier. På så vis får de en intäkt men även delägare. Aktieägare får dock inte bestämma något över företaget. Men går företaget i vinst seger värdet på aktien och aktieägaren kan sälja aktien för ett högre pris en hen köpte den. Företag kan också få inkomster genom att spara pengar på banken. Inlåningsräntan som banken betalar tillbaka till företaget blir även det en inkomst till företaget.

24
Q

Vad är offentliga sektorn?

A

Vår offentliga sektor är de verksamheter som finansieras av våra gemensamma skatter och avgifter till stat, kommun och landsting. Den offentliga sektorn producerar välfärd som exempelvis infrastruktur, polis, skolor, sophämtning, bibliotek och simhallar. Den offentliga sektorns verksamheter ska inte utsättas för konkurrens utan ska alltid finnas i samhället och förse människor med dess nyttigheter.

25
Q

Hur får den offentliga sektorn sina intäkter (inkomster)?

A

Det mesta av den offentliga sektorns intäkter kommer från skatter. Det finns många olika skatter i Sverige. inkomstskatt, är en direkt skatt eftersom den betalas direkt till skatteverket som fördelar cirka 20 kr per intjänad hundralapp till kommun (kommunalskatt) och 10 kr per intjänad hundralapp till landsting. Sociala avgifter ofta kallade arbetsgivaravgifter är också en sorts inkomstskatt, den betalas också direkt av arbetsgivaren och syns inte på lönebeskedet. En annan viktig skattekälla är momsen som egentligen heter mervärdesskatt det är ett extra belopp som läggs ovanpå marknadens pris på varor och tjänster. Detta är en indirektskatt som en konsument betalar till staten när den handlar. Det finns också andra indirekta skatter som kallas för punktskatter. Dessa skatter som läggs på särskilda varor som staten vill höja priset på för att få medborgarna att minska konsumtion på varor som är skadliga för så väl individ som samhälle. Dessa är exempelvis alkohol, cigarretter och bensin. Miljöskatter är också indirekta punktskatter som företag och konsumenter betalar till den offentliga sektorn. Dessa skatter läggs på utsläpp eller förbrukning av naturresurser.

26
Q

Vad innebär välfärd?

A

Välfärd är en ekonomisk och social trygghet som ska produceras av staten det vill säga av vår offentliga sektorn. Det är våra skattepengar som ska bekosta välfärden. Välfärd betyder att man har en god levnadsstandard med tillgång till det viktigaste för att leva ett gott liv och att man inte behöver riskera att förlora det om man blir sjuk eller arbetslös. Exempel på välfärd är exempelvis sjukvård, utbildning, försäkringar ifall jag blir sjuk eller arbetslös och inte kan försörja mig själv.

27
Q

Förklara vad en konjunktur är för något.

A

Samhällsekonomin förändras ständigt – ibland är det goda tider, ibland är det sämre tider. Dessa svängningar kallas för konjunkturer och kan beskrivas som en vågrörelse.

28
Q

Vad är en högkonjunktur?

A

I goda tider, högkonjunkturer, är efterfrågan på varor och tjänster stor. Företagen får sälja allt de tillverkar och produktionen går på högvarv. Arbetslösheten är låg. Staten får in mycket pengar via skatterna eftersom många arbetar.

29
Q

Vad är en lågkonjunktur?

A

Under sämre ekonomiska tider sker det lågkonjunkturer. Då är efterfrågan på varor och tjänster låg. Företagen får inte sälja allt de tillverkar. Företag kan tvingas säga upp anställda, vilket leder till arbetslöshet. Arbetslösheten leder i sin tur till att efterfrågan på varor och tjänster minskar på grund av att många hushåll inte får lön. När arbetslösheten ökar så minskar också skatteintäkterna för den offentliga sektorn. Det beror på att när färre människor arbetar är det färre som betalar skatt. Den offentliga sektorn kan då bli tvungen att säga upp anställda. Antalet lärare i skolan och sjuksköterskor i vården minskar. På så vis skapas en ond ekonomisk spiral!

30
Q

Hur kan en högkonjunktur förändras till en lågkonjunktur?

A

Den ökade efterfrågan på varor och tjänster som sker under en hög konjunktur leder till att priset på varor och tjänster höjs. Detta sker eftersom priserna bestäms av principen om utbud och efterfrågan. Ju fler människor som vill köpa en viss produkt, desto större möjlighet har producenten att höja priset. Dessa prishöjningar kan åstadkomma inflation. Det vill säga att värdet på pengarna sjunker och priset ökar. Hög inflation är inte bra eftersom det skapar oro på marknaden. Hushållen och företagen blir osäkra på framtiden, de oroar sig för om de ska kunna klara av de ökade kostnaderna. Inflation kan även leda till att inhemska (svenska) varor blir dyrare än varor från andra länder, vilket gör det svårare för företag att konkurrera på världsmarknaden och sänker sin produktion. På sikt kommer dessa problem att medföra att högkonjunkturen sakta svänger till en lågkonjunktur. Eftersom produktionen (utbudet) sjunker.

31
Q

Vad är inflation och vad är negativt med en hög inflation?

