Organisk kemi Flashcards

1
Q

Vad gör en nukleofil i Sn1?

A

Nukleofil är en kärnälskare och den regerar med en postiv laddad atom. I sn1 angriper nukleofilen en karbokatjon, som bildas när ett substrat bryts upp i en Sn1-reaktion. Nukleofil attackerar den bildade karbokatjonen och ersätter den lämnande gruppen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad sker under sterisk hinder i sn1?

A

Sterisk hinder handlar om när atomer finns i vägen för en reaktion.
Vad som sker i sterisk hinder i sn1 är:
Om det finns mycket steriskt hinder (till exempel stora atomgrupper) nära det reaktiva stället, kan nukleofilen ha svårt att komma åt och attackera karbokatjonen från vissa riktningar. Detta kan skapa olika möjliga vägar för nukleofilen att reagera och bilda olika produkter, eftersom hinder begränsar tillgängliga angreppsvägar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad sker i sn1 när reaktionen sker?

A

Bildning av karbokatjon: Utgångsmolekylen förlorar en lämnande grupp och bildar en karbokatjon, en jon med en positiv laddning. Detta steg är det hastighetsbestämmande steget och skapar en reaktiv och instabil intermediär.

Attack av nukleofilen: En nukleofil, en partikel som söker en positiv laddning, attackerar karbokatjonen och ersätter den lämnande gruppen. Detta leder till bildandet av den slutliga produkten.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vilken molekyl sker det för i sn1?

A

Det vanligaste exemplet är en alkylhalid, där en halogenatom (till exempel klor, brom eller jod) fungerar som den lämnande gruppen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad en karbokatjon är och vad som avgör stabiliteten

A
  • En karbokatjon är en positivt laddad jon som bildas när en molekyl förlorar en bindningselektronpar. Karbokatjoner har en tom orbital på det kolatom där bindningen brutits, och de är kända för att vara reaktiva och ofta instabila.
  • Stabiliteten hos en karbokatjon bestäms av hur bra den kan fördela sin positiva laddning över omgivande atomer, och detta påverkas av närvaron och storleken på anslutna alkylgrupper.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad sker i aktiverat komplex i Sn2?

A

Vad som sker är att aktiverade komplexet som bildas under reaktionens hastighetsbestämmande steg.

Nukleofilattack: Nukleofilen (en partikel som söker en positiv laddning) attackerar samtidigt som en lämnande grupp lämnar substratet.

Aktiverat komplex: I det ögonblick då nukleofilen attackerar och lämnande gruppen lämnar, bildas ett övergångstillstånd eller aktiverat komplex. I detta tillstånd är nukleofilen delvis bunden till det reaktiva centrumet, och substratet har inte helt omvandlats till produkter ännu.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad är den lämnade gruppen?

A

Det är den del av molekylen som “lämnar” och skapar plats för nukleofilen att binda till det centrala kolatomet och bilda den nya molekylen under reaktionen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Hur vet man när SN1 och SN2 har skett?

A

SN1:
- inträffar vanligtvis med substrat som kan bilda stabila karbokatjoner, såsom tertiära eller sekundära alkylhalider.
- oftast beroende av koncentrationen av substratet och följer första ordningens kinetik.
- tolererar steriska hinder, eftersom karbokatjoner är mindre känsliga för steriska påverkan.

SN2:
- sker vanligtvis med substrat som är primära eller sekundära alkylhalider, eftersom de bildar övergångstillstånd med direkt nukleofilattack.
- beroende av koncentrationen av både substratet och nukleofilen och följer andra ordningens kinetik.
- påverkas negativt av steriska hinder, eftersom nukleofilen måste komma åt det reaktiva centrumet från en specifik riktning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Kunna rita upp reaktionsmekanismerna (glöm ej pilarna!!)

A

-

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad är en E1?

A

Under E1-reaktionen eliminerar en molekyl två substituenter från en gemensam kolatom, oftast i form av en väteatom och en lämnande grupp (ofta en halogen).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad är en E2?

