Ordlista Flashcards
lära mig svenska begrepp inom Medicin
Skov
Ett skov är en period då nya symtom uppstår eller gamla återkommer, varefter de går tillbaka – helt eller delvisd
Hypotyreos
brist på sköldkörtelhormon
Thyroid
Sköldkörtel
Pleurit
lungsäcksinflammation
Atrial fibrillation eller förmaksflimmer
Vid förmaksflimmer slår hjärtat oregelbundet och oftast fort.
kan öka risken för blodpropp och stroke
Hyponatremi
Brist på natriumklorid och kan defineras som en S- eller P-Na- koncentration på mindre 135mmol/L
Vanlig elektrolytrubbning och förekommer i upp till 15-30 % av alla sjukhusvårdade patienter. Sjukhusvårdade patienter med hyponatremi har en förlängd vårdtid samt ökad mortalitet som är relaterad till graden av hyponatremi.
Eliquis
Indikationer
Profylax av venös tromboembolism (VTE) hos vuxna patienter som genomgått elektiv höft- eller knäledsplastik.
Profylax av stroke och systemisk embolism hos vuxna patienter med icke-valvulärt förmaksflimmer (NVAF) med en eller flera riskfaktorer, såsom tidigare stroke eller transitorisk ischemisk attack (TIA), ålder ≥ 75 år, hypertoni, diabetes mellitus, symtomatisk hjärtsvikt (NYHA-klass ≥ II).
Behandling av djup ventrombos (DVT) och lungembolism (LE), och profylax av recidiverande DVT och LE hos vuxna (se avsnitt Varningar och försiktighet beträffande hemodynamiskt instabila patienter med lungemboli).
Hjärtsvikt
Hjärtsvikt (HF, heart failure) är ett kliniskt syndrom karaktäriserat av typiska symtom (t ex andnöd, bensvullnad och trötthet), som kan vara förknippat med kliniska tecken (t ex förhöjt jugularventryck, lungrassel och perifera ödem), orsakat av en strukturell och/eller funktionell hjärtstörning, vilket resulterar i minskad hjärtminutvolym och/eller förhöjda intrakardiella tryck i vila eller under arbete.
hjärtsvikt med HFpEF
Hjärtsvikt kan delas in i fyra huvudgrupper, baserat på mätning av vänster kammares ejektionsfraktion (EF).
Hjärtsvikt med reducerad EF (HFrEF = Heart Failure with reduced Ejection Fraction, EF ≤ 40 %)
Hjärtsvikt med lätt reducerad EF (HFmrEF = Heart Failure with mildly reduced Ejection Fraction, EF 41-49 %).
Hjärtsvikt med bevarad EF (HFpEF = Heart Failure with preserved Ejection Fraction, EF ≥ 50 %).
Hjärtsvikt med förbättrad EF, där EF initialt var ≤ 40 % (HFrEF), men som efter behandling förbättrats med minst 10 procentenheter till EF > 40 % (HFimpEF = Heart Failure with improved Ejection Fraction).
Hypervolem
Hypervolem: kombinerat överskott av natrium och vatten (mer vatten)
Euvolem: ökad vattenvolym utan signifikant natriumbrist
Kol-exacerbation
Akuta försämringar (akuta exacerbationer, AECB-acute exacerbations of chronic bronchitis förekommer med varierande frekvens hos patienter med KB och KOL,
beror ofta på att den redan befintliga inflammationen i luftvägarna ytterligare försämras till följd av en infektion. De flesta akuta exacerbationer vid KB och lindriga exacerbationer vid KOL orsakas av virus, varför antibiotikabehandling bör undvikas vid dessa tillstånd.
Vid allvarliga exacerbationer har bakteriella infektioner visat sig ha större betydelse, varför dessa oftast utgör indikation för antibiotikabehandling.
respiratorisk insufficiens
Hypoxisk respiratorisk insufficiens (Typ 1) definieras som ett lågt arteriellt PO2 (< 8,0 kPa). Arteriell blodgasanalys (artärpunktion) krävs för diagnosen och rekommenderas vid saturation (SpO2) ≤ 92 %.
Hyperkapnisk respiratorisk insufficiens (Typ 2) definieras som ett förhöjt arteriellt PCO2 (> 6,0 kPa). Arteriell blodgasanalys krävs för diagnosen.
Respiratorisk acidos föreligger om en patient med hyperkapnisk respiratorisk insufficiens har ett lågt arteriellt pH (< 7,35). Detta är akut och potentiellt livshotande.
