OSL Insuderingsfrågor

Question 1

Varför är det viktigt att veta om en allmän handling är en allmän handling?

Answer 1

För att offentlighets- och sekretesslagen endast är
tillämplig på allmänna handlingar, se 1 kap. 1 § OSL.
Om det inte är en allmän handling finns det alltså ingen
skyldighet för myndigheten att lämna ut den (dvs. att göra en sekretessprövning), se 2 kap. 1 § (handlingsoffentlighet) TF.

Question 2

Vad är en allmän handling respektive en offentlig handling?Vad är en allmän handling?

Answer 2

En allmän handling är förvarad hos myndigheten och är att anse som antingen inkommen till eller upprättad hos myndigheten, se 2 kap. 4 § (allmän handling) TF.
En allmän handling kan innehålla uppgifter som omfattas av sekretess enligt OSL och alltså vara helt eller delvis ”sekretessbelagd” medan en offentlig handling inte innehåller några ”sekretessbelagda” uppgifter och kan lämnas ut i sin helhet. Ibland kan en allmän handling vara helt offentlig men den behöver inte vara det

Question 3

Vad betyder begreppet sekretessprövning?

Answer 3

Begreppet sekretessprövning tar sikte på den bedömning som görs av anställda på en myndighet när handlingar eller uppgifter begärs utlämnade. Bedömningen innebär att innehållet i handlingen (dvs. uppgifterna) kontrolleras mot bestämmelserna i OSL. Om någon av uppgifterna träffas av någon sekretessbestämmelse gäller sekretess för den
uppgiften. En allmän handling kan innehålla olika typer av uppgifter som omfattas av skilda sekretessbestämmelser. Således kan
flera sekretessbestämmelser aktualiseras vid en
sekretessprövning.

Question 4

Vad betyder det att en bestämmelse är sekretessbrytande?

Answer 4

Att en viss bestämmelse anger att sekretessen får brytas. Begreppet innebär att under förutsättning att den aktuella sekretessbrytande bestämmelsen är tillämplig kan
sekretessen brytas och uppgiften alltså lämnas ut ändå.

Question 5

Vad menas med tjänstemannabeslut och vad har det för rättsverkningar?

Answer 5

Ett tjänstemannabeslut är ett beslut om att neka eller
bifalla en begäran om utlämnande av allmänna handlingar. Ett sådant beslut fattas av den tjänsteman som ansvarar för vården av handlingen inom myndigheten, se 6 kap (utlämnande av allmän handling). 3 § 1 st OSL. Ett sådant avslagsbeslut går inte att överklaga, se 6 kap. 3 § 3 st OSL.

Question 6

Vad menas med myndighetsbeslut och vad har det för rättsverkningar?

Answer 6

Ett myndighetsbeslut är ett beslut som går att överklaga. Personen som fattar myndighetsbeslut är inte bunden av den tjänstemannabedömning som gjorts utan är fri att göra en helt ny sekretessprövning. Ett myndighetsbeslut är ett beslut om att neka eller
bifalla en begäran om utlämnande av allmänna handlingar. Ett sådant beslut fattas av myndigheten (högre upp inom myndigheten, dvs. inte på tjänstemannanivå av den som har
vården om handlingen), se 6 kap (utlämnande av allmän handlin). 3 § 2 st OSL.
Ett sådant avslagsbeslut går att överklaga, se 6 kap. 3 § 3 st OSL.

Question 7

Vad är det för skillnad mellan skada och men. Ge ett exempel på vad som kan avses som men i enlighet med 26:1 OSL

Answer 7

Skada = ekonomisk skada.
Men = olika typer av integritetskränkningar, t.ex. att
någon utsätts för andras missaktning om hans eller hennes personliga förhållanden blir kända.
Vid sekretessbedömningen ska man enligt lagmotiven utgå från den berörda personens egen upplevelse.
Den tjänsteman som avser att lämna ut uppgifterna måste ”sätta sig in i den enskildes situation och försöka
förstå hur denne skulle uppleva det om uppgifterna om
honom sprids till ytterligare någon eller några personer.
Bedömningen av om ”men” föreligger kan ibland behöva korrigeras på grundval av gängse värderingar i samhället

Question 8

Förklara vad som menas mer rakt skaderekvisit? Ge exempel på en bestämmelse där det förekommer

Answer 8

Presumtion för offentlighet. Formulerat så att sekretessen gäller ”om det kan antas” att skada uppkommer om uppgiften röjs. Innebär att huvudregeln är offentlighet och att man i det aktuella fallet måste kunna anta att skada uppkommer så att man kan åberopa sekretess och neka utlämnande av uppgifter. Förekommer t.ex. i 18 kap. 1 § OSL.