A

Under E2-reaktionen eliminerar en molekyl två substituenter samtidigt från en gemensam kolatom, oftast i form av en väteatom och en lämnande grupp (ofta en halogen).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Elimination VS substitution

A
  • Substitution handlar om att byta ut en atom eller grupp.
  • Elimination handlar om att ta bort atomer för att skapa en ny bindning.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Kunna rita upp reaktionsmekanismerna (glöm ej pilarna!!)

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad menas med elektrofil?

A

Ett ämne eller en jon som reagerar med ett annat ämne som har överskott på elektroner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Hur en additionsreaktion sker och vilka molekyler det gäller?

A

Det sker en additionsreaktion när det finns en dubbel- eller trippelbindning mellan atomerna i en molekyl. Denna bindning är kännetecknande för föreningar som alkener och alkynyler.

En reagens (en annan molekyl eller jon) reagerar med dubbel- eller trippelbindningen och bryter den, vilket skapar öppningar för att nya atomer eller grupper ska binda till molekylen.

Efter att bindningen brutits, bildas en eller flera enkelbindningar mellan atomerna, vilket resulterar i en ny kemisk förening.

Exempel:
- Alkener: Molekyler med en dubbelbindning, till exempel eten (C2H4).
- Alkynyler: Molekyler med en trippelbindning, till exempel etyn (C2H2).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Markovnikovs regler och vad som blir primär- samt biprodukt?

A

Markovnikovs regel gäller för additionsreaktioner av vatten (H₂O) eller en syra (H-X) till en asymmetrisk alkentyp.

  • I en additionsreaktion av H₂O eller H-X till en asymmetrisk alkentyp, kommer väte (H) att fästa sig vid det kolatom i dubbelbindningen som redan har fler väteatomer bundna till sig.
  • Det primära produkten av en additionsreaktion enligt Markovnikovs regel är en alkohol eller en alkylhalid där väte (H) adderas till det kolatom som har fler väteatomer bundna till sig.
  • Biprodukten är den mindre önskvärda produkten där väte adderas till det kolatom som har färre väteatomer bundna till sig.
17
Q

Rita upp reaktionsmekansiemr (glöm ej pilarna!!)

A
18
Q

Vad är en radikal?

A

Det är en molekyl eller atom som har en ogillad elektron, vilket gör den mycket reaktiv.

19
Q

Varför kan en radikal bildas kedjereaktioner?

A

En extern faktor, som exempelvis ljus eller värme, kan initiera bildandet av en radikal från en stabil förening. Till exempel kan UV-ljus bryta en bindning och generera två radikaler.

  • reagerar sedan med en stabil molekyl och överför sitt ogillade elektron, vilket skapar en ny radikal och en ny stabil förening. Den nya radikalen kan i sin tur reagera med en annan stabil molekyl och fortsätta processen.
  • Till slut kommer radikalerna att reagera med varandra eller med en stabil förening för att bilda produkter och avsluta kedjereaktionen.
20
Q

Vad en kedjebrytande reaktion är?

A

En kedjebrytande reaktion är en typ av kemisk reaktion där den resulterande produkten bryter den befintliga kedjan av reaktioner genom att förbruka eller inaktivera de aktiva speciella molekylerna som driver kedjereaktionen.

21
Q

Hur och varför kokpunkten påverkas?:

A
  • Generellt sett ökar kokpunkten med ökad molekylvikt. Tyngre molekyler har starkare molekylära krafter och kräver mer energi för att övervinna dessa krafter och gå från vätskefas till gasfas.
  • För att övergå från vätskefas till gasfas krävs energi för att bryta intermolekylära krafter. Desto starkare dessa krafter är, desto högre blir kokpunkten.
22
Q

Hur och varför lösligheten påverkas?

A

-Generellt sett ökar lösligheten för de flesta ämnen med ökad temperatur. Varmt vatten kan lösa mer av ett ämne än kallt vatten i många fall.

