Ordlista

Question 1

Skov

Answer 1

Ett skov är en period då nya symtom uppstår eller gamla återkommer, varefter de går tillbaka – helt eller delvisd

Question 2

Hypotyreos

Answer 2

brist på sköldkörtelhormon

Question 3

Thyroid

Answer 3

Sköldkörtel

Question 4

Pleurit

Answer 4

lungsäcksinflammation

Question 5

Atrial fibrillation eller förmaksflimmer

Answer 5

Vid förmaksflimmer slår hjärtat oregelbundet och oftast fort.
kan öka risken för blodpropp och stroke

Question 6

Hyponatremi

Answer 6

Brist på natriumklorid och kan defineras som en S- eller P-Na- koncentration på mindre 135mmol/L

Vanlig elektrolytrubbning och förekommer i upp till 15-30 % av alla sjukhusvårdade patienter. Sjukhusvårdade patienter med hyponatremi har en förlängd vårdtid samt ökad mortalitet som är relaterad till graden av hyponatremi.

Question 7

Eliquis

Answer 7

Indikationer
Profylax av venös tromboembolism (VTE) hos vuxna patienter som genomgått elektiv höft- eller knäledsplastik.

Profylax av stroke och systemisk embolism hos vuxna patienter med icke-valvulärt förmaksflimmer (NVAF) med en eller flera riskfaktorer, såsom tidigare stroke eller transitorisk ischemisk attack (TIA), ålder ≥ 75 år, hypertoni, diabetes mellitus, symtomatisk hjärtsvikt (NYHA-klass ≥ II).

Behandling av djup ventrombos (DVT) och lungembolism (LE), och profylax av recidiverande DVT och LE hos vuxna (se avsnitt Varningar och försiktighet beträffande hemodynamiskt instabila patienter med lungemboli).

Question 8

Hjärtsvikt

Answer 8

Hjärtsvikt (HF, heart failure) är ett kliniskt syndrom karaktäriserat av typiska symtom (t ex andnöd, bensvullnad och trötthet), som kan vara förknippat med kliniska tecken (t ex förhöjt jugularventryck, lungrassel och perifera ödem), orsakat av en strukturell och/eller funktionell hjärtstörning, vilket resulterar i minskad hjärtminutvolym och/eller förhöjda intrakardiella tryck i vila eller under arbete.

Question 9

hjärtsvikt med HFpEF

Answer 9

Hjärtsvikt kan delas in i fyra huvudgrupper, baserat på mätning av vänster kammares ejektionsfraktion (EF).

Hjärtsvikt med reducerad EF (HFrEF = Heart Failure with reduced Ejection Fraction, EF ≤ 40 %)

Hjärtsvikt med lätt reducerad EF (HFmrEF = Heart Failure with mildly reduced Ejection Fraction, EF 41-49 %).

Hjärtsvikt med bevarad EF (HFpEF = Heart Failure with preserved Ejection Fraction, EF ≥ 50 %).

Hjärtsvikt med förbättrad EF, där EF initialt var ≤ 40 % (HFrEF), men som efter behandling förbättrats med minst 10 procentenheter till EF > 40 % (HFimpEF = Heart Failure with improved Ejection Fraction).

Question 10

Hypervolem

Answer 10

Hypervolem: kombinerat överskott av natrium och vatten (mer vatten)
Euvolem: ökad vattenvolym utan signifikant natriumbrist

Question 11

Kol-exacerbation

Answer 11

Akuta försämringar (akuta exacerbationer, AECB-acute exacerbations of chronic bronchitis förekommer med varierande frekvens hos patienter med KB och KOL,

beror ofta på att den redan befintliga inflammationen i luftvägarna ytterligare försämras till följd av en infektion. De flesta akuta exacerbationer vid KB och lindriga exacerbationer vid KOL orsakas av virus, varför antibiotikabehandling bör undvikas vid dessa tillstånd.

Vid allvarliga exacerbationer har bakteriella infektioner visat sig ha större betydelse, varför dessa oftast utgör indikation för antibiotikabehandling.

Question 12

respiratorisk insufficiens

Answer 12

Hypoxisk respiratorisk insufficiens (Typ 1) definieras som ett lågt arteriellt PO2 (< 8,0 kPa). Arteriell blodgasanalys (artärpunktion) krävs för diagnosen och rekommenderas vid saturation (SpO2) ≤ 92 %.

Hyperkapnisk respiratorisk insufficiens (Typ 2) definieras som ett förhöjt arteriellt PCO2 (> 6,0 kPa). Arteriell blodgasanalys krävs för diagnosen.

Respiratorisk acidos föreligger om en patient med hyperkapnisk respiratorisk insufficiens har ett lågt arteriellt pH (< 7,35). Detta är akut och potentiellt livshotande.

Vanliga tillstånd bakom hypoxisk respiratorisk insufficiens är pneumoni, kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), fibros och lungembolisering.

Otillräcklig ventilationsförmåga vid exempelvis KOL-exacerbation eller obesitas-hypoventilation är den vanligaste mekanismen bakom hyperkapnisk respiratorisk insufficiens.

Question 13

Vilodyspné

Answer 13

andnöd i vila, symtom vid bl.a. hjärtsvikt.

Question 14

atelektas

Answer 14

Atelektas definieras som sammanfallen (kollaps av alveolerna), lufttom lungvävnad till följd av begränsad andning, blockering av bronkerna, yttre kompression eller brist på alveolär surfaktant

Question 15

Broniektaser

Answer 15

Bronkiektasier är sjukligt dilaterade bronker och bronkioler som uppstår till följd av defekter i bronkväggen. Dessa kan vara medfödda men orsakas vanligen av inflammatoriska processer som bryter ned bronkväggen. Bronkiektasier kan även förorsakas av fibrotisk skrumpning av lungparenkymet, s k traktionsbronkiektasier.
Etiologi

Nekrotiserande infektioner
Orsakade av bakterier och virus (kikhosta, tuberkulos, atypiska mykobakterier, mykoplasma, klebsiella, Staphylococcus aureus, RS-virus, influensa, adenovirus, mässling).

Medfödda sjukdomar
Primär ciliär dyskinesi (PCD), cystisk fibros (CF) m fl.

Immunbristsjukdomar
Medfödd eller förvärvad immunbrist såsom hypogammaglobulinemi, Common Variable Immunodefficiency (CVID), hiv, hematologiska maligniteter, Graft versus host-reaktion (GVH) efter benmärgstransplantation, kronisk avstötning efter lungtransplantation och sekundärt till immunhämmande läkemedelsbehandling.

Reumatiska sjukdomar
Reumatoid artrit, SLE, Sjögrens syndrom m m.

Allergisk bronkopulmonell aspergillos (ABPA)

Bronkobstruktion
Mellanlobssyndrom.

Kronisk sinuit
S k sinobronkiellt syndrom.

Inhalation av toxiska gaser

Övrigt
Inflammatorisk tarmsjukdom, yellow nail syndrome, aspiration, reflux, astma, KOL.

Question 16

skivepitelcancer

Answer 16

Skivepitelcancer är en typ av hudcancer

Question 17

Anafylaxi

Answer 17

generell överkänslighetsreaktion med snabb reaktion

Question 18

Artros

Answer 18

arhritis, ledsvikt

Question 19

KLL

Answer 19

Kronisk Lymfatiskt leukemi

Question 20

Pagets sjukdom

Answer 20

två olika sjukdomar. Den första är en bensjukdom, som yttrar sig i att skelettet urkalkas och deformeras. Det är framför allt de längre skelettbenen som deformeras, medan skallbenet förtjockas.
Den andra sjukdomen är en variant av bröstcancer, som yttrar sig i eksem på och/eller runt bröstvårtan.

Question 21

UCG

Answer 21

Ekokardiografi

Question 22

PAH

Answer 22

pulmonary arterial hypertension,
Pulmonell arteriell hypertension

Question 23

CTEPH

Answer 23

chronic thromboembolic pulmonary hypertension
Kronisk tromboembolisk pulmonell hypertension
Kronisk lungembolism

Question 24

Pneumotorax

Answer 24

Luft i pleurala rummet, oftast p.g.a. trauma eller spontant uppkommen.

Question 25

myosit

Answer 25

myosis, muskelinflammation

Question 26

ERCP

Answer 26

Endoskopisk retrograd kolangiopankreatografi

Question 27

tolvfingertarmen

Answer 27

duodenum är den första delen av tunntarmen. Som namnet avslöjar är den lika lång som 12 fingrar är breda, eller närmare 25 cm

Question 28

osteoporos

Answer 28

benskörhet

Question 29

kotkompression

Answer 29

Kotkompressionsfrakturer drabbar oftast äldre med osteoporotiskt skelett. Frakturerna uppkommer vanligen utan föregående trauma. Sådana “spontana” kotkompressioner är en manifestation av osteoporos. Ibland kan ett mindre utlösande trauma, som ett fall inomhus, finnas i anamnesen.

Question 30

Ortostatisk hypotension

Answer 30

innebär sänkning av systemiskt blodtryck i stående. Cerebral hypoperfusion kan ge upphov till symtom som yrsel eller synkope. Förekomsten av ortostatisk hypotension ökar med åldern, troligen på grund av nedsatt baroreceptorreflex och dess samspel med autonoma nervsystemet

Question 31

koledokussten

Answer 31

Gallgångssten

Question 32

ikterus

Answer 32

jaundince

Question 33

kolangit

Answer 33

Akut kolangit innebär att en infektion i de djupa gallgångarna orsakar en sepsisliknande bild.