Question 9

Förklara vad som menad med ett omvänt skaderekvisit. Ge exempel på en bestämmelse där det förekommer

Answer 9

Presumtion för sekretess. Formulerat så att sekretessen gäller ”om det inte står klart att”. Det här rekvisitet innebär alltså att det måste stå helt klart att den enskilde eller närstående inte kommer lida men eller skada för att ett utlämnande av uppgiften ska få ske. Viktigt att komma ihåg att om det är tveksamt om någon lider skada eller men så står det inte klart, och då kan alltså inte ett utlämnande ske. Det förekommer t.ex. i 26 kap. 1 § OSL.

Question 10

Förklara vad som menas med ett kvalificerat skaderekvisit. Ge exempel på en bestämmelse där det förekommer

Answer 10

Presumtion för offentlighet. Formulerat så att sekretess gäller om ”betydande men”. sekretess föreligger bara om någon kan lida betydande men av art uppgiften röjs. Huvudregeln är att uppgifterna bara kan hållas hemliga i undantagsfall när de är av särskilt intigritetskränkande natur t.ex. paykisk sjukdom eller mussbruk.

Ex. 35 kap. 18 £ OSL: ”sekretess gäller hos brottsoffermyndigheten i ärende om brottsskadeersättning för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider betydande men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller inte beslut i ärende

Question 11

Beskriv kvalificerat skaderekvisit 2

Answer 11

Presumtion för offentlighet. Formulerat så att sekretess gäller endast om röjande av uppgift innebär stt endkild eller närstående ”utsätts för våld eller lider allvarligt men”. Huvidregeln är alltså offentlighet och att uppgifter bara kan hållas hemliga i undantagsfall

Ex. 39 kap. 3 £ första st. OSL: sekretess gäller i annat fall än som avses i 1 och 2 ££ i personaladministrativ verksamhet för uppgift om enskilds personliga förhållanden om det kan antas att den enskilde eller närstående ”utsätts för våld eller lider allvarligt men”

Question 12

Vad menas med absolut sekretess?

Answer 12

I fall där absolut sekretess föreligger kan ett utlämnande eller röjande av uppgift aldrig ske. T.ex. uppgifter som en myndighet erhållit enligt avtal med främmande stat 27:5, 30:7 OSL.

Det innebär att den aktuella sekretessbestämmelsen
föreskriver sekretess och att någon sekretessprövning inte behöver göras.

Question 13

Vilken eller vilka sekretessbestämmelser gäller för socialtjänsten när den myndigheten ska pröva ett utlämnande av uppgifter som har betydelse för att sökanden ska veta om sitt ursprung t.ex. ärende om adoption eller fastställande av faderskap.

Answer 13

26 kap. 8 £ OSL: sekretessen enligt 26 kap. 1 £ hindrar inte att uppgift lämnas till en enskild som uppnått myndig ålder om förhållanden av betydelse för att han eller hon ska få vetskap om vilka han eller hennes biologiska föräldrar är. Hjälp t.ex. för adoptivbarn.

Question 14

3. Ange med stöd av TF när följande ”produkter” blir en allmän
   handling eller om de någonsin kan bli det:
   a) En muntlig ansökan om gruppbostad.
   b) En lathund som en socialsekreterare upprättat som minnesstöd
   till hens föredragning vid socialnämndens sammanträde.
   c) En tavla som pryder foajén i en myndighet.

Answer 14

a) En muntlig ansökan är inte en handling eftersom med handling avses en framställning i skrift eller bild samt en upptagning som endast med tekniska hjälpmedel kan läsas eller avlyssnas eller uppfattas på annat sätt, se 2 kap. 3 § TF.

