Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Lingvistik 2 > Ordklasser, satser och fraser > Flashcards

Ordklasser, satser och fraser Flashcards

1
Q

Vilka är de öppna ordklasserna och vad definierar en öppen ordklass?

A

Substantiv, Verb, Adjektiv, Adverb. Tillkommer nya ord. I regel böjbara ord, lexikala ord.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vilka är de slutna ordklasserna och vad definierar en sluten ordklass?

A

Pronomen, Räkneord, Prepositioner, Konjunktioner, Subjunktioner, Interjektioner
Begränsad mängd ord, oftast oböjliga, funktionella ord.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vilka kriterier finns för att bestämma ordklass?

A

Semantik, Syntax och morfologi.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vilka syntaktiska roller har substantiv?

A

Subjekt, Objekt. Predikativ (x är en häst) och rektion (på en häst).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vilka morfologiska aspekter har substantiv?

A

Genus (en, ett)
Species (bestämd, obestämd)
Numerus (singularis, plural)
Kasus (genitiv “husets”, nominativ “huset”, Ackustativ (direkt obj), Dativ (indirekt obj), Genitivattribut (Hundens skugga)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad är kongruensböjning?

A

När ord böjs efter huvudordet de tillhör (ett blått hus, en blå katt)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad är finita verb?

A

Finita verb är i presens (krattar), preteritum (krattade) och imperativ (kratta!) = kräver ej hjälpverb. Utgör predikat och är satsbildande.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad är infinita verb?

A

Infinita verb är verb i infinitiv (kratta) och supinum (krattat). Kräver infinitivmärke (att kratta) och hjälpverb för supinum (har, hade)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad är är de tre modusformerna för verb?

A 
Indikativ = kallade, gick
Konjunktiv = vore, sprunge, leve (önskan/villkor)
Imperativ = kalla, gå, lev (uppmaning)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad är diates?

A

Diates är en böjningsform av verb. Verb kan stå i aktiv//passiv diates.
Passiv diates är s-form (låstes) och aktiv är låstes) Deponensform är s-böjda verb som inte är passiva (slåss, retas, andas)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vilka är verbens temaformer + tempus?

A 
Infinitiv = kalla
Presens = kallar
Preteritum = kallade
Supinum = kallat
Perfekt (aspekt) = har/hade kallat
Futurum = ska kalla
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad innebär aspekt hos verb?

A

Aspekt = böjningsform via hjälpverb
habitualis – ”vanemässig”: Hon går ofta ut.
iterativ – ”upprepning”: Hon hostade flera gånger.
progressiv – ”pågående”: Hon kom springandes. / Han satt och läste då.
imperfektiv – ”icke avslutad”: Hon höll på att springa.
perfektiv – ”avslutad”: Hon hade sprungit tidigare

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Ge exempel på verb i infinitiv

A

sprang, sova, prata

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Ge exempel på verb i presens

A

springer, sover, pratar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Ge exempel på verb i preteritum

A

Sprang, Sov, pratade

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Ge exempel på verb i supinum

A

Sprungit, Sovit, Pratat

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Ge exempel på verb i perfekt

A

Jag hade sovit, Jag har sovit

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Ge exempel på verb i aspekt habitualis

A

Jag leker ofta med leksaker

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Ge exempel på verb i aspekt iterativ

A

Jag dansade om och om igen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Ge exempel på verb i aspekt progressiv

A

Jag kom gåendes, Jag läste när han kom in

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Ge exempel på verb i aspekt imperfektiv

A

Jag höll på och diskade

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Ge exempel på verb i aspekt perfektiv

A

Jag hade ätit klart.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vilka syntaktiska roller kan adjektiv ha?

A

De kan vara attribut i NP (Den röda tröjan) eller predikativ (Tröjan var röd)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Ge exempel på adjektiv böjt i genus och numerus

A

Den röda tröjan/Ett rött lakan/En röd tröja/Flera röda lakan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Vad heter komperativböjningarna för adjektiv?

A

Positiv (vanlig), Komparativ (vanligare), Superlativ (vanligast)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Vilka syntaktiska roller kan pronomen ha?

A

Ersätta NP och Adj.P, och reflekterar tbx på sådana fraser, ersätter verb (Han dricker. Gör han /det/?)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Hur kan pronomen böjas?

A

I subjekt och objekt /jag, mig/ du, dig/ hon, henne/
I utrum/neutrum /denna/detta
Singularis/Pluralis denna/dessa
Kan kompereras i många, flera, flest

28
Q

Vad är personliga pronomen?

A

Jag, du, han, hon, hen

29
Q

Vad är definita och indefinita pronomen?

A

Syftar på något bestämt/obestämt

30
Q

Vad är anaforiska pronomen?

A

Flickan kände att hon var hungrig (hon syftar tillbaka på flickan)

31
Q

Vad är reflexiva pronomen?

A

sig, mig, dig, oss, er (syftar på subjektet)

32
Q

Vad är reciproca pronomen?

A

varandra, (syftar tillbaka på subjekt i relation)

33
Q

Vad är relativa pronomen?

A

Syftar på tidigare ord och inleder bisats. Boken /som/ lästes, huset /vars/ dörr var öppen, stenen /vilken/ låg

34
Q

Vad är demonstrativa pronomen?

A

Pronomen som pekar ut ngt/deiktiska (denna, den här, dessa, sådana)

35
Q

Vad är kvantitativa pronomen?

A

(obestämt pronomen) beskriver grupp eller urval (varje, alla, många, några)

36
Q

Vad är interrogativa pronomen?

