Ögat/Synen

Question 1

Gula fläcken

Answer 1

den del av näthinnan som innehåller allra flest tappar.

Där ser vi skarpast, och med den fokuserar vi blicken för att se detaljer.

Question 2

Hornhinnan

Answer 2

Det yttersta skiktet i främre delen av ögat. Helt genomskinlig och innehåller många smärtnerver.

Hornhinnan bidrar till att bryta ljuset.

Question 3

Lins

Answer 3

Linsen finns framtill i ögat, alldeles bakom pupillen.

Linsen kan ändra form och därmed bryta ljusstrålarna olika mycket (genom att ändra form och bli tjockare eller tunnare) för att bilden ska bli skarp.

Question 4

Ljus

Answer 4

Ljus består av ljuspartiklar som kallas fotoner.

Ljus är Elektromagnetisk strålning som består av fotoner av olika våglängd.

Question 5

Näthinna

Answer 5

Är en genomskinlig hinna i ögat och innehåller cirka 130 miljoner synsinnesceller, som kan omvandla ljusstrålarna till nervimpulser.

Question 6

Pupill

Answer 6

Den runda öppningen i mitten av regnbågshinnan i ögat. Genom pupillen släpps ljuset in i ögat.

Question 7

Regnbågshinnan

Answer 7

Regnbågshinnan ligger under hornhinnan. Den kallas även iris.

I regnbågshinnan finns det pigment som ger färgen på ögat. Regnbågshinnan är formad som en ring och i mitten sitter pupillen.

Question 8

Stavar

Answer 8

Stavar är ljuskänsliga synsinnesceller som bara kan skilja på ljus och mörker, och med dem kan vi bara se i svartvitt. Näthinnan innehåller många fler stavar än tappar.

Stavar använder du för att se i mörkret.

Question 9

Synnerven

Answer 9

Synnerven leder nervimpulserna från synsinnescellerna till syncentrum i bakre delen av hjärnan.

Question 10

Tappar

Answer 10

Synceller som som kan registrera färger och är färgkänsliga, används när belysningen är bra.

Question 11

Glaskroppen

Answer 11

Glaskroppen är en klar, geléaktig vätska som fyller ut ögonhålan. Ljusstrålarna passerar genom glaskroppen innan de når näthinnan.

Question 12

Syncentrum

Answer 12

Syncentrum är den del av hjärnan (bakre delen) som tolkar nervimpulserna så att vi blir medvetna om vad vi ser.

Question 13

Stereoseende

Answer 13

Stereoseende (eller djupseende) gör att vi bättre kan avgöra hur långt ifrån oss som olika föremål är. Det är tack vare att vi har två ögon som vi har stereoseende.

Question 14

Ackommodation

Answer 14

Ögans förmåga att anpassa synen till ändrade förhållandet.

Främst på nära håll när linsen en ringformad muskel i ögats främre del spänns, så att linsen genom omvandlas till en mer sfärisk form. Därmed ökar ljusets brytning i ögat, och bilden av omgivningen på nära håll tecknas skarpt på näthinnan.

Ålderssynthet beror på att linsen med åren blir stelare och har svårt att ändra form, ackommodera.

Question 15

Närsynthet

Answer 15

ser bra på nära håll men suddigt på långt håll. Det beror oftast på att ögat är för långt så att ljusstrålarna bryts samman framför näthinnan och bilden blir suddig.

Med en spridningslins kan bilden flyttas bakåt till näthinnan.

Question 16

Översynthet

Answer 16

ögat är kortare än normalt. Bilden blir då suddig för att ljusstrålarna samlas bakom näthinnan. En samlingslins flyttar fram bildskärpan till näthinnan.

Question 17

Astigmatism

Answer 17

är hornhinnan eller linsen inte helt jämnt rundad. Då bryts ljuset oregelbundet och bilden blir oskarp. Det kan korrigeras med cylinderglas.

Question 18

Grå starr

Answer 18

Grå starr är en ögonsjukdom som gör att ögats lins blir grumlig. Det gör att du får du sämre syn.

Grå starr behandlas med operation. Men alla som får grå starr behöver inte operation.

Question 19

Synsinnesceller

Answer 19

tappar och stavar, är de celler i näthinnan som reagerar på och omvandlar ljus till nervimpulser.