Kolangit kan uppstå p g a avflödeshinder vid t ex:

Gallgångssten
Tumör
Skleroserande kolangit
Papillstenos
Benign stenos/striktur (t ex post-op eller akut/kronisk pankreatit)

Question 34

ACTH

Answer 34

Adrenokortikotropiskt hormon

Question 35

Kortisol

Answer 35

P-Kortisol (morgonvärde) > 350 nmol/L hos fysiskt ostressad patient innebär låg sannolikhet för ACTH/kortisolbrist.

Referensintervall:
Morgontimmar, före kl 10.00: 101 - 536 nmol/L
Eftermiddagstimmar, efter kl 17.00: 79 – 478 nmol/L

Question 36

Ferritin

Answer 36

Ferritin är ett intracellulärt protein som förekommer framför allt i leverceller och makrofager och utgör kroppens normala lagringsform av järn. Proteinet utsöndras även till plasma och är korrelerat till storleken på järndepåerna i kroppen.

Låga värden av S-Ferritin talar för sänkta järndepåer och kan ses vid järnbristanemi. Förhöjda värden ses framför allt vid infektioner, levercellsskador av olika genes, akut trauma (t.ex. hjärtinfarkt), myeloproliferativa sjukdomar samt vid hemokromatos.

Question 37

S- Kreatinin

Answer 37

GFR
>65 år: > 60 mL/min/1,73 m² kroppsyta
51-65 år: 60-110 ”
18-50 år: 80-125 ”

Medicinsk bakgrund/Tolkning
Kreatinin bildas i muskulatur, relativt individ-konstant. Vid normal serumkoncentration utsöndras kreatininet via njurarna genom filtration i glomeruli, utan efterföljande reabsorption eller nämnvärd exkretion, varför kreatinin kan användas som substans för mätning av glomerulusfiltrationen. Vid normal njurfunktion är kreatininhalten i serum beroende av individens muskelmassa i förhållande till kroppsstorlek. Efter mycket köttrika måltider (fr.a. kokt kött) kan så mycket kreatinin absorberas att serumkoncentrationen kan stiga med upp till 30 procent. Vid försämrad glomerulär filtration, stiger
kreatininkoncentrationen i serum.

När man är intresserad av en persons njurfunktion, används ofta måttet relativ glomerulär filtration (relativt GFR) i vilket filtrationsenheten är mL/min/1,73m². Laboratoriet gör därför en estimering av relativ glomerulär filtrationshastighet; eGFRkr i mL/min/1,73 m² för varje beställning av S-Kreatinin hos vuxna.
Beräkningen utförs med formeln LMrev.

För att öka noggrannheten i ett beräknat GFR kan man ta medelvärdet av beräknat GFR utifrån Cystatin C och Kreatinin. Detta gäller i synnerhet vid låga nivåer GFR <30 mL/min/1,73m², där de enskilt beräknade GFR värdena inte anses tillräckligt noggranna. För båda markörerna (kreatinin och cystatin C) gäller att noggrannheten av beräkningarna försämras t.ex. vid störd sköldkörtelfunktion och under graviditet.

Om man önskar hjälp med att beräkna dosering av läkemedel, som till väsentlig del utsöndras via njurarna genom glomerulär filtration, är det dock den absoluta glomerulära filtrationen (mL/min), som är av största intresse. Den kan beräknas från en persons längd, vikt och relativa eGFR. För snabb sådan beräkning hänvisas till https://www.egfr.se/

Question 38

hemokromatos

Question 39

S- Calcium joniserat

Answer 39

Referens värden 1,15 - 1,33 mmol/L.

Medicinsk bakgrund / Tolkning
Ungefär hälften av totalmängden calcium i plasma är fritt, “joniserat” calcium, vilket utgör den biologiskt aktiva formen. Resten är proteinbundet (ffa till albumin) eller komplexbundet (till citrat, fosfat, sulfat, lipider m.fl.).

Calciumjonkoncentrationen är av vital betydelse för olika cellfunktioner såsom enzymreaktioner, permeabilitet, neuronaktivitet och muskelkontraktioner m.m. och är därför mycket hårt reglerad. Det är koncentrationen av fritt kalcium som är den biologiskt och diagnostiskt intressanta vid misstanke om rubbad calciumomsättning. Vid hypoalbuminemi, njurinsufficiens och hos patienter som fått stora blodtransfusioner (citratblod) är analys av fritt calcium nödvändig då totalcalcium ger en felaktig bild av kalciumtillgången för vävnaden.

Hypokalcemi (sänkta värden) ses bl.a. vid D-vitaminbrist, brist på parathormon(PTH), uremi, och efter massiv blodtransfusion (citrattillförsel).