Ansökan blir en handling när den finns fysiskt förvarad hos myndigheten, dvs. när den nedtecknas. En handling kan rent allmänt sägas vara ett fysiskt medium, dvs. bärare av viss information.
Ansökan blir dock en allmän handling när den nedtecknas eftersom den redan är inkommen, se 2 kap. 4 § (allmän handling) och 9 § (inkommen handling) 1 st TF. Observera att TF endast ger allmänheten rätt att ta del av och erhålla avskrift eller kopia av förefintliga handlingar, se bl.a. 2 kap. 1 och 16 §§ TF

b) En föredragningspromemoria blir allmän handling om den expedieras eller om den tas omhand för arkivering, se 2 kap. 12 § (minnesanteckningar, utkast och koncept) första st TF. Detsamma gäller om den tillför ärendet sakuppgift. Då blir den en allmän handling när ärendet är färdigställt, se 2 kap. 12 § första st TF.

c) Eftersom en handlings huvudsakliga syfte är att lämna information hamnar framställningar vars huvudsakliga uppgift är att förmedla ett rent estetiskt intryck utanför handlingsbegreppet. En tavla som pryder en vägg på en myndighet är således inte en handling, såvida inte tavlan är inkommen som ett bevismedel i ett pågående ärende eller
mål och således har till syfte att förmedla information.

Question 15

En vacker vårdag tar du med dig en par privata brev till ditt
kontor vid en myndighet. Tanken är att du ska posta breven när
du går hem från arbetet. En av dina kollegor får syn på breven
och begär att få läsa dem. Kollegan påstår att de är att
betrakta som allmänna handlingar eftersom du har tagit med dem till myndigheten och att hen därför har rätt att läsa dem. Vad
gäller?

Answer 15

Även om de privata breven förvaras hos myndigheten är de inte att anse som inkomna till myndigheten, se 2 kap. 8 och 9 § (inkommen handling) TF. Se även RÅ 1979 ab 482

Question 16

Sophia har studerat en kurs i offentlighet- och sekretess. Nu
söker hon anställning vid Arbetsmiljöverket, men eftersom hon
känner till att handlingar som kommer in till myndigheter blir
allmänna handlingar bestämmer hon sig för att kringgå dessa regler genom att istället skicka sin ansökan till den
rekryterande chefens hemadress. Är detta en framkomlig väg?

Answer 16

Ansökningshandlingarna blir ändå att anse som inkomna till myndigheten när de har kommit en behörig befattningshavare, dvs. den rekryterande chefen, till handa, se 2 kap. 9 (inkommen handling) § första st TF.

Question 17

På socialtjänsten utreds ett fall av barnmisshandel. Ett
barn misstänks bli slagen av sin mamma. Föräldrarna har gemensam
vårdnad. Det är pappan som har gjort anmälan till
socialtjänsten.
a) Har mamman rätt att få veta vem som har gjort anmälan till
socialtjänsten?
b) Har mamman rätt att lämna socialtjänstens utredning till en
journalist vid en stor kvällstidning?
c) Har pappans granne rätt att ta del av förvaltningsrättens
senare dom angående LVU?

Answer 17

a) Enligt 26 kap. 5 § OSL gäller sekretess för uppgift i en anmälan eller annan utsaga av en enskild om någons hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, i förhållande till den som anmälan eller utsagan avser, endast om det kan antas att fara uppkommer för att den som lämnat uppgifterna eller någon närstående till denne utsätts för våld eller lider annat allvarligt men om uppgiften röjs. Bestämmelsen innehåller ett s.k. kvalificerat skaderekvisit som innebär en presumtion för offentlighet. Det är utifrån det här materialet svårt att säga om mamman kan få veta vem som gjort anmälan. Det beror på om det finns fog för att pappan är i behov av sekretesskydd och beror alltså på omständigheterna i det enskilda fallet.

b) Ja, om hon har fått ut utredningen från
socialförvaltningen har hon rätt att förfoga med den precis som hon vill. Hon omfattas inte av sekretess
(dvs. krav på tystnadsplikt) vilket endast gäller för
myndigheter och anställda vid myndigheten (även
uppdragstagare och praktikanter), se 1 kap. 1 § och 2
kap. 1 § OSL. Den enda möjligheten att förhindra enskilda från att
föra uppgifter som lämnats ut av en myndighet vidare är
genom att lämna ut uppgifterna med ett s.k.
sekretessförbehåll, se 10 kap. 14 § (utlämnande av uppgift med förbehåll) OSL. Observera att
detta förutsätter att uppgifterna omfattas av
sekretess. Om uppgifterna inte omfattas av sekretess
kan ett sekretessförbehåll alltså aldrig blir aktuellt.
Observera även att ett sekretessförbehåll utgör en
inskränkning i förhållande till offentlighetsprincipen
och att ett sådant beslut alltså kan överklagas av den
enskilde.

