Ortopedi Flashcards

1
Q

Nämn möjliga komplikationer till frakturer

A

Mal-union-felställning som kvarstår, tex barn som skadar tillväxtzonen

Posttraumatisk ledkontraktur: gips och externfixation som överbroar leden ökar risken för kontraktur

Oönskad benbildning(NSAID minskar risken)

  • extraskeletal benbildning. Den kan uppstå i hematom runt frakturer även mjukdelstrauma
  • Synostos. Sammanväxning av två ben. Tex mellan prox radius och ulna efter fx.

Sudecks atrofi/CRPSII
Complex regional pain syndrom II efter fx ses värmökning, inskränkt rörlighet i leder, känselstörningar, rtg visar fläckig osteoporos. Risken minskar med tidig mobilisering

Posttraumatisk artros
spec ledengagerande fx

Kompartmentsyndrom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vilka fx är kända för att kunna ge kärlskador?

A

Fx och luxationer i knäleden pga att a.poplitea sitter fjättrad bakom tibia och är känslig för slitskdar

Suprakondylära humerusfx av extensionstyp hos barn kan skada a.brachialis

Livshotande blödningar från bäckenfx av högenergityp.

  • Sacrala venplexa 85 %
  • Mindre ofta från a. iliaca men de arteriella bäckenblödningarna kan vara terapiresistenta och kräva angiografisk coiling
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Hur handlägger du en akut kärlskada?

A
Observera 
Vitalparametrar 
Progredierande smärtor(ischemi)
paralys av fingrar och tår
nedsatt känsel 
perfier kyla
blekhet

CT-angio eller angiografi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vid extremitetsischemi hur lång tid tar det innan muskeln går i nekros?

A

6 h

Död kan inträffa när kärlflödet kopplas på–> kaliumhljning och myoglobinemi–> arytmi, akut njursvikt, acidos och SIRS.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad är symptomen och behandlingen vid akut kompartmentsyndrom?

A
Klinisk diagnos '
Svåra smärtor
svullen hård uppspänd extremitet 
palpationsöm
Passiv extension av musklerna ger ökad smärta 
Oftast normal distalstatus

Beh
Bryt ett eventuellt högläge! Lägg extremiteten i medelläge(hjärthöjd)
tag av förband
Behandla ev hypovolemi för att återställa MAP

MAP(man kan använda diastoliska trycket)-ICP(intrakompartmentellt tryck)fasciotomi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Beskriv patofysiologin bakom kompartmentsyndrom

A

Normalt muskeltryck 2-10 mmHg. Tryckökning >30-40 mmhg kan hämma microcirkulationen.
MAP(man kan använda diastoliska trycket)-ICP(intrakompartmentellt tryck)fasciotomi

Vanligaste lokalisation är underben, men även underarmar, lår och fötter. Fx följt av ödem, hematom el cirkulärt gips.

I sverige är den vanligaste genesen missbrukare som legat medvetslös länge med armen tryckt under kroppen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vilka muskler ingår i rotator kuffen?

A

supraspinatus
infraspinatus
teres minor
subscapularis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Hur behandlas Collum chirurgicum fraktur?

A

Ofta behandling med mjuk ortos
(Tamla-förband)
…men vid felställning;
2-fragments fraktur - Öppen rep samt osteosyntes
ex. Märgspik
3-fragments fraktur - Öppen rep. Samt osteosyntes
ex. platta och skruvar
4-fragments fraktur-Hemiarthroplastik, ev
osteosyntes i specialfall

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Proximala humerus frakturer

A
• Tuberculum majus fraktur
• Collum anatomicum fraktur
• Collum chirurgicum fraktur
 (osteoporos fraktur hos äldre)
• Luxations frakturer
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

NEER´S KLASSIFIKATION av humerus fx

Fyra fragment

A
  1. Huvud
  2. Skaft
  3. Tub. majus
  4. Tub.minus
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Hur delas klavikel frakturer in?