Förhöjda värden ses bl.a. vid hyperparatyreoidism, maligniteter, sarkoidos, D-vitamin-intoxikation och ibland vid långvarig litiumbehandling.

Interferens och felkällor
Hemolys ger falskt låga analysresultat

Question 40

B-Blodstatus

Answer 40

För bedömning av blodstatus (B-Blodstatus) görs i första hand en bedömning av blodets hemoglobinhalt, röda blodkroppsindices samt vita och trombocyter med automatiskt analysinstrument. I denna analys ingår följande parametrar:
Erytrocytpartikelkoncentration, EPK
Erytrocytvolymfraktion, EVF
Hemoglobin, Hb
Leukocytpartikelkoncentration, LPK
Medelcell hemoglobinkoncentration, MCHC
Medelcellvolym, MCV
Tromcytpartikelkoncentration, TPK

Question 41

B- Blodstatus med B-Celler, differentialräkning

Answer 41

Blodets celler bildas från primitiva hematopoetiska celler i benmärgen. Huvudparten av differentieringen äger rum i benmärgen varför blodet normalt huvudsakligen innehåller mogna, differentierade celler. Vid ett flertal tillstånd primärt hematologiska, infektiösa, reaktiva m.m. avviker antalet celler i blodet.

En automatiserad differentialräkning av leukocyter ger inte en komplett information om de mindre vanliga, normala eller onormala cellerna, men instrumentet ger dock varningar på ett eller flera sätt. När så krävs utförs då en manuell differentialräkning. Den inbördes fördelningen mellan cellslagen och differentieringsgraden kan skilja sig från den normala men även kvalitativa förändringar kan ses i enskilda celler eller poeser.

Question 42

PK(INR)

Answer 42

Protrombinkomplex (international normalized ratio), PK(INR) analyserar det externa koagulationssystemet. Här ingår de K-vitaminberoende koagulationsfaktorerna II (protrombin), VII och X. Metoden är standardiserad enligt internationella riktlinjer genom international normalized ratio (INR) och en lokal korrektionsfaktor, international sensitivity index (ISI) för att ge en god samstämmighet mellan olika reagens och instrument. Förhöjt PK(INR) ses vid bl.a: Waranbehandling, leverskada, k-vitaminbrist (malnutrition eller bredspektrumantibiotika), brist på eller antikroppar mot faktor II (protrombin), faktor VII och/eller faktor X. Disseminerad intravaskulär koagulation kan också ge förhöjt PK(INR). DOAKs (trombinhämmare och FXa-hämmare) ger ökat PK(INR) vid uttalad överdosering. Indikationer för analysen är t ex: blödningsutredning, preoperativ bedömning, kontroll av behandling med vitamin K-antagonister och som screening-test av leverfunktionen.

Question 43

myelom

Answer 43

Myelom eller multipelt myelom är en cancersjukdom som uppstår i benmärgen. Det är en kronisk sjukdom

Myelom utgår från en typ av vita blodkroppar som kallas plasmaceller. Plasmacellerna finns framför allt i benmärgen.

Question 44

Ronki

Answer 44

är det biljud som uppstår vid andning om luftvägarna är trånga, till exempel vid astma eller KOL.

Question 45

ronkin i två olika grupper.

Answer 45

Sonora (lågfrekventa), som är typiska för KOL, och sibilanta (högfrekventa) som är typiska för astma. Man kan även få ronki vid förkylning, men det beror då inte på någon kronisk sjukdom utan är en del av förkylningen

Question 46

biljud

Answer 46

murmur or other abnormal sound from the heart, lungs and intestines.

sidoljud eller onormalt ljud från hjärta, lungor och tarmkanal

Question 47

Nefrotiskt syndrom

Answer 47

Uttalad proteinuri
Hypoalbuminemi
Ödem
Hyperlipidemi

Question 48

FiO2

Answer 48

Fraktion inblandad syrgas

Question 49

ARDS

Answer 49

ARDS, Acute Respiratory Distress Syndrome, är en form av akut svår lungsvikt som kan ske till följd av exempelvis lunginflammation, trauma eller blodförgiftning. Tillståndet innebär att lungornas funktion kollapsar och dödligheten är hög. Patienterna behandlas på intensivvårdsavdelning med hög procenthalt syrgas

Question 50

betametason

Answer 50

• Tillstånd där kortikosteroidernas antiinflammatoriska och immunosuppressiva effekt är önskvärd framför allt för intensiv behandling under kortare tid.
• Hjärnödem.

Question 51

Pseudokrupp

Answer 51

Krupp är en virusinfektion i larynx. Den är särskilt vanlig på hösten och vintern och drabbar främst barn i åldrarna 3 mån - 3 år.

Question 52

Hypovolem

Answer 52

: kombinerad brist av natrium och vatten (mer brist på natrium)