c)
Ja, alla domar är offentlig, enligt 43 kap. 8 § 1 st
OSL. Det som tas in i en dom blir alltså offentligt.
Om sekretessen ska fortsätta gälla för uppgiften efter
att domstolen har meddelat dom, krävs dels att den
delen av förhandlingen där uppgiften avhandlades hölls bakom stängda dörrar och dels att domstolen har
förordnat i domen att sekretessen ska fortsätta att
gälla för uppgiften, se 43 kap. 5 § 2 st OSL.
Uppgifter som har omfattats av sekretess och som
avhandlas vid en offentlig huvudförhandling omfattas
inte längre av sekretess utan blir offentliga, se 43
kap. 5 § 1 st OSL

Question 18

Vilken eller vilka sekretessbestämmelser gäller för
socialtjänsten när den myndigheten ska pröva ett utlämnande av uppgifter som har betydelse för att sökanden ska veta om sitt ursprung (t.ex. ärende om adoption eller fastställande av faderskap)?

Answer 18

26 kap. 8 § OSL.
Bestämmelsen är en s.k. sekretessbrytande bestämmelse som gör det möjligt att lämna ut uppgifter som normalt skulle
ha omfattats av sekretess enligt 26 kap. 1 § OSL (dvs.
enskildas personliga förhållanden).

Question 19

Vilken eller vilka sekretessbestämmelser gäller för

skolpsykologer och skolkuratorer?

Answer 19

23 kap. 2 § OSL.

Question 20

Vilken bestämmelse gör det möjligt att neka ett utlämnande

av uppgifter som omfattas av s.k. förundersökningssekretess?

Answer 20

18 kap. 1 § OSL.

Question 21

Magnus, som lider av en manodepressiv sjukdom, blir efter
en skriftlig anmälan av arbetskamraten Anton omhändertagen för
sluten psykiatrisk vård vid en psykiatrisk klinik. Han blir
föremål för tvångsmedicinering mot sina uttryckliga protester.
Sedan överläkaren avslagit hans ansökan om utskrivning,
överklagar han detta beslut hos förvaltningsrätten. Han begär
samtidigt att få ta del av alla handlingar som rör hans
intagning och vård för att genom detta få veta vem som anmält
honom och vem som beordrat tvångsmedicineringen.
Förvaltningsrätten avslår hans begäran om utlämnande av de
begärda handlingarna med motiveringen att ett utlämnande

a) skulle kunna förvärra Magnus sjukdom,
b) skulle kunna medföra risk för repressalier mot anmälaren och
c) skulle kunna medföra risk för den ansvarige läkaren.

Answer 21

Skulle kunna förvärra Magnus sjukdom:

Enligt 25 kap. 6 § (sekretess i förhållande till den vård eller behandlingsbehövande) OSL krävs att det med hänsyn till
ändamålet med vården eller behandlingen är av synnerlig vikt att uppgiften inte lämnas till honom eller henne.Bestämmelsen gör det i vissa fall möjligt – dvs. när förutsättningarna för det föreligger – att hindra en
patient från att ta del av sin egen journal.
Bestämmelsen innehåller ett s.k. kvalificerat
skaderekvisit som innebär en presumtion för offentlighet.

Skulle kunna medföra risk för repressalier mot anmälaren:

25 kap. 7 § (anmälningar mm) OSL: Sekretess gäller i verksamhet som anges i 1 §, 2 § andra stycket och 3–5 §§ för uppgift i
anmälan eller utsaga av en enskild (dvs. arbetskamraten Anton) om någons hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, i förhållande till den som anmälan eller utsagan avser, endast om det kan antas att fara uppkommer för att den som har lämnat uppgiften eller någon närstående till denne utsätts för våld eller lider annat allvarligt men om uppgiften röjs. Det är alltså endast möjligt att maskera (svartmarkera) anmälaren Antons namn i materialet om det finns någonting som konkret talar för att han kan komma att utsättas för våld eller lida annat allvarligt men om hans namn lämnas ut till Magnus. Det är alltså här fråga om ett s.k. kvalificerat skaderekvisit som innebär en presumtion för offentlighet.

