Nutrition1:

Question 1

Kolhydrat: I vilka livsmedel hittar vi en övervägande del kolhydrater?

Answer 1

Svar: Spannmål

Question 2

De viktigaste kolhydratkomponenterna är alla hexoser -vilka då, samt vad är en hexos?

Answer 2

Svar: Sex kol långa, vanligaste monosackariden i maten och kroppen; glukos, fruktos och galaktos.

Question 3

Vad menas med monosackarid, disackarid, polysackarid?

Answer 3

Svar: en enhet, dubbel-, trippel. Monosackariden delas in i trioser.

Question 4

Vilka mono-, di- och polysackarider får vi ifrån maten?

Answer 4

Svar: Monosackarider -Har en enda sockermolekyl
• Glukos
• Fruktos (fruktsocker)
• Galaktos

Glukos är den mest betydande, då den utgör minst 80 % av de kolhydrater du äter
Dock är 99 % av kolhydraterna i blodet glukos, vilket visar att även de övriga kolhydrattyperna omvandlas till glukos i levern, innan de når blodomloppet.
Disackarider -Har två sockermolekyler.

• Sackaros (vanligt socker) glukos + fruktos
• Laktos (mjölksocker) glukos + galaktos
• Maltos (maltsocker) glukos + glukos
Polysackarider
• Finns i tre variationer; stärkelse, glykogen och fibrer
Stärkelse
• Den vanligaste formen av kolhydrat i vår mat
• Hjälper till att kontrollera kolesterolet och blodfetterna likt fibrerna
Glykogen
• Kolhydraterna lagras i musklerna som glykogen
Fibrer (cellulosa)
• Gör oss mätta
• Tar med sig gifter, kolesterol och fetter ut ur kroppen
• Vi saknar den enzym som bryter ned fibrerna så vi kan inte använda dess energi.

Kolhydrater stimulerar förbränning inne i muskeln och kan du styra ditt kolhydratintag till att äta de som inte gör dig tjock ska du äta efter det glykemiska indexet.

Question 5

Vilka monomerer är di- och polysackariderna uppbyggda av samt vilka enzymer spjälkar
dem?

Answer 5

Svar: kombinationen av monosackarider. För stärkelse är det amylas, för laktos är det laktas, sackaros – isomaltaskomplex. Allt måste bli monosackarider för att brytas ner, så kostfibrer går ej att bryta ner.

Question 6

Vad menas med enkla sockerarter?

Answer 6

Svar: Monosackarider.

Question 7

Vad menas med laktosintolerans samt hur skiljer det sig från mjölkallergi?

Answer 7

Svar: Mjölkallergi reagerar kroppen mot proteinerna i mjölken. Vid laktosintolerans har kroppen minskad aktivitet av laktas. En laktosintolerant kan äta fil och ost.

Question 8

Varför kan en laktosintolerant person ofta äta mjölkprodukter som fil och ost?

Answer 8

Svar: För att dessa produkter är fermenterade.

Question 9

Rita upp strukturformeln för glukos.

Answer 9

Svar: C6H12O6

Question 10

Stärkelse, cellulosa, glykogen samt fibrer är alla polysackarider. Hur skiljer de sig?

Answer 10

Svar: stärkelse är antingen kedjade i amylos eller amylopektin.
Glykogen liknar amylopektin och är energilagrande.
cellulosa är icke-stärkelse och har raka glukoskedjor och de är byggnadsmaterial i cellväggar hos vegetabiliska livsmedel, och dessa går ej att bryta ned.
Fibrer är icke-digererbara och är varken stärkelse eller glykogen.

Question 11

Vad är glykogen samt var i kroppen hittar vi det?

Answer 11

Svar: en polysackarid och lagras i levern och i skelettmuskulaturen.

Question 12

Vad är skillnaden mellan amylos och amylopektin?

Answer 12

Svar: amylos är ogrenade kedjor av glukosenheter, bundna till alfa+4 bindningar och bildar en helix.
Amylopektin är kraftigt grenad med alfa+6 bindningar

Question 13

I vilka livsmedel finner man sackaros, laktos respektive maltos?

Answer 13

Svar:

• Sackaros: godis och socker.
• Laktos: mjölkprodukter.
• Maltos: öl

Question 14

Ange några olika namn på glukos.

Answer 14

Svar: druvsocker, dextros, glykos.

Question 15

Varför är amylopektin en snabbare kolhydrat än amylos?

Answer 15

Svar: Amylos är tätare packat och bryts ned långsammare. Eftersom de har färre angreppspunkter.

Question 16

Vad betyder glykemiskt index (GI) samt glykemisk belastning (GB)? Varför är det bättre att använda än GI?