Vanliga tillstånd bakom hypoxisk respiratorisk insufficiens är pneumoni, kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), fibros och lungembolisering.
Otillräcklig ventilationsförmåga vid exempelvis KOL-exacerbation eller obesitas-hypoventilation är den vanligaste mekanismen bakom hyperkapnisk respiratorisk insufficiens.
Vilodyspné
andnöd i vila, symtom vid bl.a. hjärtsvikt.
atelektas
Atelektas definieras som sammanfallen (kollaps av alveolerna), lufttom lungvävnad till följd av begränsad andning, blockering av bronkerna, yttre kompression eller brist på alveolär surfaktant
Broniektaser
Bronkiektasier är sjukligt dilaterade bronker och bronkioler som uppstår till följd av defekter i bronkväggen. Dessa kan vara medfödda men orsakas vanligen av inflammatoriska processer som bryter ned bronkväggen. Bronkiektasier kan även förorsakas av fibrotisk skrumpning av lungparenkymet, s k traktionsbronkiektasier.
Etiologi
Nekrotiserande infektioner
Orsakade av bakterier och virus (kikhosta, tuberkulos, atypiska mykobakterier, mykoplasma, klebsiella, Staphylococcus aureus, RS-virus, influensa, adenovirus, mässling).
Medfödda sjukdomar
Primär ciliär dyskinesi (PCD), cystisk fibros (CF) m fl.
Immunbristsjukdomar
Medfödd eller förvärvad immunbrist såsom hypogammaglobulinemi, Common Variable Immunodefficiency (CVID), hiv, hematologiska maligniteter, Graft versus host-reaktion (GVH) efter benmärgstransplantation, kronisk avstötning efter lungtransplantation och sekundärt till immunhämmande läkemedelsbehandling.
Reumatiska sjukdomar
Reumatoid artrit, SLE, Sjögrens syndrom m m.
Allergisk bronkopulmonell aspergillos (ABPA)
Bronkobstruktion
Mellanlobssyndrom.
Kronisk sinuit
S k sinobronkiellt syndrom.
Inhalation av toxiska gaser
Övrigt
Inflammatorisk tarmsjukdom, yellow nail syndrome, aspiration, reflux, astma, KOL.
skivepitelcancer
Skivepitelcancer är en typ av hudcancer
Anafylaxi
generell överkänslighetsreaktion med snabb reaktion
Artros
arhritis, ledsvikt
KLL
Kronisk Lymfatiskt leukemi
Pagets sjukdom
två olika sjukdomar. Den första är en bensjukdom, som yttrar sig i att skelettet urkalkas och deformeras. Det är framför allt de längre skelettbenen som deformeras, medan skallbenet förtjockas.
Den andra sjukdomen är en variant av bröstcancer, som yttrar sig i eksem på och/eller runt bröstvårtan.
UCG
Ekokardiografi
PAH
pulmonary arterial hypertension,
Pulmonell arteriell hypertension
CTEPH
chronic thromboembolic pulmonary hypertension
Kronisk tromboembolisk pulmonell hypertension
Kronisk lungembolism
Pneumotorax
Luft i pleurala rummet, oftast p.g.a. trauma eller spontant uppkommen.
myosit
myosis, muskelinflammation
ERCP
Endoskopisk retrograd kolangiopankreatografi
tolvfingertarmen
duodenum är den första delen av tunntarmen. Som namnet avslöjar är den lika lång som 12 fingrar är breda, eller närmare 25 cm
osteoporos
benskörhet
kotkompression
Kotkompressionsfrakturer drabbar oftast äldre med osteoporotiskt skelett. Frakturerna uppkommer vanligen utan föregående trauma. Sådana “spontana” kotkompressioner är en manifestation av osteoporos. Ibland kan ett mindre utlösande trauma, som ett fall inomhus, finnas i anamnesen.
Ortostatisk hypotension
innebär sänkning av systemiskt blodtryck i stående. Cerebral hypoperfusion kan ge upphov till symtom som yrsel eller synkope. Förekomsten av ortostatisk hypotension ökar med åldern, troligen på grund av nedsatt baroreceptorreflex och dess samspel med autonoma nervsystemet
koledokussten
Gallgångssten
ikterus
jaundince
kolangit
Akut kolangit innebär att en infektion i de djupa gallgångarna orsakar en sepsisliknande bild.