Skulle kunna medföra risk för den ansvarige läkaren:

Namn på företrädare för det allmänna (dvs. staten) är som huvudregel offentliga, se Kammarrätten i Göteborgs dom från den 5 mars 2013 mål nr 185-13, som gällde huruvida namnet på en enstaka polis skulle ”maskas” eller inte. Domstolen kom fram till att skäl inte förelåg för att neka ett utlämnande av polisens namn. Domstolen uttalade bl.a. att det finns ett starkt allmänt intresse av att kunna ta del av uppgifter om offentliganställda, bl.a. för att kunna granska offentlig verksamhet. Det framhölls också att de som utövar offentlig makt inte ska kunna uppträda anonymt om det inte föreligger mycket starka skäl. Huvudregeln är således att det råder offentlighet för polismans namn.
JO har framfört kritik mot befattningshavare på en
rättspsykiatrisk klinik som vägrat lämna ut vissa
anteckningar till en patient eftersom man ansåg att det
förelåg risk för repressalier mot personalen om patienten tilläts ta del av innehållet i handlingarna. Denna omständighet utgjorde inte någon laglig grund för att hemlighålla anteckningarna för patienten (se JO 1983/84 s.
231). Detta är alltså inte ett bärande argument!

Question 22

En socialsekreterare får kännedom om att Lisa 6 år blir

misshandlad i sitt hem. Kan dessa uppgifter lämnas ut till Polismyndigheten?

Answer 22

 Ja, enligt 10 kap (sekretessbrytande bestämmelser och undantag från sekretess) . 21 § (misstankar om vissa begångna brott mot unga) första st första p OSL.

Question 23

En socialsekreterare får kännedom om att Janne 52 år
regelbundet langar alkoholdrycker åt stadens ungdomar mot
betalning. Kan dessa uppgifter lämnas ut till någon myndighet?

Answer 23

Ja, enligt 10 kap (sekretessbrytande bestämmelser och undantag från sekretess). 22 § (misstankar om vissa begångna brott mot unga) första st tredje p. OSL kan uppgifterna bl.a. lämnas ut till Polismyndigheten eller till en åklagarmyndighet.

Question 24

Vid ett besök på socialkontoret med Janne (i uppgiften
ovan) lägger socialsekreteraren Thomas märke till att Janne
doftar kraftigt av alkohol och att han verkar berusad. Efter
besöket ser Thomas att Janne tar fram en bilnyckel och att han
sätter sig i förarsätet på en bil.
a) Kan Thomas göra någonting åt situationen?
b) Har det någon betydelse om Thomas får kännedom om att Janne
körde rattfull tre dagar tidigare?

Answer 24

a) Namnet på Janne omfattas av sekretess inom socialtjänsten enligt 26 kap. 1 § OSL. Thomas kan därför inte lämna ut detta hur som helst utan måste hitta en tillämplig sekretessbrytande bestämmelse. En sådan bestämmelse finns i 10 kap. 19 § (förhindrande eller avbrytande av vissa brott) OSL, vilket gör att Thomas kan ringa till Polismyndigheten och namnge Janne.

b) Ja, det har betydelse. Då är den sekretessbrytande
bestämmelsen inte tillämplig och inte någon annan
sekretessbrytande bestämmelse heller för den delen, se bl.a. 10 kap. 19 och 23 §§ OSL. Thomas kan alltså inte namnge Janne till Polismyndigheten. Thomas skulle däremot kunna kontakta Polismyndigheten och berätta om sina iakttagelser utan att uppge Jannes namn (dvs. berätta att en onykter person håller på att sätta sig i förarsätet på en bil), eftersom hans iakttagelser inte omfattas av sekretess.

Question 25

I samband med ett hembesök i ett ärende hos Sara 24 år
upptäcker socialjouren att det finns ett 40-tal vanvårdade
katter i bostaden. Vad kan socialtjänstens personal göra?

Answer 25

Det finns en sekretessbrytande bestämmelse i 10 kap. 20 a § OSL (ingripande av djurskyddsskäl) som gör det möjligt för socialtjänstens personal att
lämna ut uppgifterna till Polismyndigheten eller till en
kontrollmyndighet för djurskydd.
Observera att det krävs att bristen inte kan åtgärdas i
samråd med den som håller djuret eller djuren (sista
stycket).