  • Molekylerna rör sig snabbare vid högre temperaturer, vilket ökar deras energi och därmed lösligheten genom att övervinna intermolekylära krafter.
23
Q

Envärda-/flervärda alkoholer?

A

Envärda alkoholer:
- Alkohol som har en hydroxylgrupp (OH) bunden till en kolatom i en kolvätekedja.
Exempel: Metanol (CH3OH) och etanol (C2H5OH) är envärda alkoholer.

Flervärda alkoholer:
- har mer än en hydroxylgrupp per molekyl, vilket innebär att de har flera OH-grupper.
Exempel: Glykol (HO-CH2-CH2-OH) och glycerol (HOCH2-CHOH-CH2OH) är flervärda alkoholer

24
Q

Namnge enkla alkoholer

A

Metanol: CH3OH - Envärd alkohol
Etanol: C2H5OH - Envärd alkohol
Butanol: C4H9OH - Envärd alkohol, finns i flera isomerer.

25
Q

Fenoler

A

föreningar som innehåller en hydroxylgrupp (-OH) bunden direkt till en aromatisk ring i dess molekyl.
T.ex.
- Fenol (C6H5OH), där hydroxylgruppen är kopplad till en bensenring.

26
Q

Hur en eter påverkar löslighet och kokpunkt?

A

Löslighet:
Etrar påverkar lösligheten genom att vara lösliga i opolära lösningsmedel, som kolväten, och mindre lösliga i polära lösningsmedel, som vatten. Etrar har en opolär kolvätegrupp och en polär etergrupp, vilket gör dem delvis lösliga i både polära och opolära miljöer.

Kokpunkt:
Etrar har generellt sett lägre kokpunkter än alkoholer med motsvarande molekylvikt. Detta beror på att etrar saknar hydroxylgruppen (OH) som är närvarande i alkoholer och som kan bilda vätebindningar. Eftersom vätebindningar kräver mer energi för att brytas, kokar etrar vid lägre temperaturer jämfört med alkoholer med liknande molekylvikt.

27
Q

Kunna indenfiera etrar i molekyler

A
28
Q

Hur en karboxylsyra påverkar löslighet och kokpunkt

A

Löslighet:
Karboxylsyror är generellt lösliga i vatten på grund av den polära karboxylgruppen (COOH) som kan bilda vätebindningar med vattenmolekyler. Lösligheten minskar dock när kedjan blir längre, eftersom den opolära kolvätekedjan motverkar lösligheten i det polära vattnet.

Kokpunkt:
Karboxylsyror har högre kokpunkter än jämförbara alkoholer och eter av samma storlek. Detta beror på att karboxylsyror kan bilda vätebindningar både inom molekylen (intramolekylära) och mellan molekyler (intermolekylära). Dessa vätebindningar kräver mer energi för att brytas vid kokning, vilket resulterar i högre kokpunkter jämfört med föreningar som saknar vätebindningar.

29
Q

Kunna identifiera en karboxylsyra

A
30
Q

Optisk isomeri

A

Optisk isomeri är en typ av stereoiskomeri som uppstår när två eller flera föreningar har samma kemiska sammansättning och bindningar men skiljer sig i hur de roterar planpolariserat ljus.

Ett exempel är L- och D-glukos, två enantiomerer som har samma kemiska formel men roterar planpolariserat ljus åt olika håll.

31
Q

Kunna identifiera en ester

A
32
Q

Kortfattat om en esters egenskaper

A
  • Struktur: Estrar har en specifik struktur med en karbonylgrupp (C=O) och en syraestergrupp (–O–R) där R representerar en organisk grupp.
  • Löslighet: Estrar är oftast lösliga i organiska lösningsmedel men har begränsad löslighet i vatten på grund av deras opolära karaktär.
  • Lukt och smak: Många estrar har karakteristiska dofter och smaker och används ofta i parfymer och livsmedelaromer.
33
Q

NAMNGIVNING!

A