Answer 16

Svar: GI – är blodglukossvaret under två timmar, efter intaget av 50g kolhydrater, man använder referenspunkter som vitt bröd eller glukos.
GB – ett mått på den totala effekten av på blodglukos efter intag av en portion = livsmedel GI x mängden glykemiska index.

Question 17

Varför är det oftast bättre med lågt GI?

Answer 17

Svar: lägre blodsockerhöjning. Jämnare humör. Mätt under en längre tid.

Question 18

Ge något exempel på att lågt GI inte behöver betyda nyttigt.

Answer 18

Svar: sackaros har lägre GI än glukos ex sockrade flingor har lågt glukos. Antalet kalorier i det som intas räknas inte med.

Question 19

Vilka faktorer påverkar ett livsmedels GI?

Answer 19

Svar: partikelstorlek, stärkelsegranualer, intakta cellstrukturer.
Stärkelsen egenskaper: gelatiniseringsgrad, amylos/amylopektin förhållande, retrogradering (återkristallisering efter uppvärmning).
Lösliga, gelbildande kostfibrer, organiska syror, t.ex. mjölksyra och propionsyra i surdegsbröd. Amylashämmare, disackaridhämmare.

Question 20

Vad menas med fibrer och vilken funktion har de i kroppen?

Answer 20

Svar: fibrer är kolhydrater som inte kan spjälkas i tunntarmen och förs vidare till tjocktarmen i stort sett oförändrade. Påverkar digestion och absorption i nedre och övre tarmkanalen.
Nivåer av blodglukos, insulin, blodfetter, kolesterol. Kostfibrer påverkar nivåer av tidigare. Påverkar mättnadsnivå, tarmflorans sammansättning, bakterieflorans sammansättning.

Question 21

Vilka fettsyror bildas vid fermentering av fibrer samt vilka effekter har dessa fettsyror?

Answer 21

Svar: Kortkedjiga fettsyror ättiksyra (acetat), propionsyra (propionat), smörsyra (butyrat). Underlättar absorptionen av vatten och elektrolyter. pH i tarmen sjunker. Ättiksyra den enda som når cirkulationen, kan ge energi till muskler och andra vävnader. Propionsyra minskar produktionen av kolesterol. Smörsyra främsta energikällan för tarmcellerna.

Question 22

Hur kan fibrer grupperas samt ange några typer av fibrer?

Answer 22

Svar: lösliga eller icke-lösliga, gelbildande eller fermenterbara. Betaglukaner, pektin, guargummi, hemicellulosa, cellulosa och lingin (två sistnämnda mindre benägna att fermenteras).

Question 23

Vilka konkreta kostrekommendationer kan vi ge för att öka intaget av fibrer?

Answer 23

Svar: Minst 25-35g/dag vuxen. Spannmålsprodukter, bär, frukt etc. som är naturligt rika på fibrer. Minskar GI, minskar risken för cancer, ökar mättnadskänsla, bulk.

Question 24

Vad menas med fullkorn samt vad är skillnaden på fullkorn och fibrer?

Answer 24

Svar: fullkorn i spannmålsprodukter, alla delar måste vara med. Vad är fullkorn?
Ett sädeskorn består av en kärna, grodd och kli. I en fullkornsprodukt ingår alla komponenter från sädeskornet i slutprodukten. Fullkornsråvaran kan bestå av malda, klippta, skurna och krossade sädeskorn eller hela kärnor. Det kan vara svårt att skilja på fullkorn och kostfiber. Skillnaden är att kostfiber är ett näringsämne, medan fullkornsprodukter är en livsmedelsgrupp. Kostfiber är ett av många näringsämnen som finns i fullkornsprodukter. Fullkorn kan vara både hela spannmålskärnor, men även krossade eller malda. Poängen är att alla delar av kornet är med, både det yttersta skalet och den innersta grodden.

Question 25

Ge några exempel på vanliga sötningsmedel. Vilka för- och nackdelar finns med att
använda sötningsmedel?

Answer 25

Svar: Stevia, aspartam, xylitol, sorbitol, suckralas mfl. Fördelar: inget socker, minskar energiinnehåll, minskar kariesangrepp.

Question 26

Hur mycket energi (kcal) får vi från 1 gram kolhydrater?

Answer 26

Svar: 4 kcal/g.

Question 27

Vilka är näringsrekommendationerna för totala intaget av kolhydrater respektive socker
och fibrer?

Answer 27

Svar: 50-60E%, varav socker 10E% (55g), fibrer 25-35E%.