Question 26

Maria, 34 år, har kommit in till akuten och uppvisar
skador i form av rodnader och svullnader i ansiktet. Hon är
väldigt lågmäld och när läkaren frågar om hon har blivit
misshandlad bekräftar hon det men berättar ingenting mer.
a) Kan läkaren polisanmäla det som hänt? Kan eller bör läkaren
kontakta någon annan myndighet?
b) Skulle den omständigheten att Maria är 17 år ändra svaret på
fråga a) ovan?

Answer 26

a) Den sekretessbrytande bestämmelsen i 10 kap. 23 § (misstankar om begångna brott i övrigt) OSL är inte tillämplig eftersom misshandel har för lågt
minimistraff. För att denna sekretessbrytande bestämmelse ska kunna tillämpas krävs att brottets minimistraff är fängelse i minst ett år. Läkaren har inte möjlighet att kontakta någon annan myndighet. En orosanmälan enligt 14 kap. 1 § SoL är inte
möjlig att göra eftersom Maria är vuxen.

b) Ja. Då har läkaren möjlighet att använda den
sekretessbrytande bestämmelsen i 10 kap. 21 § (misstankar om vissa begångna brott mot unga) OSL och lämna ut uppgifterna till Polismyndigheten.
Läkaren är då även skyldig att göra en orosanmälan till
socialtjänsten enligt 14 kap. 1 § SoL.

Question 27

Sekretess kan även gälla för avlidna personer.
a) Vad krävs i sådant fall för att en uppgift rörande en avliden
person ska omfattas av sekretess?

Answer 27

Enligt praxis gäller sekretess för avliden för uppgift som kan anses kränka den frid som bör tillkomma den avlidne, t.ex. för integritetskänsliga uppgifter som det med fog kan antas att den avlidne inte velat skulle komma till någon annans kännedom ens efter hans eller hennes död, se RÅ 2007 ref 16.
Observera att en skadebedömning/menprövning måste göras och att sekretess inte gäller slentrianmässigt för avlidna.

Question 28

Får en myndighet kräva att du skall kvittera mottagandet av

allmänna handlingar som du har begärt utlämnade?

Answer 28

Nej, det skulle strida mot anonymitetsskyddet i 2 kap. 18 § TF.

Question 29

Kan en myndighet förbjuda anställda att meddela sig med

massmedia angående förhållanden på arbetsplatsen?

Answer 29

Nej, meddelarfriheten är grundlagsskyddad, se TF oc YGL,. En myndighet får inte heller uttala sig negativt om de anställdas möjlighet att utnyttja meddelarfriheten, enligt JO. Alltså inga avskräckande nyhetsbrev

Question 30

Antag att du arbetar som registrator på en myndighet och
att du får en framställning om att utlämna en allmän handling
som är försedd med en hemligstämpel (sekretessmarkering) som din
myndighet har satt dit. Kan du med hänvisning till
hemligstämpeln vägra att lämna ut handlingen?

Answer 30

Nej, en sekretesstämpel är bara en varning om att materialet en
gång bedömdes innehålla uppgifter som omfattas av sekretess. En
ny sekretessprövning måste ändå göras. Bedömningen är beroende
på vem som begär ut handlingarna och risken för skada eller men.
Se 5 kap. 5 § OSL.

Question 31

Om en myndighet beslutat att vägra utlämnande av en
handling och detta beslut har fastställts av Högsta
förvaltningsdomstolen, kan myndigheten då vägra behandla
framställan och låta bli att fatta ett nytt beslut om samma
handling om det kommer en ny begäran om att få ut den?

Answer 31

Nej, en sekretessprövning har inte rättskraft. En ny begäran
måste alltså sekretessprövas enligt gängse regler.
Visserligen kan en tidigare dom ge viss vägledning om
omständigheterna fortfarande är exakt desamma, men den tidigare
domen innebär inte att en ny sekretessprövning helt kan
underlåtas.

Question 32

Kan allmänheten begära att en myndighet läser upp

innehållet i en handling i telefon?

Answer 32

Nej. Handlingsoffentligheten innefattar en rätt till kopior mot fastställd avgift och rätt att ta del av handlingen på stället kostnadsfritt, se 2 kap. 15 (rätten att ta del av allmänna handlingar) och 16 (kopior av allmänna handlingar) §§ TF