A
  • Typindelning (Medial-,Diafysär-,Lateral-)
  • Behandling (Förband,operation endast om …)
  • Komplikationer(pseudarthros,malunion…..)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Lokalisationer för scapula frakturer

A
  • Akromion frakturer
  • Corpus scapulae frakturer
  • Intraartikulära frakturer
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vilka drabbas av cuffrupturer?

A
-Ofta äldre patienter
(degenration+trauma)
• Totala eller partiella
• Små5cm
• Cuffarthropati

Symptom
”Drop arm sign” är ett tecken på rotatorcuffskada. Undersökaren abducerar patientens arm maximalt och patienten får därefter själv sänka armen i en långsam adduktionsrörelse. Testet är positivt om armen faller ner utan att patienten kan hålla emot pga smärta eller svaghet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vart är en vanlig lokalisation för axelartros?

A

Akromioklavikularledsartros
Primär artros vanlig men artros förekommer också efter lateral klavikelfraktur eller acromioklavikularledsluxation. Ofta pekar patienten distinkt ut akromioklavikularleden som smärtlokalisation till skillnad från rotatorcuffsyndromet som ger en mer diffus smärta runt axeln. Lokal palpationsömhet och ofta uppdrivning förekommer kring leden pga osteofytära pålagringar. Röntgen ger diagnos och försöksvis kan man ge kortison lokalt i leden. Resektion av laterala klavikeländen ger symptomfrihet och utförs med fördel artroskopiskt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vanligaste smärttillstånden i axeln

A
  • Impingement
  • Adhesiv capsulit (Frusen skuldra)
  • Artros/Artrit
  • Annat; Biceps tendinit, calcarea, cervikal rizopat
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad är Impingementsyndromet?

A

Impingementsyndromet orsakas av att caput humeri klämmer åt rotatorcuffen under acromion vilket ger både vilovärk och fr a rörelsebetingad smärta. Orsaken kan vara både en degenerativ rotatorcuffskada och utrymmeskrävande inflammatoriska process subakromiellt.

17
Q

Vad kännetecknar frozen shoulder

A

Stelheten beror på att ledband och ledkapseln som stabiliserar axelleden, krymper och förtjockas. Då minskas ledkulans rörelser i ledpannan. Det är som om ledkapseln klistras fast mot ledhuvudet. Den minskade rörligheten kan också leda till att axelledens stora slemsäck (bursa subakromiale) stelnar till och förtjockas.

Frusen axel är bara en orsak av många som kan orsaka en stel axelled. När man inte hittar någon annan orsak kallar man tillståndet frozen shoulder, frusen axel.
Vanliga fynd

Ffa utåtrotation och abduktion
-Patienterna är stel i sin smärtande axel och har speciellt svårt att rotera (vrida) armen ut från kroppen eller att nå ryggen med handen.

Röntgenundersökningen är normal.

Patienter som lider av sockersjuka (Diabetes Mellitus) drabbas oftare än andra.

Allvarliga sjukdomar som leder till en nedsatt funktionsnivå har en stark association till frozen shoulder.

18
Q

Hur behandlar man en okomplicerad collum chirurgicum fx?

A

Collar and cuff och immobilisering i 7-10 dgr
kort fixationstid pga risk för frozen shoulder
därefter pendelrörelser
efter 2-3 v intensiv rörelseträning, ev med sjukgymnast
vid instabil fraktur ny rtg om en vecka, ev perkutan fixation
frakturluxation kräver öppen reposition samt kontroll med rtg
ev protes hos äldre med många fragment

19
Q

Artros i axelleden kan förekomma på detta ställe

A

• Artros i GH-leden kan vara primär eller sekundär
• Ibland endast måttliga besvär….ej belastad led..
• Hälften av alla RA-pat utvecklar förändringar i
GH-leden..ofta parallellt cuff-ruptur..
• Diagnosen säkerställs med Rtg och behandlingen
är hemi-eller total arthroplastik

20
Q

Vilka faktorer ska man beakta i anamnestagandet av axelluxation och recidiverande
axelinstabilitet?

