Ordklasser

Question 1

Vilka 3 kriterier tillämpas vid ordklassindelning och i vilken ordning?

Answer 1

1. Morfologikriteriet (hur ordet böjs)
2. Funktionskriteriet (ordets relation till andra ord)
3. Betydelsekriteriet (vad ordet betecknar)

Question 2

Hur böjs substantiv?

Answer 2

• Numerus (singular/plural)
• Species (obestämd-/bestämd form)
• Kasus (grundform/genitiv)

Question 3

Vad kallas svenskans två genus för substantiv?

Answer 3

n-genus (utrum) och t-genus (neutrum)

Question 4

Man kan dela in genitiv i olika typer efter semantiken. Vilka då?

Answer 4

• Ägandegenitiv/possessiv genitiv
• Subjektiv genitiv
• Objektiv genitiv
• Måttsgenitiv
• Allmän genitiv

Question 5

[Substantiv]
Vad kallas räkningsbara element som inte består av likartade delar?

Answer 5

Artnamn eller appellativer

Question 6

[Substantiv]
Vad kallas företeelser som är räkningsbara men byggs upp av individuella delar?

Answer 6

Kollektiver

Question 7

[Substantiv]
Vad kallas ord som inte är räkningsbara, sätts endast med svårighet i plural och betecknar helheter som består av mindre individuella delar som bildar svärmar, flockar, grupper?

Answer 7

Gruppbetecknande ord

Question 8

[Substantiv]
Vad kallas inte räkningsbara företeelser som ogärna sätts i plural i ch som betecknar saker vi tänker på som ämnen/substanser?

Answer 8

Ämnesbeteckningar

Question 9

[Substativ]
Vad kallas ord som inte gärna sätts i plural, liknar ämnesbeteckningarna men betecknar abstrakta företeelser?

Answer 9

Abstrakta massord

Question 10

Vad innebär det att adjektiv kongruensböjs?

Answer 10

Ett adjektivs ändelse bestäms av ”sitt” substantivs numerus, genus och species.

Question 11

Vilka är adjektivens komparationsformer?

Answer 11

Positiv, komparativ och superlativ

Question 12

Hur komparerar man utan böjningsändelser (dvs. morfologiskt)?

Answer 12

Man komparerar perifrasiskt genom att göra en omskrivning med ”mer” och ”mest”

Question 13

Vad är absolut komparativ?

Answer 13

När komparativformen av adjektivet används utan att det finns någon jämförelse med bilden

Question 14

[Verb] Vilka aktionsarter finns det?

Answer 14

Tillståndsverb, dynamiska verb, processverb, övergångsverb (gradvisa och momentana)

Question 15

Vilka former kan verben stå i?

Answer 15

Infinit- eller finit form

Question 16

Hur böjs ett finit verb?

Answer 16

I tempus (presens – preteritum) och/eller modus (indikativ – konjunktiv – imperativ)

Question 17

Vilka är de infinita verbformerna?

Answer 17

Infinitiv (efter ”att”) och supinium (efter ”har” eller ”hade”)

Question 18

Verb kan stå i aktiv eller passiv diates. Hur uttrycks passiv diates?

Answer 18

Med verbets s-form

Question 19

Vad kallas verb i s-form som inte uttrycker passiv?

Answer 19

Verb i deponensform (deponensverb)

Question 20

Verb kan delas in efter grader av transitivitet, dvs. hur många argument (något förenklat nominalfraser) de normalt konstrueras med. Vilka är dessa?

Answer 20

• Opersonliga verb (konstrueras med ett betydelsesvagt ”det” som subjekt
• Intransiva verb (kräver en betydelsebärande nominalfras som subjekt)
• Monotransiva (konstrueras normalt med både subjekt och direkt objekt)
• Bitransiva (konstrueras normalt med subjekt och både direkt och indirekt objekt)

Question 21

Vad är obestämda (eller indefinita) pronomen?

Answer 21

Pronomen som inte är entydigt bestämda i talsituationen

Question 22

Vad är bestämda (eller definita pronomen)?

Answer 22

Pronomen som får sin syftning entydigt bestämd i talsituationen

Question 23

Vilka grupper kan definita pronomen delas in i?

Answer 23

• Demonstrativa pronomen (får sin referens direkt i talsituationen)
• Anaforiska pronomen (får sin referens i den språkliga kontexten, dvs. syftar på något som just nämnts)
• Determinativa pronomen (får sin referens av en relativsats längre fram i meningen)
• Reflexiva pronomen (syftar i regel på subjektet i satsen)
• Relativa pronomen (inleder bisatser, ibland i kombination med en preposition)

Question 24

Vilka två underavdelningar kan indefinita pronomen delas in i?

Answer 24

• Frågande pronomen
• Kvantitativa pronomen

Question 25

Vad skiljer de obestämda artiklarna ”en” och ”ett” från de motsvarande räkneorden?

Answer 25

Den obestämda artikeln är alltid obetonad

Question 26

Vad är dubbel bestämdhet (dubbel definitet)?

Answer 26

När ett substantiv har både en framför- och efterställd artikel

Question 27

Vad skiljer adverb från adjektiv som kongruerar med ett t-ord i singular?

Answer 27

Adverb kongruerar inte om man ändrar numerus på det ord som misstänks utlösa kongruens

Question 28

Vilka två sorters adverb finns det?

Answer 28

• Innehållsadverb (preciserar tid, sätt, rum, omständighet osv. för verbet) • Satsadverb (bestämmer satsen som helhet, kan uttrycka t.ex. sanningshalt, talarens attityd, negation och sannolighet)

Question 29

Vad har innehållsadverben för undergrupper?

Answer 29

• Tidsadverb • Sättsadverb • Rumsadverb • Omständighetsadverb

Question 30

Vilka två undergrupper har räkneorden?

Answer 30

• Grundtal • Ordningstal

Question 31

Vad skiljer prepositioner och liknande verbpartiklar åt?

Answer 31

Verbpartiklarna är alltid betonade, prepositionerna är normalt obetonade

Question 32

Konjunktioner kan delas in i undergrupper efter betydelsen. Vilka är undergrupperna?

Answer 32

• Additiva eller kopulativa konjunktioner (och, samt) • Disjunktiva konjunktioner (eller) • Explanativa konjunktioner (ty, för) • Adversativa konjunktioner (men) • Konklusiva konjunktioner (så)

Question 33

Vad är subjunktionernas uppgift?

Answer 33

Att inleda bisatser. De anger semantisk relation mellan bisatsen och den överordnande satsen/frasen (t.ex. orsak, avsikt eller villkor)

Question 34

Vad kan hjälpa oss att skilja infinitivmärket ”att” från subjunktionen ”att”

Answer 34

• Infinitivmärket uttalas ”å” • Infinitivmärket inleder infinitivfraser som dels saknar subjekt, dels saknar finit verb • Infinitivmärket följs alltid av ett verb i infinitiv

Question 35

Vilka två undergrupper av particip finns det?

Answer 35

• Present particip (ibland preteritum particip). Bildas av verbstam + ande/ende. • Perfekt particip. Bildas av verbstam + suffix (t.ex. -ad/-d/-t) + kongruensböjning