A

När priserna stiger säger man att det är inflation. Om inflationen är mycket stor, säg 10%. Eller om Sverige har högre inflation än andra länder får vi problem. Eftersom då blir inhemska varor mycket dyrare än utländska varor. Svenska företag har då svårare att sälja sina varor, samt exportera och konkurrera på utländska marknader. Priserna kan höjas mera och slutligen minskas produktionen.

32
Q

Hur kan en lågkonjunktur vändas genom finanspolitik?

A

Finanspolitiken bedrivs av Finansdepartementet. Chefen för finansdepartementet är finansministern. inanspolitik innebär att staten använder sin budget för att motverka konjunktursvängningarna.I en lågkonjunktur sänker staten skatten och höjer bidragen för att få igång ekonomin. Hushåll och företag får då mer pengar över till konsumtion och investeringar.

33
Q

Hur kan en lågkonjunktur vändas genom penningpolitik?

A

Penningpolitiken bedrivs av Riksbanken, den svenska statens centralbank. Riksbanken kan höja eller sänka reporäntan, en så kallad styrränta, som till stor del styr de andra bankernas räntenivåer. Riksbankens främsta mål är att hålla inflationen kring 2 % per år. I en lågkonjunktur sänker Riksbanken reporäntan. Det uppmuntrar hushåll och företag att låna pengar för investeringar och konsumtion eftersom räntan de får betala är relativt låg. Det kan i sin tur få igång en ekonomi som går på lågvarv.

34
Q

Vad betyder globalisering?

A

Globalisering innebär att stater och samhällen över hela jorden knyts samman och blir allt mer beroende av varandra. Ekonomisk globalisering handlar om ökad rörlighet för varor, tjänster, kapital och arbete över nationsgränserna. Ett svenskt företag kanske producerar sina varor i Taiwan eller Kina men säljer sina varor i USA och Tyskland.

35
Q

Vad mäter BNP?

A

BNP är en förkortning för BruttoNationalProdukt. BNP är det samlade värdet av alla varor och tjänster som produceras under ett år i ett land. Man kan använda BNP för att mäta hur ett land utvecklas från ett år till ett annat – det kallas att man mäter ett lands tillväxt. BNP mäter landets totala produktion med andra ord.

36
Q

Vad mäter BNP per capita?

A

BNP per capita betyder BNP per invånare. Då har man delat BNP mellan alla invånare som lever i landet och fått fram en medelinkomst ska hjälpa forskare att jämföra länders välstånd, det vill säga deras rikedom och levnadsstandard.

37
Q

Vad mäter HDI?

A

BNP per capita är egentligen inte tillräckligt för att jämföra levnadsstandarden för folk i olika länder. Även om BNP per capita är relativt högt i ett land, kan det finnas stora skillnader mellan rika och fattiga grupper. Därför används istället ofta begreppet HDI, Human Development Index, som förutom BNP även tar upp förväntad livslängd och utbildning, samt fattigdomsnivå i landet. Om landet har HDI-värdet 1 har det högst HDI i världen. HDI mäter landets välfärd med andra ord.

38
Q

Vad är en pull-faktor?

A

Faktorer som lockar människor att flytta till ett annat land eller en storstad. Vanligtvis är det möjligheter till arbete, högre lön, bättre utbildning faktorer som får folk att lockas till en plats.

39
Q

Vad är en push-faktor?

A

Faktorer som tvingar folk att lämna sina hem och bo och försörja sig någon annanstans. Vanligtvis är det fattigdom, socialoro, krig, naturkatastrofer och arbetslöshet faktorer som tvingar människor att lämna sina hem.

40
Q

Vad är ett slumområde (en kåkstad) ?

A

Kåkstäder är oplanerad stadsbebyggelse som växer utan kontroll i storstädernas utkanter. Husen är enkelt byggda och oftast är tillgången till el, vatten och avlopp dålig. Ibland försöker myndigheterna erbjuda nybyggda enkla bostäder i kåkstäderna. Men ofta är hyran så hög att de fattiga tvingas flytta till något annat slumområde i staden. Arbetslösheten i en kåkstad är ofta stor, men många kan försörja sig som till exempel gatuförsäljare, städare, skoputsare eller genom andra serviceyrken. Andra överlever genom prostitution eller kriminell verksamhet.FN beräknar att en miljard människor bor i storstädernas slumområden. I Brasilien kallas de fattigas kåkstäder favela. I engelskspråkiga länder som till exempel Sydafrika, Nigeria och Kenya, kallas de shanty town.

41
Q

Vilka pull-faktorer finns det till att människor bosätter sig i kåkstäder (slumområden)?

A

Den främsta anledningen till att fattiga flyttar från landsbygden till en storstad är förhoppningen om ett bättre liv – bland annat arbete och möjlighet till utbildning för barnen. Eftersom det är människor i arbetsför ålder som flyttar från byn på landet minskar möjligheterna till en positiv utveckling där. De flesta inflyttade är fattiga och deras enda möjlighet är oftast att försöka hitta en bostad i någon av de kåkstäder som omger de största städerna i många fattigare länder..