A
  • Akut/Kronisk (Primär akut,rec.,kronisk)
  • Grad (Lux,sublux)
  • Riktning (Främre,bakre,bi- el.multidirekt.)
  • Etiologi (Traumatisk,Atraumat.,”overuse”)
  • Involontär/Volontärpositionell,muskulär,psykiatrisk
21
Q

Etiologi axelluxation

A

TUBS
(Traumatisk,Unidirektionell,Bankartskada,Surgery) Vanligast

AMBRI
(Atraumatisk,Multidirektionell
laxitet, Bilateral, Rehabilitering,
sällan kirurgi ..i så fall
Inferior capsularshift)
22
Q

Vad kan skadas vid axelledslux?

Handläggning och behandling

A

Axeledsluxation är oftast främre luxationer och sker ofta pga fall framåt med armar utsträckta.

Patienten kommer in med en abducerad arm där en håla syns under acromion. Rtg bör göras om patienten är äldre (collum chirurgicumfraktur) eller vid förstagångsluxation.

Vid främre axelledsluxationer kan skador på plexus brachialis, N. Axillaris, supraspinatussena, tuberculum majus, caput humeri och cavitasrand(bankartskada) uppstå.

Det är därför viktigt att göra distalstatus både före och efter reponering och kontrolera med rtg efter reponering. Reponeringen görs i morfinrus genom att ligga på mage med armen utanför britsen medan läkaren drar i armen.

23
Q

Hur testar man impingment syndrom?

A

Impingement sign. Abduktion och flexion 90 grader. Tryck på handryggen, positivt vid smärta subacromiellt

24
Q

Hur ser det ut vid en SC-luxation?