Question 28

• Vilka byggstenar proteiner består av och hur många de är?
• Vilka de essentiella aminosyrorna är - namnen

Answer 28

Svar: Aminosyror, 20 st. 9 essentiella = kroppen kan inte tillgodogöra sig dessa på egen hand.
Svar: Tryptofan, leucin, isoleucin, lysin, valin, metionin, histidin, fenylalanin, treonin.

Question 29

• Hur proteiner bildas i din kropp (i dina celler):

Answer 29

Svar:
1.Mekanisk sönderdelning i truten, där det blandas med saliv.
2. nedsväljning till magsäcken.
3. saltsyra flätar upp enzymet pepsinogen.
4. pepsinogenet blir till aktivt enzym = pepsin
5. pepsin klyver polypeptiden i mindre bitar, vissa blir till aminosyror
6. enzymet proteaser, som kommer från bukspottkörteln, klyver polypeptiden till tri-, di-, och aminosyror.
7. tri-, dipeptider klyvs ytterliggare av enzymer från tarmepitelcellerna.
Aminosyrorna kommer till cellerna ribosomerna läser av generna som sätter ihop de aminosyror till proteinerna som kroppen behöver, mRNA översätter informationen som DNA överför => proteinsyntas.

Question 30

• Varifrån aminosyrorna tas vid proteinsyntesen

Answer 30

Svar: Organeller kallade ribosomer i cellerna kan läsa av dina gener och därefter sätta ihop aminosyror till det protein som kroppen (generna) önskat.

Question 31

• Proteinernas roll i energibildningen

Answer 31

Svar: vid behov bryts aminosyror ner och går in i energimetabolsimen, 10-15E% protein. De flesta aminosyror är glukogena, dvs. att deras kolskelett kan användas till syntetisering av glukos.

Question 32

• Vilka ämnen som bildas vid nedbrytningen av aminosyror:

Answer 32

Svar: glukos. Acetylgrupper. Ketonkroppar. Urea.

Question 33

• Var proteinförlusterna i kroppen sker:

Answer 33

Svar: urea och feces.

Question 34

• Vad en polypeptid, di-, peptid, tripeptid är

Answer 34

Svar: sammansättningar av aminosyrakedjor, poly = flera, di = två, tri = tre.

Question 35

• Vilka funktioner olika proteiner har i din kropp

Answer 35

Svar: muskler.
Enzymer.
Hormorner.
Immunförsvar.
Blodet.
Andra vävnade; tarmar, lever, njurar etc. 
Alla enzymer är proteinmolekyler.
Hormoner: GTT, insulin, prolaktin = protein. 
Transkriptionsfaktorer – genreglering.

Question 36

• Vad som menas med glykogena respektive ketpogena aminosyror

Answer 36

Svar: glykogena = aminosyrorna har ett kol i skelettet vilket gör att dessa kan omvandlas till glukos.
Ketogena = kan endast bilda acetylgrupper och ketonkroppar.

Question 37

-Vilka två faktorer som avgör proteinets kvalitet

Answer 37

Svar: digererbarhet och aminosyrainnehåll.

Question 38

• Kunna omvandla kcal till kJ

Answer 38

Svar: 1 kcal = ca 4.2 kJ

Question 39

• Hur många kcal 1 gram protein innehåller:

Answer 39

Svar: 1g = 4g
- Hur många % av det totala energiintaget (E%) protein bör utgöra:
Svar: nordiska rek. 10-20E%
- Kunna räkna ut E%
Svar: Svar: 4 kcal = 17 kJ
30 g protein = 30 x 17 = 510, dividera med totala intaget ca 3000 = 510/3000 = 0.17

Question 40

• Vilka de högkvalitativa proteinerna är och livsmedelskällor till dessa:

Answer 40

Svar: högkvalitatva är de som har ett högt innehåll av essentiella aminosyror, det bästa är när det är samma mängd som människokroppen behöver; kött, ägg, yoghurt, fågel, ost, fisk, mjölk och sojabönor.

Question 41

• Vad PDCAAS står för:

Answer 41

Svar: proteinpoäng genom nedbrytbarhet x aminosyrapoäng

Question 42

• Varför vegetarianer bör äta både bönor (baljväxter) och spannmål:

Answer 42

Svar: baljväxter innehåller isoleucin och leucin men inte metionin och tryptofan vilket spannmålsprodukter gör, kombinationen gör att kroppen kan tillgodose sig de essentiella aminosyrorna.

Question 43

• Varför barn bör äta mer protein än vuxna

Answer 43

Svar: ett barn är under tillväxt.

Question 44

• Vad som händer i kroppen om den får för lite protein

Answer 44

Svar: störningar i vävnader som har en snabb proteinomsättning dvs. slemhinnor, hud och levern. Tillväxt och utveckling hämmas + immunförsvaret blir nedsatt.