Kolangit kan uppstå p g a avflödeshinder vid t ex:
Gallgångssten
Tumör
Skleroserande kolangit
Papillstenos
Benign stenos/striktur (t ex post-op eller akut/kronisk pankreatit)
ACTH
Adrenokortikotropiskt hormon
Kortisol
P-Kortisol (morgonvärde) > 350 nmol/L hos fysiskt ostressad patient innebär låg sannolikhet för ACTH/kortisolbrist.
Referensintervall:
Morgontimmar, före kl 10.00: 101 - 536 nmol/L
Eftermiddagstimmar, efter kl 17.00: 79 – 478 nmol/L
Ferritin
Ferritin är ett intracellulärt protein som förekommer framför allt i leverceller och makrofager och utgör kroppens normala lagringsform av järn. Proteinet utsöndras även till plasma och är korrelerat till storleken på järndepåerna i kroppen.
Låga värden av S-Ferritin talar för sänkta järndepåer och kan ses vid järnbristanemi. Förhöjda värden ses framför allt vid infektioner, levercellsskador av olika genes, akut trauma (t.ex. hjärtinfarkt), myeloproliferativa sjukdomar samt vid hemokromatos.
S- Kreatinin
GFR
>65 år: > 60 mL/min/1,73 m² kroppsyta
51-65 år: 60-110 ”
18-50 år: 80-125 ”
Medicinsk bakgrund/Tolkning
Kreatinin bildas i muskulatur, relativt individ-konstant. Vid normal serumkoncentration utsöndras kreatininet via njurarna genom filtration i glomeruli, utan efterföljande reabsorption eller nämnvärd exkretion, varför kreatinin kan användas som substans för mätning av glomerulusfiltrationen. Vid normal njurfunktion är kreatininhalten i serum beroende av individens muskelmassa i förhållande till kroppsstorlek. Efter mycket köttrika måltider (fr.a. kokt kött) kan så mycket kreatinin absorberas att serumkoncentrationen kan stiga med upp till 30 procent. Vid försämrad glomerulär filtration, stiger
kreatininkoncentrationen i serum.
När man är intresserad av en persons njurfunktion, används ofta måttet relativ glomerulär filtration (relativt GFR) i vilket filtrationsenheten är mL/min/1,73m². Laboratoriet gör därför en estimering av relativ glomerulär filtrationshastighet; eGFRkr i mL/min/1,73 m² för varje beställning av S-Kreatinin hos vuxna.
Beräkningen utförs med formeln LMrev.
För att öka noggrannheten i ett beräknat GFR kan man ta medelvärdet av beräknat GFR utifrån Cystatin C och Kreatinin. Detta gäller i synnerhet vid låga nivåer GFR <30 mL/min/1,73m², där de enskilt beräknade GFR värdena inte anses tillräckligt noggranna. För båda markörerna (kreatinin och cystatin C) gäller att noggrannheten av beräkningarna försämras t.ex. vid störd sköldkörtelfunktion och under graviditet.
Om man önskar hjälp med att beräkna dosering av läkemedel, som till väsentlig del utsöndras via njurarna genom glomerulär filtration, är det dock den absoluta glomerulära filtrationen (mL/min), som är av största intresse. Den kan beräknas från en persons längd, vikt och relativa eGFR. För snabb sådan beräkning hänvisas till https://www.egfr.se/
hemokromatos
S- Calcium joniserat
Referens värden 1,15 - 1,33 mmol/L.
Medicinsk bakgrund / Tolkning
Ungefär hälften av totalmängden calcium i plasma är fritt, “joniserat” calcium, vilket utgör den biologiskt aktiva formen. Resten är proteinbundet (ffa till albumin) eller komplexbundet (till citrat, fosfat, sulfat, lipider m.fl.).
Calciumjonkoncentrationen är av vital betydelse för olika cellfunktioner såsom enzymreaktioner, permeabilitet, neuronaktivitet och muskelkontraktioner m.m. och är därför mycket hårt reglerad. Det är koncentrationen av fritt kalcium som är den biologiskt och diagnostiskt intressanta vid misstanke om rubbad calciumomsättning. Vid hypoalbuminemi, njurinsufficiens och hos patienter som fått stora blodtransfusioner (citratblod) är analys av fritt calcium nödvändig då totalcalcium ger en felaktig bild av kalciumtillgången för vävnaden.
Hypokalcemi (sänkta värden) ses bl.a. vid D-vitaminbrist, brist på parathormon(PTH), uremi, och efter massiv blodtransfusion (citrattillförsel).