A

(obestämt pronomen) Vem vann? Vilket hus? Vad hände?

37
Q

Vilka typer av adverb finns?

A

Tidsadverb, rumsadverb, sättsadverb, gradadverb (ganska, mycket), intensitetsadverb (lagom, extremt, fullständigt, väldigt), modalitetsadverb (troligtvis), negationsadverb och fokusadverb (bara, enbart)

38
Q

Vad är satsadverb?

A

Bestämmer hela satser; första kommer efter verb i huvudsats, andra i bisats mellan subjekt och första verb.
(Inte, i alla fall, faktiskt, också, antagligen, även, däremot)
Hon kan /inte/, hon är /faktiskt/ dum i huvudet.

39
Q

Vad är verbpartiklar?

A

Delar som tillhör verb och ändrar mening. (Hoppade på, köra om, bryta av.)

40
Q

Vad är konjunktioner?

A

Kopplar ihop ord, fraser och satser på samma nivå. (Och, eller, men)

41
Q

Vad är subjunktioner?

A

Inleder bisats, som, så att, för att, ifall, att

42
Q

Vad är infinitivmärke?

A

Följs av verb i infinitiv, kan uttalas å i kontexten

43
Q

Vad är particip?

A

Skriven, skrivet, skrivna (perfekt, kongruensböjning)

skrivande, skrivandes (presens)

44
Q

Vad har satser vanligen?

A

Ett finit verb

45
Q

Vad är ett satsattribut?

A

Mannen (som har en hatt)

46
Q

Vad är transitiva verb?

A

Verb som kräver två argument. /Hon/ krossade /fönstret/

47
Q

Vad är bitransitiva verb?

A

Verb som kräver tre argument. (/Jag/ gav /henne/ /stenen/

48
Q

Vad är intransitiva verb?

A

Verb som kräver ett argument /Flickan/ sover

49
Q

Vad är predikativ?

A

En satsdel som beskriver NP utan att ingå i den (X är stor, X kallas Y) Han blev lämnad/Han åt fisken rå

50
Q

Vad är skillnaden på predikativ subjektiv och objektiv?

A

Subjektiv predikativ kongruensböjs efter subjektet. (Vara, bliva); Vi är stolta, Hon är stolt. Hon är professor, komma gående, sjunka ihop utmattad, vila nöjd.
Objektiv predikativ kongruerar med det direkta objektet. Barnen gjorde mig /glad/, Barnen gjorde oss glada.

51
Q

Vad är primära satsdelar?

A

Subjekt, Objekt, Agent, Predikat, Predikativ, vissa adverbial.

52
Q

Vad är skillnad på predikat och predikativ?

A

Predikat innehåller alltid finitverb. (Hon gick) Vad händer?)
Predikativ är tillägg på NP, en utfyllnad på predikatet (Hon gick stigen fel, Hon blev kall.)

53
Q

Vad inleds bisatser med?

A 
Relativt pronomen (som, vilken, vars), interrogativt pronomen, subjunktion (som, för att, i fall att, eftersom)
Frågande adverb (hur de ska lösa)
Negation efter finita verb i HS (Jag tror(=fv) inte det / eftersom jag inte kan(=fv).) Negation före i bistats.
54
Q

Vad definiterar bisatstypen relativsats?

A

Ingår i NP, bestämmer pron. eller sub.
Inleds med relativpronomen (som, vad, vilken), relativadverb (då, när, därifrån), prep + rel.pronomen (på vilken, med vilka)
Relaterar tillbaka till ngt

55
Q

Hur skiljer man på att-sats och infinitivfraser?

A

Att-sats en bisats, Hon lovade [att hon skulle dansa] ? (=objekt)
[Tanken på att hon skulle dansa] (=rektion) gjorde henne glad.
[Att dansa var det som var bäst] (=subjekt)

Infinitivfras, Hon lovade [att dansa] = att dansa del av huvudsats.

56
Q

Vad inleds indirekta frågesatser med?

A

hur, när, om, huruvida, vem som
Jag undrar [hur det går]?
Jag vet inte [när det är möjligt]?

57
Q

Vad definierar huvudsatser?

A

Har subjekt och finit verb.

58
Q

Vad är lingvistisk determinism och relativism?

A

Att språket determinerar hur vi tänker och att alla språk är relativa andra i hur det beskriver världen

59
Q

Vad är extension?

A

Alla objekt som stämmer in på begreppet “x”

60
Q

Vad är ett semantiskt fält?

A

Ex. däggdjur är ett semantiskt fält som innefattar allt som är däggdjur

61
Q

Vad är ett semantiskt nätverk?

A

Relationerna inom semantiska fält, underordning/överordning

62
Q

Vad är polysemi?

A

Ett ord med samma ordklass, böjningsmönster och ursprung som delar etymologiskt ursprung med olika innerbörder.

63
Q

Vad är homonymi?

A

Ord med samma form men olika ursprung/böjning. Bok som i sak man läser eller träd.

64
Q

Vad är antonymi?

A

“Motsatsord”
Ömsesidig uteslutning = djur-växt
Gradmotsats = mycket - lite
Omvända relationer = köpa - sälja

65
Q

Vad är hyponomi och hypernomi?

A

Glass är hypernom till hyponomerna isglass och vaniljglass

66
Q

Vad är meronymi?

A

Beskriver delar i relation till helhet. Fot och Huvud meronymer till kropp.

Lingvistik 2 (1 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions