Ordlista Flashcards

1
Q

DNA

A

Deoxiribonukleinsyra, en stor molekyl som består av två strängar av nukleotider som är tvinnade runt varandra i en dubbelspiral. DNA innehåller den genetiska informationen som styr cellens funktioner och ärftlighet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

RNA

A

Ribonukleinsyra, en stor molekyl som består av en sträng av nukleotider. RNA har flera olika funktioner i cellen, bland annat att överföra information från DNA till proteiner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Anti Parallell

A

En beskrivning av hur de två strängarna i DNA-molekylen är orienterade i förhållande till varandra. De har motsatt riktning, så att den ena strängens 5’-ände är kopplad till den andra strängens 3’-ände, och vice versa.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Okazaki fragment

A

Korta bitar av DNA som bildas på den försenade strängen under DNA-replikationen. De måste sedan länkas samman av ett enzym som kallas DNA-ligas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Homologa

A

Två kromosomer som har samma storlek, form och geninnehåll. De kommer från varsin förälder och bildar ett par i diploida celler.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Heterologa

A

Två kromosomer som inte är homologa, det vill säga att de har olika storlek, form eller geninnehåll. Ett exempel är könskromosomerna X och Y hos människor.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Kromatid

A

En av de två identiska delarna av en kromosom som hålls samman av ett centromer. Varje kromatid innehåller en kopia av DNA-molekylen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Systerkromatider

A

Två kromatider som kommer från samma kromosom och är genetiskt identiska. De separeras under celldelningen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Autosomala

A

En term som används för att beskriva kromosomer som inte är könskromosomer. Hos människor är det 22 par av autosomala kromosomer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Semikonservativ

A

En egenskap hos DNA-replikationen, som innebär att varje nybildad DNA-molekyl består av en gammal och en ny sträng.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Nukleotid

A

En byggsten för DNA och RNA. En nukleotid består av en sockergrupp, en fosfatgrupp och en kvävebas. Kvävebasen kan vara adenin, tymin, cytosin, guanin eller uracil.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Aminosyra

A

En byggsten för proteiner. En aminosyra består av en aminogrupp, en karboxylgrupp och en sidokedja. Det finns 20 olika aminosyror som kan kombineras på olika sätt för att bilda olika proteiner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Replikation

A

Processen där DNA kopieras inför celldelningen. Replikationen sker med hjälp av flera enzymer som öppnar upp DNA-molekylen, läser av bassekvensen och bygger upp nya komplementära strängar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Transkription

A

Processen där informationen i en gen överförs till en mRNA-molekyl. Transkriptionen sker med hjälp av ett enzym som kallas RNA-polymeras, som binder till en specifik plats på DNA-molekylen och syntetiserar en enkelsträngad mRNA-molekyl som är komplementär till DNA-strängen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Translation

A

Processen där informationen i mRNA-molekylen översätts till ett protein. Translationen sker med hjälp av ribosomer, som binder till mRNA-molekylen och läser av kodonerna, det vill säga grupper om tre baser som motsvarar en specifik aminosyra. Ribosomerna använder sig av tRNA-molekyler, som bär på aminosyror och har en antikodon som matchar kodonet på mRNA-molekylen. På så sätt byggs proteinet upp av en kedja av aminosyror.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Mitos

A

Celldelningen hos eukaryota celler som leder till två genetiskt identiska dotterceller. Mitosen består av fyra faser: profas, metafas, anafas och telofas. Under mitosen separeras systerkromatiderna och fördelas till varsin dottercell.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Meios

A

Celldelningen hos eukaryota celler som leder till fyra genetiskt olika dotterceller. Meiosen består av två delningar: meios I och meios II. Under meios I separeras de homologa kromosomerna och under meios II separeras systerkromatiderna. Meiosen är viktig för att skapa genetisk variation och reducera kromosomantalet till hälften i könscellerna.

18
Q

Haploid

A

En term som används för att beskriva celler som har en enkel uppsättning av kromosomer. Hos människor är det 23 kromosomer i en haploid cell. Könscellerna är haploida.

19
Q

Diploid

A

En term som används för att beskriva celler som har en dubbel uppsättning av kromosomer. Hos människor är det 46 kromosomer i en diploid cell. De flesta kroppscellerna är diploida.

20
Q

Allel

A

En variant av en gen som finns på en viss plats, eller locus, på en kromosom. Alleler kan vara dominanta eller recessiva, beroende på hur de påverkar fenotypen.

21
Q

Dominant

A

En egenskap hos en allel som gör att den uttrycks i fenotypen även om den bara finns i en kopia. En dominant allel betecknas med ett stort bokstav.

22
Q

Recessiv

A

En egenskap hos en allel som gör att den endast uttrycks i fenotypen om den finns i två kopior. En recessiv allel betecknas med ett litet bokstav.

23
Q

Locus/Loci

A

Platsen/platserna på en kromosom där en viss gen finns. En gen kan ha flera olika alleler som finns på samma locus.

24
Q

Monhybrid klyvning

A

En korsning mellan två individer som skiljer sig i en enda egenskap, till exempel blomfärg. Monohybrid klyvning följer Mendels första lag, som säger att allelerna för en egenskap separeras slumpmässigt vid bildningen av könsceller.

25
Q

Dyhybrid Klyvning

A

En korsning mellan två individer som skiljer sig i två egenskaper, till exempel blomfärg och fröform. Dihybrid klyvning följer Mendels andra lag, som säger att allelerna för olika egenskaper fördelas oberoende av varandra vid bildningen av könsceller.

26
Q

Gen

A

En sekvens av DNA som kodar för ett protein eller en RNA-molekyl. En gen är en enhet för ärftlig information.

27
Q

Homozygot

A

En term som används för att beskriva en individ som har två likadana alleler för en viss egenskap. Till exempel är en individ homozygot dominant om den har två dominanta alleler, och homozygot recessiv om den har två recessiva alleler.

28
Q

Heterozygot

A

En term som används för att beskriva en individ som har två olika alleler för en viss egenskap. Till exempel är en individ heterozygot om den har en dominant och en recessiv allel.

29
Q

Delningstal

A

Ett tal som anger hur många olika genotyper som kan bildas vid en korsning. Delningstalet beräknas genom att multiplicera antalet möjliga allel kombinationer för varje locus. Till exempel är delningstalet 4 vid en monohybrid klyvning och 16 vid en dihybrid klyvning.

30
Q

Fenotyp

A

De faktiska fysiska egenskaper som organismen visar på grund av kodningen i genotypen. Till exempel, om den dominerande allelen för lila blommor finns i genotypen, skulle fenotypen vara lila.

31
Q

Genotyp

A

Den faktiska genetiska sammansättningen eller sammansättningen av en organism. De flesta gener är uppbyggda av två eller flera olika alleler, eller former av en egenskap. Två av dessa alleler går samman för att göra genen. Den genen uttrycker sedan vilken egenskap som är dominant i paret.

32
Q

Intermediär

A

En typ av nedärvning där heterozygoten har en fenotyp som är en blandning av de två homozygoterna. Till exempel, om en röd blomma korsas med en vit blomma, kan avkomman ha en rosa blomma.

33
Q

Kodominant

A

En typ av nedärvning där heterozygoten har en fenotyp som visar båda egenskaperna lika. Till exempel, om en röd blomma korsas med en vit blomma, kan avkomman ha en röd-vit fläckig blomma.

34
Q

Mutation

A

En förändring i DNA-sekvensen som kan orsaka en förändring i genotypen och fenotypen. Mutationer kan vara spontana eller inducerade av yttre faktorer som strålning eller kemikalier.

35
Q

Punktmutation

A

En typ av mutation där en enda bas i DNA-sekvensen byts ut, läggs till eller tas bort. Punktmutationer kan leda till olika konsekvenser beroende på var de inträffar och vilken bas som ändras.

36
Q

Kromosom mutation

A

En typ av mutation där en del av en kromosom förloras, dupliceras, inverteras eller translokeras till en annan kromosom. Kromosom mutationer kan leda till stora förändringar i genotypen och fenotypen.

37
Q

Restrektionsenzymer

A

Enzym som kan klippa DNA-molekyler vid specifika sekvenser. Restriktionsenzymer används ofta i genteknik för att manipulera DNA.

38
Q

PCR

A

Polymeraskedjereaktion, en metod för att kopiera en specifik DNA-sekvens miljontals gånger. PCR används ofta i bioteknik för att analysera DNA.

39
Q

Gelelelektrofores

A

En metod för att separera DNA-fragment efter storlek med hjälp av ett elektriskt fält. Gelelektrofores används ofta i bioteknik för att visualisera DNA.

40
Q

DNA-fingerprinting

A

En teknik för att identifiera en individ baserat på deras unika DNA-profil. DNA-fingerprintning används ofta i forensik, medicin och släktforskning.

41
Q

Centriol

A

Kärnspolar som hjälper till att dra isär kromosomparen mot cellens kanter innan celldelning.

42
Q
A