Förhöjda värden ses bl.a. vid hyperparatyreoidism, maligniteter, sarkoidos, D-vitamin-intoxikation och ibland vid långvarig litiumbehandling.
Interferens och felkällor
Hemolys ger falskt låga analysresultat
B-Blodstatus
För bedömning av blodstatus (B-Blodstatus) görs i första hand en bedömning av blodets hemoglobinhalt, röda blodkroppsindices samt vita och trombocyter med automatiskt analysinstrument. I denna analys ingår följande parametrar:
Erytrocytpartikelkoncentration, EPK
Erytrocytvolymfraktion, EVF
Hemoglobin, Hb
Leukocytpartikelkoncentration, LPK
Medelcell hemoglobinkoncentration, MCHC
Medelcellvolym, MCV
Tromcytpartikelkoncentration, TPK
B- Blodstatus med B-Celler, differentialräkning
Blodets celler bildas från primitiva hematopoetiska celler i benmärgen. Huvudparten av differentieringen äger rum i benmärgen varför blodet normalt huvudsakligen innehåller mogna, differentierade celler. Vid ett flertal tillstånd primärt hematologiska, infektiösa, reaktiva m.m. avviker antalet celler i blodet.
En automatiserad differentialräkning av leukocyter ger inte en komplett information om de mindre vanliga, normala eller onormala cellerna, men instrumentet ger dock varningar på ett eller flera sätt. När så krävs utförs då en manuell differentialräkning. Den inbördes fördelningen mellan cellslagen och differentieringsgraden kan skilja sig från den normala men även kvalitativa förändringar kan ses i enskilda celler eller poeser.
PK(INR)
Protrombinkomplex (international normalized ratio), PK(INR) analyserar det externa koagulationssystemet. Här ingår de K-vitaminberoende koagulationsfaktorerna II (protrombin), VII och X. Metoden är standardiserad enligt internationella riktlinjer genom international normalized ratio (INR) och en lokal korrektionsfaktor, international sensitivity index (ISI) för att ge en god samstämmighet mellan olika reagens och instrument. Förhöjt PK(INR) ses vid bl.a: Waranbehandling, leverskada, k-vitaminbrist (malnutrition eller bredspektrumantibiotika), brist på eller antikroppar mot faktor II (protrombin), faktor VII och/eller faktor X. Disseminerad intravaskulär koagulation kan också ge förhöjt PK(INR). DOAKs (trombinhämmare och FXa-hämmare) ger ökat PK(INR) vid uttalad överdosering. Indikationer för analysen är t ex: blödningsutredning, preoperativ bedömning, kontroll av behandling med vitamin K-antagonister och som screening-test av leverfunktionen.
myelom
Myelom eller multipelt myelom är en cancersjukdom som uppstår i benmärgen. Det är en kronisk sjukdom
Myelom utgår från en typ av vita blodkroppar som kallas plasmaceller. Plasmacellerna finns framför allt i benmärgen.
Ronki
är det biljud som uppstår vid andning om luftvägarna är trånga, till exempel vid astma eller KOL.
ronkin i två olika grupper.
Sonora (lågfrekventa), som är typiska för KOL, och sibilanta (högfrekventa) som är typiska för astma. Man kan även få ronki vid förkylning, men det beror då inte på någon kronisk sjukdom utan är en del av förkylningen
biljud
murmur or other abnormal sound from the heart, lungs and intestines.
sidoljud eller onormalt ljud från hjärta, lungor och tarmkanal
Nefrotiskt syndrom
Uttalad proteinuri
Hypoalbuminemi
Ödem
Hyperlipidemi
FiO2
Fraktion inblandad syrgas
ARDS
ARDS, Acute Respiratory Distress Syndrome, är en form av akut svår lungsvikt som kan ske till följd av exempelvis lunginflammation, trauma eller blodförgiftning. Tillståndet innebär att lungornas funktion kollapsar och dödligheten är hög. Patienterna behandlas på intensivvårdsavdelning med hög procenthalt syrgas
betametason
- Tillstånd där kortikosteroidernas antiinflammatoriska och immunosuppressiva effekt är önskvärd framför allt för intensiv behandling under kortare tid.
- Hjärnödem.
Pseudokrupp
Krupp är en virusinfektion i larynx. Den är särskilt vanlig på hösten och vintern och drabbar främst barn i åldrarna 3 mån - 3 år.
Hypovolem
: kombinerad brist av natrium och vatten (mer brist på natrium)