A

Prominent SC-led

25
Vad är viktigt att undersöka vid humerusfx?
Inspektera axel och arm. Rörelsepröva axelleden passivt eller om möjligt aktivt. Palpera igenom hela armen. Kontrollera distal temperatur, radialispuls och färg (vid kraftigt dislocerade frakturer förekommer allvarliga kärlskador, t ex av a. axillaris). Sår på armen? Öppen fraktur? Kontrollera perifer nervfunktion: n. axillaris: sensibilitet i området lateralt på överarmen där m. deltoideus infäster. Försörjer delar av deltoideusmuskeln motoriskt. n. musculocutaneus: sensibilitet radialt på underarmen och motorisk påverkan av armbågsflexorerna. n. suprascapularis: sensibilitet upptill och bakåt vid axeln.
26
Hur testar du sensorik och reflexer vid cervikalt diskbråck?
Muskelstyrka Deltoideus c5(n.axillaris) Biceps C6 även C5 Triceps C7 Reflexer Biceps: C5 Brachioradialis: C6 Triceps: C7 ``` Sensorik Lateralt överarmen C5 Tummen: C6 Långfingret: C7 Lillfingret: C8 Ulnart underarm Th1 ```
27
Komplikation till axellux
n. axillaris pares | abduktion inskränkt
28
Hur delas fotledsfrakturer in samt behandling
Fotledsfrakturer kan delas upp på olika sätt. Det som gäller är dock att instabila frakturer bör opereras medan stabila frakturer kan behandlas med gips i 6 veckor. Graden av instabilitet går ofta att relatera till inkongruens i leden, skadans relation till syndesmosen mellan tibia och fibula och antalet malleoler (det finns tre: laterala, mediala och posteriora på tibia) som är frakturerade. Vid fraktur under syndesmosen (Weber klass A) är frakturer stabila, vid fraktur i höjd med syndesmosen (Weber klass B) kan frakturen både vara instabil eller stabil och vid fraktur över syndesmosen (Weber klass C) är frakturen alltid instabil. Vid bi och trimalleolär fraktur är frakrurer instabila. Vid isolerad posterior malleolfraktur bör man alltid leta efter en annan fraktur då den sällan kommer ensam, inkludera gärna hela underbenet. Man bör alltid reponera fellställningar akut och fixera temporärt i skena innan röntgen.
29
Vanligaste loklaisationen för septisk artrit?
knä, höft, fot, axel
30
Behandling septisk artrit
Ge i.v kloxacillin 2g x 3-4 ggr i regel 5-7 dagar tills feberfrihet och symtomlindring. Följ upp med peroral behandling, total behandlingstid 4-6 veckor: flukloxacillin 1 g x 3 p.o eller klindamycin 300 mg x 3 p.o eller cefadroxil 1 g x 2 p.o. Vid misstanke på buk eller urinvägsfokus, cefotaxim 1g x 3 i.v. eller cefuroxim 1,5g x 3. När etiologin är känd, rikta behandlingen mot t ex Staph. aureus, kloxacillin 2 g x 3 i.v eller streptokocker, bensylpenicillin (Penicillin G) 3 g x 3 i.v. Vid penicillinallergi: klindamycin 0,6 g x 3 i.v, cefalosporin enl. ovan (OBS. ej vid typ-1 allergi mot penicillin), fusidinsyra 0,5 g x 3 i.v.
31
Förutom AB-behandling vid septisk artrit ska man även.
Upprepade punktioner: Initialt 1-2 gånger/dygn med (om möjligt) urspolning av leden med NaCl. Följ odling, ledvita, ledsocker vid varje punktion. Om ej klinisk eller lab-mässig förbättring, ställningstagande till synovektomi. OBS: Misstänkt septisk coxit skall omedelbart dräneras operativt! OBS: Vid många centra görs akut urspolning av septisk artrit och ev synovektomi i stället för upprepade punktioner med urspolning. SAMT avlastning av leden i akutskedet
32
Kontraindiaktioner till ledpunktion
infektion | Pk
33
Hur ser LPK, granulocyter, kristaller, viskositet, laktat ut vid ``` normalt artros aseptisk artrit kristallartrit septisk artrit ```
LPK i ledvätska 109/L Granulocyter Kristaller Viskositet Normalt 70% 0 Låg Vid septisk artrit -Glukos ( 2,8 mmol/l)
34
Hur behandlas osteoporos?
Mycket hög frakturrisk Patienter som har eller har haft en fraktur i höft eller ryggkota. T-score på ≤ −2 i BMD och > 30% i 10 års absolut frakturrisk där BMD-data är inräknade. Ska behandlas med Bisfosfonater; alendronsyra. Om en patient har svårt att fullfölja behandling med alendronsyra bör man övergå till zoledronsyra(iv 1x år) Om en patient inte kan fullfölja behandling med bisfosfonat (alendronsyra eller zoledronsyra) ges denosumab (monoklonal AK)
35
Hur defineras osteopeni och osteoporos?
T-score
36
Kan man endast ge kalcipos som förebyggande behandling mot osteoporos?
Nej, ska ges i kombination med tex bisfosfonater. Tillskott av kalcium och vitamin D har länge varit en hörnsten inom osteoporosbehandlingen. Kalcium och vitamin D ges för att kompensera en negativ kalciumbalans vid åldrandet och därmed motverka sekundär hyperparatyreoidism med efterföljande benresorption. Kalcium och vitamin D rekommenderas dock inte som enda behandling till postmenopausala kvinnor utan dokumenterad brist på dessa ämnen
37
Hur reponerar du en axellux?
Någon form av smärtlindring/muskelavslappning måste ges. Reposition enligt Hippokrates (pat på rygg, håll emot i axillen drag i armen) eller Kocher (abduktion – utåtrotation – adduktion – inåtrotation) eller med patienten på mage med hängande arm (lätt drag i armen, inåtrotation av scapula)
38
Frakturer i kotpelaren är vanligast den thoracolumbala övergången, där kyfos övergår i lordos och rörligheten i kotpelaren är som störst.
Frakturer i kotpelaren är vanligast den thoracolumbala övergången, där kyfos övergår i lordos och rörligheten i kotpelaren är som störst.
39
Tendinopati med smärta i senvävnad och entesopati med smärta i sen- benövergång är vanligt förekommande och orsakar en hel del sjukskrivning. Nämn minst två vanliga lokalisationer (sena eller muskelfäste) i övre och minst två i nedre extremiteterna.
Supraspinatustendinos vid axeln Lateral epikondylit vid armbågen (Extensor Carpi Radialis), Trochanterit vid höften (M Gluteus medius) Mb Schlatter vid knät (Patellarsenan) Hälsenetendinit/tendinos)